ºÝºÝߣ

ºÝºÝߣShare a Scribd company logo
Ellära del 1
Atomen och ellärans grunder
Det finns två sort av elektricitet .
Statisk elektricitet och elektrisk ström
Atomen
För att förstå elektriska fenomen
behöver vi veta vad en atom består av.
• En atom består av en
kärna och runt den rör sig
elektroner.
Kraften som håller kvar
elektronerna kallas
elektrisk laddning.
Elektronerna är negativt
laddade och kärnan är
positivt laddad.
Lika laddningar stöter
bort varandra
• Olika laddningar dras
till varandra.
Repellera eller attraherea
Olika laddningar dras mot
varandra ( attraherar)
Lika laddningar stöter bort
varandra (repellerar)
-
-
-
- -
-
+ +
+ +
- -
-
-
-
- -
-
-
-
- -
-
-
-
- -
-
-
-
• Elektroner kan sitta olika hårt i olika
ämnen.
Om man gnider två saker mot
varandra kan elektroner hoppa
över från den ena saken till den
andra.
Den som får för många
elektroner blir negativt laddad och
den med för få positivt laddad.
Detta kallas
statisk elektricitet. Det är samma
sak när det sprakar när man tar av
sig tex. en tröja.
Gnistorna beror på elektroner
som hoppar över mellan de olika
materialen.
Ã…ska
• Åskblixtar beror på statisk elektricitet.
Elektriska laddningar
i ett åskmoln uppkommer när kraftiga
vindar genom gnidning påverkar
molnen. Det vi ser som
åskblixtar är elektroner som går
mellan molnen och marken för att
jämna ut skillnaden i elektrisk
laddning.
Åskblixten tar alltid kortaste vägen.
Du är
oskyddad mitt på ett fält men skyddad
i en bil. Ofta
finns det åskledare på höga
byggnader som kyrktorn.
frågor om elektricitet
1. När du drar av dig en tröja kan det hända
att det sprakar lite. Ibland kan du till och
med se gnistor. Vad kan det beror på?
2.Vi kan se kraftiga blixtar när åskan går.
Hur tror du att sådana blixtar uppkommer?
3. Hur olika laddningar påverkar varandra?
4. Vad är gnidningselektricitet?
Strömkälla
• En elektrisk ström är elektroner som
vandrar för att utjämna en
laddningsskillnad.
Vill man ha en långvarig ström behövs ett
batteri
I ett batteri är det kemiska reaktioner
som skapar en laddningsskillnad.
Vid minuspolen är det överskott
på elektroner och vid pluspolen är det ett
underskott på elektroner
När man kopplar en ledning mellan
de båda polerna rör sig elektronerna från
minus till plus
Det måste vara en sluten krets för att
tex få en lampa att lysa med hjälp av ett
batteri
Ström
• Det finns två vanliga mått för
elektricitet och det är ström och
spänning
Strömmen = hur många elektroner
som passerar per sekund.
Enhet för ström
är ampere, A
Enheten för ström är uppkallad
efter Andre Marie Ampère (1775 –
1836) som var forskare och lärare
Spänning
• Spänning är det om driver
elektronerna i ledningen
Enheten för
spänning är volt, V Spänningen
bestämmer hur stor strömmen kan
bli
Materialet har också en viktig
betydelse.
Alessandro Volta (1745 – 1827)
uppfann det första elektriska batteriet
och därför är enheten för spänning
volt
Likström
• Det runda batteriet i en ficklampa har en
spänning på ca 1,5 volt, vilket beroende
på lampan ger en strömstyrka på ca 100
milliampere mA.
Strömmen från batteriet går hela tiden i
samma riktning.
Den kallas likström och för den
använder man beteckningen DC (direct
current).
växelström
• Den ström man får ur ett vägguttag är en
växelström, AC (alternating current).
Växelströmmens frekvens är 50 Hz, vilket
innebär att strömmen byter riktning 100
gånger per sekund.
GLÖDLAMPA
Strömmen går genom glödtråden som blir
varm och börjar glöda. I glasbehållaren
har man tagit bort syret , annars skulle
tråden brinna av. Volframlampa.
Elektriska ledare
• Elektrisk ledare är material som leder elektrisk
ström, t.ex. metaller är bra ledare
Isolator är ett ämne som inte leder elektrisk
ström, t.ex. plast, gummi och porslin
Halvledare är material som
leder ström lite grann.
Dessa material är mycket viktiga i
tillverkningen av elektriska komponenter som
finns i t.ex. datorer, miniräknare och
mobiltelefoner
Om du ska leda ström från A till
B så vilken leder bättre ?
A B
BA Guld
Lång smal järntråd eller..
Bred , kort guldledare?
Här gick det
lätt
Resistans - Motstånd
• Resistans är ett mått på hur mycket strömmen i
en ledare bromsas
Resistans mäts i enheten Ohm Ω
Resistansens storlek beror på vad ledaren är
gjord av och hur den ser ut (tjocklek och längd).
