ºÝºÝߣ

ºÝºÝߣShare a Scribd company logo
Kol
något att bygga vidare på

Om allt kol skulle försvinna från jorden
vad resultatet skulle bli då.
Ett öde månlandskap
Kol är nämligen en viktig byggsten i allt levande.
°­´Ç±ô´Úö°ù±ð²Ô¾±²Ô²µarnas kemi – organisk kemi

Läran om kolföreningarnas kemi
Var finns det kolföreningar
kolföreningar finns nästan överallt.
I jordskorpan
I levandeorganismer
Kolatomen: Kolatomen har 6 protoner och elektroner.
Oorganiska kemi
Oorganiska kemi finns i luft och vatten.
Koldioxid är oorganisk kolförening som
finns i atmosfären som gas och den
finns också löst i världshaven och i alla
sjöar och vattendrag.
Men koldioxid har en mycket viktig roll
i kolets kretslopp.
Det rena grundämnet kol förekomma i tre former.

Diamant sitter kolatomerna i ett fast nätverk.
Detta gör diamant till ett av de hårdaste
ämnena i världen
Grafit
I grafit sitter kolatomerna i samma skikt ihop
men skikten sinsemellan glider lätt mot varann.
Fullerener
Ett nästan helt nytt material. Forskarna som
konstruerade fullerener fick nobelpriset 1996
I fulleren sitter kolatomerna som i en fotboll
torrdestilation
Att upphetta trä utan luft
Produktionen blir
• brännbar avgaser ( metan gas , sumpgas )
•Koldioxid och kolmonoxid
•Träsprit
•Tjära
°­´Ç±ô´Úö°ù±ð²Ô¾±²Ô²µ
Varför kolföreningarnas så många
Kolatomen kan ha fyra bindningar
Jo, det beror på att varje kolatom kan sitta
ihop med fyra andra atomer samtidigt.
Metanserien
Metan
Etan
De 10 första °ì´Ç±ô±¹Ã¤³Ù±ð²Ôa. De
kallas med ett finare namn
för alkaner

CH4
C2H6

Propan

C3H8

Butan

C4H10

Pentan

C5H12

Hexan

C6H14

Heptan

C7H16

Oktan

C8H18

Nonan

C9H20

Dekan

C10H22
Kolväten
H
H- C- H
H
Metan
Från gas till vätska
• Vilka egenskaper ett kolväte har hänger ihop med vilken
kokpunkt ämnet har. Vi vet att vattens kokpunkten är 100Cº.
• Men dÃ¥ det handlar om °ì´Ç±ô±¹Ã¤³Ù±ð²Ô, och när de ämnena
kokar, så gäller helt andra temperaturer .
• Metan börjar koka redan vid minus 162 grader! Etan och
propan börjar också koka när det är riktigt kalt, deras
kokpunkter ligger också långunder 0grader.
• Butan kokar vid ungefär 0grader.
• Gasol är en gas blandning som vi använder när vi grillar och
när vi värma upp husvagnar. Gasol= propan + butan.
Finns det dubbelbindningar i
kolkedjan kallas de alkener
Eten används för att göra plast, färglös
Namnen slutar på - en

Den kortaste alkenen är eten
Vad heter nästa?
Finns det trippelbindningar i
kolkedjan kallas de alkyner
Namnen slutar på - yn
Detta är etyn
Eller acetylen , svetsning
Mättade och omättade °ì´Ç±ô±¹Ã¤³Ù±ð²Ô
Isomerer
Samma molekylformel men
olika strukturformel. Detta
kallas isomeri

BÃ¥da har
molekylformeln C4H10
Fossila bränslen
Är egentligen döda växter och djur
som under stort tryck och avsaknad
av syre har ombildats till olja, kol
och naturgas.
Oljeraffinaderi
Kolväten är grunden i organisk kemi
Metan, etan, propan, butan och pentan kallas för
alkanar eller metanseri.
Eten, propen är omättad alkener med
dubbelbindningar.
Etyn