Olika metaller är olika bra på att leda strömmen,
koppar och silver är bra ledare = har låg
resistans
Hög resistans utnyttjas i en glödlampa, tunn
glödtråd som blir varm och börjar glöda då det
går ström igenom
Resistansen (motståndet)
beror på 3 saker
• Materialet Bra ledare = liten resistans
• Längden Kort ledare = liten resistans
• Tjockleken Tjock ledare = liten resistans
Räkna med resistans – Ohms lag
• Tyske fysikern Georg Ohm (1798-1854)
upptäckte att det finns ett samband mellan
spänning (U), resistans (R) och ström (I)
Enhet för resistans är Ohm Ω
Ohms lag: R = U/I , U = R .I och I = U/R
Dessa tre
samband uttrycker samma sak
Ex. 1 med Ohms lag
• Hur stor spänning behövs för att ge en
ström på 0,25 A genom en lampa med
resistansen 960 Ω?
R= 960 Ω I= 0,25 A U= R.I
Svar: spänningen genom lampan måste
vara 240 V.
Ex. 2 med Ohms lag
• Hur stor blir strömmen genom ett
motstånd på 100 Ω som kopplas till ett 1,5
V-batteri?
R= 100 Ω U= 1,5 V I= U/R
Svar: Strömmen genom motståndet
blir 15 mA.
Ex. 3 med Ohms lag
Hur stor är resistansen i en krets där
strömmen är 1,2 A och spänningen 24 V?
I= 1,2A U= 24 V R=U/I
Svar: Resistansen i kretsen är 20 Ω.
Kopplingsscheman - Symboler
KOPPLINGS-SCHEMA
Strömkrets sluten , strömmen
ritas alltid från plus till minus
Öppen krets - lampan lyser ej
Ellära del 1            vt 15
Batteri
Symbol Plus är den långa.
Lampa
Symbol
Symbol
Strömbrytare
Seriekoppling
• Lamporna sitter på rad, samma ström går
genom alla lamporna
Går en lampa sönder bryts kretsen
och båda lamporna slocknar
Lamporna delar på
spänningen så de kommer att lysa
svagare än om bara en av lamporna var
kopplad till samma batteri Lamporna i en
julgransbelysning är oftast seriekopplade
SERIEKOPPLING
Lampor
Lamporna lyser svagare
Om en lampa går sönder
slocknar övriga. ( ex
julgran)
Batterier
En lampa lyser stakare
Du får högre spänning.
Ex. 1,5 V + 1,5 V = 3 V
Lampan lyser mer.
Genom att koppla batterier i serie
kan man påverka lampors
ljusstyrka. Då två batterier
seriekopplas, observerar man, att
de tillsammans får en lampa att
lysa starkare än vad ett enda batteri
gör. Ju större spänningen är, desto
större är lampans belysningseffekt.
• Ju flera lampor det finns
i en seriekoppling ,desto
lägre spänning får varje
lampa
Parallellkoppling
• Lamporna är parallellkopplade
så att strömmen kan ta olika vägar
Går en lampa sönder
kommer den andra fortsätta lysa med
samma styrka Lamporna delar på
strömmen men spänningen genom
vardera lampa kommer att vara lika stor
som om bara en lampa var koppla till
samma batteri Lamporna och vägguttagen
i ett hem är parallell- kopplade
I parallellkopplade lampor lyser starkare
än serie kopplade
Då man kopplar två lampor parallellt
till ett batteri, observerar man, att de
var för sig lyser lika starkt som då bara
en lampa är kopplad till batteriet.
Batteriet ger då ut en dubbelt så stark
ström. Två parallellkopplade lampor
ger effektivare belysning än en enda
lampa.
PARALLELLKOPPLING
Lampor
Om en lampa går sönder
fortsätter övriga att lysa.
Batterier
Lampan lyser inte mer ,
men längre.
• Rita ett kopplingsschema för två lampor,
en strömbrytare och ett batteri så, att den
ena lampan hela tiden lyser men den
andra bara då strömbrytaren är på.
Kortslutning
• I en elektrisk krets där
det inte finns någon
resistans säger man
att det är kortslutning
Bild 1: Sluten krets,
lampan lyser eftersom
strömmen går genom
lampan
• Bild 2: Kretsen är
kortsluten, strömmen
tar enklaste vägen
förbi lampan.
Lampan lyser inte och
batteriet tar snabbt
slut
Kortslutning kan
orsaka brandfara då
ledningarna kan bli
mycket varma
Ellära del 1            vt 15

More Related Content

What's hot (20)

Lena Koinberg | Kemi: Atomer, joner och reaktioner del 1
Lena Koinberg | Kemi: Atomer, joner och reaktioner del 1Lena Koinberg | Kemi: Atomer, joner och reaktioner del 1
Lena Koinberg | Kemi: Atomer, joner och reaktioner del 1
Lena Koinberg
Ìý
Lena Koinberg | Fysik: Kraft och Tryck
Lena Koinberg | Fysik: Kraft och TryckLena Koinberg | Fysik: Kraft och Tryck
Lena Koinberg | Fysik: Kraft och Tryck
Lena Koinberg
Ìý
Magnetism provgenomgång
Magnetism provgenomgångMagnetism provgenomgång
Magnetism provgenomgång
cathmh
Ìý
Lena Koinberg | Fysik: Energi
Lena Koinberg | Fysik: EnergiLena Koinberg | Fysik: Energi
Lena Koinberg | Fysik: Energi
Lena Koinberg
Ìý
Ellära och magnetism.ppt del2
Ellära och magnetism.ppt del2Ellära och magnetism.ppt del2
Ellära och magnetism.ppt del2
gulzay
Ìý
Lena Koinberg | Fysik: Elektricitet och Magnetism
Lena Koinberg | Fysik: Elektricitet och MagnetismLena Koinberg | Fysik: Elektricitet och Magnetism
Lena Koinberg | Fysik: Elektricitet och Magnetism
Lena Koinberg
Ìý
Periodiska systemet.ppt gzl
Periodiska systemet.ppt gzlPeriodiska systemet.ppt gzl
Periodiska systemet.ppt gzl
gulzay12
Ìý
Lena Koinberg | Fysik NP Repetition Ã…k 8
Lena Koinberg | Fysik NP Repetition Ã…k 8Lena Koinberg | Fysik NP Repetition Ã…k 8
Lena Koinberg | Fysik NP Repetition Ã…k 8
Lena Koinberg
Ìý
Lena Koinberg | Kemi: Syror och baser
Lena Koinberg | Kemi: Syror och baserLena Koinberg | Kemi: Syror och baser
Lena Koinberg | Kemi: Syror och baser
Lena Koinberg
Ìý
Lena Koinberg | Fysik NP Repetition: Sammanfattning åk 7
Lena Koinberg | Fysik NP Repetition: Sammanfattning åk 7Lena Koinberg | Fysik NP Repetition: Sammanfattning åk 7
Lena Koinberg | Fysik NP Repetition: Sammanfattning åk 7
Lena Koinberg
Ìý
Lena Koinberg | Biologi: Livets former del 1
Lena Koinberg | Biologi: Livets former del 1Lena Koinberg | Biologi: Livets former del 1
Lena Koinberg | Biologi: Livets former del 1
Lena Koinberg
Ìý
Lena Koinberg | Fysik: Universum
Lena Koinberg | Fysik: UniversumLena Koinberg | Fysik: Universum
Lena Koinberg | Fysik: Universum
Lena Koinberg
Ìý
Lena Koinberg | FBK Fysik: Atomfysik och kärnfysik
Lena Koinberg | FBK Fysik: Atomfysik och kärnfysikLena Koinberg | FBK Fysik: Atomfysik och kärnfysik
Lena Koinberg | FBK Fysik: Atomfysik och kärnfysik
Lena Koinberg
Ìý
Lena Koinberg | Baskemi: Syror och baser
Lena Koinberg | Baskemi: Syror och baserLena Koinberg | Baskemi: Syror och baser
Lena Koinberg | Baskemi: Syror och baser
Lena Koinberg
Ìý
Lena Koinberg | Baskemi: Luft, vatten och mark
Lena Koinberg | Baskemi: Luft, vatten och markLena Koinberg | Baskemi: Luft, vatten och mark
Lena Koinberg | Baskemi: Luft, vatten och mark
Lena Koinberg
Ìý
Smmanfattning i biologi åk 7 liv
Smmanfattning i biologi åk 7 livSmmanfattning i biologi åk 7 liv
Smmanfattning i biologi åk 7 liv
gulzay
Ìý
Elektrokemi.ppt gzl
Elektrokemi.ppt gzlElektrokemi.ppt gzl
Elektrokemi.ppt gzl
gulzay
Ìý
Lena Koinberg | Kemi: Kemins grunder del 2
Lena Koinberg | Kemi: Kemins grunder del 2Lena Koinberg | Kemi: Kemins grunder del 2
Lena Koinberg | Kemi: Kemins grunder del 2
Lena Koinberg
Ìý
Ljus åk8
Ljus åk8Ljus åk8
Ljus åk8
Moa Wikner
Ìý
Lena Koinberg | Kemi: Atomer, joner och reaktioner del 1
Lena Koinberg | Kemi: Atomer, joner och reaktioner del 1Lena Koinberg | Kemi: Atomer, joner och reaktioner del 1
Lena Koinberg | Kemi: Atomer, joner och reaktioner del 1
Lena Koinberg
Ìý
Lena Koinberg | Fysik: Kraft och Tryck
Lena Koinberg | Fysik: Kraft och TryckLena Koinberg | Fysik: Kraft och Tryck
Lena Koinberg | Fysik: Kraft och Tryck
Lena Koinberg
Ìý
Magnetism provgenomgång
Magnetism provgenomgångMagnetism provgenomgång
Magnetism provgenomgång
cathmh
Ìý
Lena Koinberg | Fysik: Energi
Lena Koinberg | Fysik: EnergiLena Koinberg | Fysik: Energi
Lena Koinberg | Fysik: Energi
Lena Koinberg
Ìý
Ellära och magnetism.ppt del2
Ellära och magnetism.ppt del2Ellära och magnetism.ppt del2
Ellära och magnetism.ppt del2
gulzay
Ìý
Lena Koinberg | Fysik: Elektricitet och Magnetism
Lena Koinberg | Fysik: Elektricitet och MagnetismLena Koinberg | Fysik: Elektricitet och Magnetism
Lena Koinberg | Fysik: Elektricitet och Magnetism
Lena Koinberg
Ìý
Periodiska systemet.ppt gzl
Periodiska systemet.ppt gzlPeriodiska systemet.ppt gzl
Periodiska systemet.ppt gzl
gulzay12
Ìý
Lena Koinberg | Fysik NP Repetition Ã…k 8
Lena Koinberg | Fysik NP Repetition Ã…k 8Lena Koinberg | Fysik NP Repetition Ã…k 8
Lena Koinberg | Fysik NP Repetition Ã…k 8
Lena Koinberg
Ìý
Lena Koinberg | Kemi: Syror och baser
Lena Koinberg | Kemi: Syror och baserLena Koinberg | Kemi: Syror och baser
Lena Koinberg | Kemi: Syror och baser
Lena Koinberg
Ìý
Lena Koinberg | Fysik NP Repetition: Sammanfattning åk 7
Lena Koinberg | Fysik NP Repetition: Sammanfattning åk 7Lena Koinberg | Fysik NP Repetition: Sammanfattning åk 7
Lena Koinberg | Fysik NP Repetition: Sammanfattning åk 7
Lena Koinberg
Ìý
Lena Koinberg | Biologi: Livets former del 1
Lena Koinberg | Biologi: Livets former del 1Lena Koinberg | Biologi: Livets former del 1
Lena Koinberg | Biologi: Livets former del 1
Lena Koinberg
Ìý
Lena Koinberg | Fysik: Universum
Lena Koinberg | Fysik: UniversumLena Koinberg | Fysik: Universum
Lena Koinberg | Fysik: Universum
Lena Koinberg
Ìý
Lena Koinberg | FBK Fysik: Atomfysik och kärnfysik
Lena Koinberg | FBK Fysik: Atomfysik och kärnfysikLena Koinberg | FBK Fysik: Atomfysik och kärnfysik
Lena Koinberg | FBK Fysik: Atomfysik och kärnfysik
Lena Koinberg
Ìý
Lena Koinberg | Baskemi: Syror och baser
Lena Koinberg | Baskemi: Syror och baserLena Koinberg | Baskemi: Syror och baser
Lena Koinberg | Baskemi: Syror och baser
Lena Koinberg
Ìý
Lena Koinberg | Baskemi: Luft, vatten och mark
Lena Koinberg | Baskemi: Luft, vatten och markLena Koinberg | Baskemi: Luft, vatten och mark
Lena Koinberg | Baskemi: Luft, vatten och mark
Lena Koinberg
Ìý
Smmanfattning i biologi åk 7 liv
Smmanfattning i biologi åk 7 livSmmanfattning i biologi åk 7 liv
Smmanfattning i biologi åk 7 liv
gulzay
Ìý
Elektrokemi.ppt gzl
Elektrokemi.ppt gzlElektrokemi.ppt gzl
Elektrokemi.ppt gzl
gulzay
Ìý
Lena Koinberg | Kemi: Kemins grunder del 2
Lena Koinberg | Kemi: Kemins grunder del 2Lena Koinberg | Kemi: Kemins grunder del 2
Lena Koinberg | Kemi: Kemins grunder del 2
Lena Koinberg
Ìý
Ljus åk8
Ljus åk8Ljus åk8
Ljus åk8
Moa Wikner
Ìý

Viewers also liked (6)

Elektricitet sammanfattning
Elektricitet   sammanfattningElektricitet   sammanfattning
Elektricitet sammanfattning
Malin Ã…hrby
Ìý
Ellara och magnetism_ver2
Ellara och magnetism_ver2Ellara och magnetism_ver2
Ellara och magnetism_ver2
HÃ¥kan Elderstig
Ìý
Elektronik komponenter
Elektronik komponenterElektronik komponenter
Elektronik komponenter
cathmh
Ìý
Ellära och magnetism 1
Ellära och magnetism 1Ellära och magnetism 1
Ellära och magnetism 1
Lillfarfar
Ìý
Magnetism
MagnetismMagnetism
Magnetism
Malin Ã…hrby
Ìý
Magnetism ppt
Magnetism pptMagnetism ppt
Magnetism ppt
Shivam Agarwal
Ìý
Elektricitet sammanfattning
Elektricitet   sammanfattningElektricitet   sammanfattning
Elektricitet sammanfattning
Malin Ã…hrby
Ìý
Ellara och magnetism_ver2
Ellara och magnetism_ver2Ellara och magnetism_ver2
Ellara och magnetism_ver2
HÃ¥kan Elderstig
Ìý
Elektronik komponenter
Elektronik komponenterElektronik komponenter
Elektronik komponenter
cathmh
Ìý
Ellära och magnetism 1
Ellära och magnetism 1Ellära och magnetism 1
Ellära och magnetism 1
Lillfarfar
Ìý

Similar to Ellära del 1 vt 15 (7)

Elektrokemi
ElektrokemiElektrokemi
Elektrokemi
Christina Hansson
Ìý
Elektricitet och magnetism LPP
Elektricitet och magnetism LPPElektricitet och magnetism LPP
Elektricitet och magnetism LPP
Taubeskolan
Ìý
Ellära 1 sarbast wali .
Ellära 1 sarbast wali .Ellära 1 sarbast wali .
Ellära 1 sarbast wali .
https://gymnasieskolor.orebro.se/kvinnerstagymnasiet
Ìý
Atom och molekylorbitaler med bindning
Atom och molekylorbitaler med bindningAtom och molekylorbitaler med bindning
Atom och molekylorbitaler med bindning
Nimmermark Anders
Ìý
Lena Koinberg | Kemi NP repetition: Sammanfattning åk 9
Lena Koinberg | Kemi NP repetition: Sammanfattning åk 9Lena Koinberg | Kemi NP repetition: Sammanfattning åk 9
Lena Koinberg | Kemi NP repetition: Sammanfattning åk 9
Lena Koinberg
Ìý
Energi och energikällor
Energi och energikällorEnergi och energikällor
Energi och energikällor
gulzay
Ìý
Elektricitet och magnetism LPP
Elektricitet och magnetism LPPElektricitet och magnetism LPP
Elektricitet och magnetism LPP
Taubeskolan
Ìý
Atom och molekylorbitaler med bindning
Atom och molekylorbitaler med bindningAtom och molekylorbitaler med bindning
Atom och molekylorbitaler med bindning
Nimmermark Anders
Ìý
Lena Koinberg | Kemi NP repetition: Sammanfattning åk 9
Lena Koinberg | Kemi NP repetition: Sammanfattning åk 9Lena Koinberg | Kemi NP repetition: Sammanfattning åk 9
Lena Koinberg | Kemi NP repetition: Sammanfattning åk 9
Lena Koinberg
Ìý
Energi och energikällor
Energi och energikällorEnergi och energikällor
Energi och energikällor
gulzay
Ìý

More from gulzay (20)

Kroppen del 1 gzl
Kroppen del 1 gzlKroppen del 1 gzl
Kroppen del 1 gzl
gulzay
Ìý
Tyngdpunkthavarm[1]
Tyngdpunkthavarm[1]Tyngdpunkthavarm[1]
Tyngdpunkthavarm[1]
gulzay
Ìý
Pythagoras sats och kvadratroten
Pythagoras sats och kvadratrotenPythagoras sats och kvadratroten
Pythagoras sats och kvadratroten
gulzay
Ìý
Funktioner gzl 2015
Funktioner gzl 2015Funktioner gzl 2015
Funktioner gzl 2015
gulzay
Ìý
Begränsnings area och geometriska kroppar
Begränsnings area och geometriska kropparBegränsnings area och geometriska kroppar
Begränsnings area och geometriska kroppar
gulzay
Ìý
Sannolikhet
SannolikhetSannolikhet
Sannolikhet
gulzay
Ìý
±Ê°ù´Ç³¦±ð²Ô³Ù°ùä°ì²Ô¾±²Ô²µ
±Ê°ù´Ç³¦±ð²Ô³Ù°ùä°ì²Ô¾±²Ô²µ±Ê°ù´Ç³¦±ð²Ô³Ù°ùä°ì²Ô¾±²Ô²µ
±Ê°ù´Ç³¦±ð²Ô³Ù°ùä°ì²Ô¾±²Ô²µ
gulzay
Ìý
Ellära del 1 vt 15
Ellära del 1            vt 15Ellära del 1            vt 15
Ellära del 1 vt 15
gulzay
Ìý
Kemi repetition åk 7 b2 gzl
Kemi repetition åk 7 b2 gzlKemi repetition åk 7 b2 gzl
Kemi repetition åk 7 b2 gzl
gulzay
Ìý
Kemi repetition åk 7 b2 gzl
Kemi repetition åk 7 b2 gzlKemi repetition åk 7 b2 gzl
Kemi repetition åk 7 b2 gzl
gulzay
Ìý
Pw av syror och baser
Pw av syror och baserPw av syror och baser
Pw av syror och baser
gulzay
Ìý
Pw av syror och baser
Pw av syror och baserPw av syror och baser
Pw av syror och baser
gulzay
Ìý
Vad ar materia
Vad ar materiaVad ar materia
Vad ar materia
gulzay
Ìý
Kemi repetition åk 7 b
Kemi repetition åk 7 bKemi repetition åk 7 b
Kemi repetition åk 7 b
gulzay
Ìý
Vad är en kemisk reaktion
Vad är en kemisk reaktionVad är en kemisk reaktion
Vad är en kemisk reaktion
gulzay
Ìý
Kemi repetition åk 7 b
Kemi repetition åk 7 bKemi repetition åk 7 b
Kemi repetition åk 7 b
gulzay
Ìý
Vad är energi
Vad är energiVad är energi
Vad är energi
gulzay
Ìý
°­´Ç±ô´Úö°ù±ð²Ô¾±²Ô²µ
°­´Ç±ô´Úö°ù±ð²Ô¾±²Ô²µ°­´Ç±ô´Úö°ù±ð²Ô¾±²Ô²µ
°­´Ç±ô´Úö°ù±ð²Ô¾±²Ô²µ
gulzay
Ìý
Förkortning och förlängning
Förkortning och förlängningFörkortning och förlängning
Förkortning och förlängning
gulzay
Ìý
Längd , area - och volymskala
Längd   , area - och volymskalaLängd   , area - och volymskala
Längd , area - och volymskala
gulzay
Ìý
Kroppen del 1 gzl
Kroppen del 1 gzlKroppen del 1 gzl
Kroppen del 1 gzl
gulzay
Ìý
Tyngdpunkthavarm[1]
Tyngdpunkthavarm[1]Tyngdpunkthavarm[1]
Tyngdpunkthavarm[1]
gulzay
Ìý
Pythagoras sats och kvadratroten
Pythagoras sats och kvadratrotenPythagoras sats och kvadratroten
Pythagoras sats och kvadratroten
gulzay
Ìý
Funktioner gzl 2015
Funktioner gzl 2015Funktioner gzl 2015
Funktioner gzl 2015
gulzay
Ìý
Begränsnings area och geometriska kroppar
Begränsnings area och geometriska kropparBegränsnings area och geometriska kroppar
Begränsnings area och geometriska kroppar
gulzay
Ìý
Sannolikhet
SannolikhetSannolikhet
Sannolikhet
gulzay
Ìý
±Ê°ù´Ç³¦±ð²Ô³Ù°ùä°ì²Ô¾±²Ô²µ
±Ê°ù´Ç³¦±ð²Ô³Ù°ùä°ì²Ô¾±²Ô²µ±Ê°ù´Ç³¦±ð²Ô³Ù°ùä°ì²Ô¾±²Ô²µ
±Ê°ù´Ç³¦±ð²Ô³Ù°ùä°ì²Ô¾±²Ô²µ
gulzay
Ìý
Ellära del 1 vt 15
Ellära del 1            vt 15Ellära del 1            vt 15
Ellära del 1 vt 15
gulzay
Ìý
Kemi repetition åk 7 b2 gzl
Kemi repetition åk 7 b2 gzlKemi repetition åk 7 b2 gzl
Kemi repetition åk 7 b2 gzl
gulzay
Ìý
Kemi repetition åk 7 b2 gzl
Kemi repetition åk 7 b2 gzlKemi repetition åk 7 b2 gzl
Kemi repetition åk 7 b2 gzl
gulzay
Ìý
Pw av syror och baser
Pw av syror och baserPw av syror och baser
Pw av syror och baser
gulzay
Ìý
Pw av syror och baser
Pw av syror och baserPw av syror och baser
Pw av syror och baser
gulzay
Ìý
Vad ar materia
Vad ar materiaVad ar materia
Vad ar materia
gulzay
Ìý
Kemi repetition åk 7 b
Kemi repetition åk 7 bKemi repetition åk 7 b
Kemi repetition åk 7 b
gulzay
Ìý
Vad är en kemisk reaktion
Vad är en kemisk reaktionVad är en kemisk reaktion
Vad är en kemisk reaktion
gulzay
Ìý
Kemi repetition åk 7 b
Kemi repetition åk 7 bKemi repetition åk 7 b
Kemi repetition åk 7 b
gulzay
Ìý
Vad är energi
Vad är energiVad är energi
Vad är energi
gulzay
Ìý
°­´Ç±ô´Úö°ù±ð²Ô¾±²Ô²µ
°­´Ç±ô´Úö°ù±ð²Ô¾±²Ô²µ°­´Ç±ô´Úö°ù±ð²Ô¾±²Ô²µ
°­´Ç±ô´Úö°ù±ð²Ô¾±²Ô²µ
gulzay
Ìý
Förkortning och förlängning
Förkortning och förlängningFörkortning och förlängning
Förkortning och förlängning
gulzay
Ìý
Längd , area - och volymskala
Längd   , area - och volymskalaLängd   , area - och volymskala
Längd , area - och volymskala
gulzay
Ìý

Ellära del 1 vt 15

  • 1. Ellära del 1 Atomen och ellärans grunder Det finns tvÃ¥ sort av elektricitet . Statisk elektricitet och elektrisk ström
  • 2. Atomen För att förstÃ¥ elektriska fenomen behöver vi veta vad en atom bestÃ¥r av.
  • 3. • En atom bestÃ¥r av en kärna och runt den rör sig elektroner. Kraften som hÃ¥ller kvar elektronerna kallas elektrisk laddning. Elektronerna är negativt laddade och kärnan är positivt laddad. Lika laddningar stöter bort varandra • Olika laddningar dras till varandra.
  • 4. Repellera eller attraherea Olika laddningar dras mot varandra ( attraherar) Lika laddningar stöter bort varandra (repellerar) - - - - - - + + + + - - - - - - - - - - - - - - - - - - - -
  • 5. • Elektroner kan sitta olika hÃ¥rt i olika ämnen. Om man gnider tvÃ¥ saker mot varandra kan elektroner hoppa över frÃ¥n den ena saken till den andra. Den som fÃ¥r för mÃ¥nga elektroner blir negativt laddad och den med för fÃ¥ positivt laddad. Detta kallas statisk elektricitet. Det är samma sak när det sprakar när man tar av sig tex. en tröja. Gnistorna beror pÃ¥ elektroner som hoppar över mellan de olika materialen.
  • 6. Ã…ska • Ã…skblixtar beror pÃ¥ statisk elektricitet. Elektriska laddningar i ett Ã¥skmoln uppkommer när kraftiga vindar genom gnidning pÃ¥verkar molnen. Det vi ser som Ã¥skblixtar är elektroner som gÃ¥r mellan molnen och marken för att jämna ut skillnaden i elektrisk laddning. Ã…skblixten tar alltid kortaste vägen. Du är oskyddad mitt pÃ¥ ett fält men skyddad i en bil. Ofta finns det Ã¥skledare pÃ¥ höga byggnader som kyrktorn.
  • 7. frÃ¥gor om elektricitet 1. När du drar av dig en tröja kan det hända att det sprakar lite. Ibland kan du till och med se gnistor. Vad kan det beror pÃ¥? 2.Vi kan se kraftiga blixtar när Ã¥skan gÃ¥r. Hur tror du att sÃ¥dana blixtar uppkommer? 3. Hur olika laddningar pÃ¥verkar varandra? 4. Vad är gnidningselektricitet?
  • 8. Strömkälla • En elektrisk ström är elektroner som vandrar för att utjämna en laddningsskillnad. Vill man ha en lÃ¥ngvarig ström behövs ett batteri I ett batteri är det kemiska reaktioner som skapar en laddningsskillnad. Vid minuspolen är det överskott pÃ¥ elektroner och vid pluspolen är det ett underskott pÃ¥ elektroner När man kopplar en ledning mellan de bÃ¥da polerna rör sig elektronerna frÃ¥n minus till plus Det mÃ¥ste vara en sluten krets för att tex fÃ¥ en lampa att lysa med hjälp av ett batteri
  • 9. Ström • Det finns tvÃ¥ vanliga mÃ¥tt för elektricitet och det är ström och spänning Strömmen = hur mÃ¥nga elektroner som passerar per sekund. Enhet för ström är ampere, A Enheten för ström är uppkallad efter Andre Marie Ampère (1775 – 1836) som var forskare och lärare
  • 10. Spänning • Spänning är det om driver elektronerna i ledningen Enheten för spänning är volt, V Spänningen bestämmer hur stor strömmen kan bli Materialet har ocksÃ¥ en viktig betydelse. Alessandro Volta (1745 – 1827) uppfann det första elektriska batteriet och därför är enheten för spänning volt
  • 11. Likström • Det runda batteriet i en ficklampa har en spänning pÃ¥ ca 1,5 volt, vilket beroende pÃ¥ lampan ger en strömstyrka pÃ¥ ca 100 milliampere mA. Strömmen frÃ¥n batteriet gÃ¥r hela tiden i samma riktning. Den kallas likström och för den använder man beteckningen DC (direct current).
  • 12. växelström • Den ström man fÃ¥r ur ett vägguttag är en växelström, AC (alternating current). Växelströmmens frekvens är 50 Hz, vilket innebär att strömmen byter riktning 100 gÃ¥nger per sekund.
  • 13. GLÖDLAMPA Strömmen gÃ¥r genom glödtrÃ¥den som blir varm och börjar glöda. I glasbehÃ¥llaren har man tagit bort syret , annars skulle trÃ¥den brinna av. Volframlampa.
  • 14. Elektriska ledare • Elektrisk ledare är material som leder elektrisk ström, t.ex. metaller är bra ledare Isolator är ett ämne som inte leder elektrisk ström, t.ex. plast, gummi och porslin Halvledare är material som leder ström lite grann. Dessa material är mycket viktiga i tillverkningen av elektriska komponenter som finns i t.ex. datorer, miniräknare och mobiltelefoner
  • 15. Om du ska leda ström frÃ¥n A till B sÃ¥ vilken leder bättre ? A B BA Guld LÃ¥ng smal järntrÃ¥d eller.. Bred , kort guldledare? Här gick det lätt
  • 16. Resistans - MotstÃ¥nd • Resistans är ett mÃ¥tt pÃ¥ hur mycket strömmen i en ledare bromsas Resistans mäts i enheten Ohm Ω Resistansens storlek beror pÃ¥ vad ledaren är gjord av och hur den ser ut (tjocklek och längd). Olika metaller är olika bra pÃ¥ att leda strömmen, koppar och silver är bra ledare = har lÃ¥g resistans Hög resistans utnyttjas i en glödlampa, tunn glödtrÃ¥d som blir varm och börjar glöda dÃ¥ det gÃ¥r ström igenom
  • 17. Resistansen (motstÃ¥ndet) beror pÃ¥ 3 saker • Materialet Bra ledare = liten resistans • Längden Kort ledare = liten resistans • Tjockleken Tjock ledare = liten resistans
  • 18. Räkna med resistans – Ohms lag • Tyske fysikern Georg Ohm (1798-1854) upptäckte att det finns ett samband mellan spänning (U), resistans (R) och ström (I) Enhet för resistans är Ohm Ω Ohms lag: R = U/I , U = R .I och I = U/R Dessa tre samband uttrycker samma sak
  • 19. Ex. 1 med Ohms lag • Hur stor spänning behövs för att ge en ström pÃ¥ 0,25 A genom en lampa med resistansen 960 Ω? R= 960 Ω I= 0,25 A U= R.I Svar: spänningen genom lampan mÃ¥ste vara 240 V.
  • 20. Ex. 2 med Ohms lag • Hur stor blir strömmen genom ett motstÃ¥nd pÃ¥ 100 Ω som kopplas till ett 1,5 V-batteri? R= 100 Ω U= 1,5 V I= U/R Svar: Strömmen genom motstÃ¥ndet blir 15 mA.
  • 21. Ex. 3 med Ohms lag Hur stor är resistansen i en krets där strömmen är 1,2 A och spänningen 24 V? I= 1,2A U= 24 V R=U/I Svar: Resistansen i kretsen är 20 Ω.
  • 23. KOPPLINGS-SCHEMA Strömkrets sluten , strömmen ritas alltid frÃ¥n plus till minus Öppen krets - lampan lyser ej
  • 25. Batteri Symbol Plus är den lÃ¥nga. Lampa Symbol Symbol Strömbrytare
  • 26. Seriekoppling • Lamporna sitter pÃ¥ rad, samma ström gÃ¥r genom alla lamporna GÃ¥r en lampa sönder bryts kretsen och bÃ¥da lamporna slocknar Lamporna delar pÃ¥ spänningen sÃ¥ de kommer att lysa svagare än om bara en av lamporna var kopplad till samma batteri Lamporna i en julgransbelysning är oftast seriekopplade
  • 27. SERIEKOPPLING Lampor Lamporna lyser svagare Om en lampa gÃ¥r sönder slocknar övriga. ( ex julgran) Batterier En lampa lyser stakare Du fÃ¥r högre spänning. Ex. 1,5 V + 1,5 V = 3 V Lampan lyser mer. Genom att koppla batterier i serie kan man pÃ¥verka lampors ljusstyrka. DÃ¥ tvÃ¥ batterier seriekopplas, observerar man, att de tillsammans fÃ¥r en lampa att lysa starkare än vad ett enda batteri gör. Ju större spänningen är, desto större är lampans belysningseffekt.
  • 28. • Ju flera lampor det finns i en seriekoppling ,desto lägre spänning fÃ¥r varje lampa
  • 29. Parallellkoppling • Lamporna är parallellkopplade sÃ¥ att strömmen kan ta olika vägar GÃ¥r en lampa sönder kommer den andra fortsätta lysa med samma styrka Lamporna delar pÃ¥ strömmen men spänningen genom vardera lampa kommer att vara lika stor som om bara en lampa var koppla till samma batteri Lamporna och vägguttagen i ett hem är parallell- kopplade
  • 30. I parallellkopplade lampor lyser starkare än serie kopplade DÃ¥ man kopplar tvÃ¥ lampor parallellt till ett batteri, observerar man, att de var för sig lyser lika starkt som dÃ¥ bara en lampa är kopplad till batteriet. Batteriet ger dÃ¥ ut en dubbelt sÃ¥ stark ström. TvÃ¥ parallellkopplade lampor ger effektivare belysning än en enda lampa.
  • 31. PARALLELLKOPPLING Lampor Om en lampa gÃ¥r sönder fortsätter övriga att lysa. Batterier Lampan lyser inte mer , men längre.
  • 32. • Rita ett kopplingsschema för tvÃ¥ lampor, en strömbrytare och ett batteri sÃ¥, att den ena lampan hela tiden lyser men den andra bara dÃ¥ strömbrytaren är pÃ¥.
  • 33. Kortslutning • I en elektrisk krets där det inte finns nÃ¥gon resistans säger man att det är kortslutning Bild 1: Sluten krets, lampan lyser eftersom strömmen gÃ¥r genom lampan
  • 34. • Bild 2: Kretsen är kortsluten, strömmen tar enklaste vägen förbi lampan. Lampan lyser inte och batteriet tar snabbt slut Kortslutning kan orsaka brandfara dÃ¥ ledningarna kan bli mycket varma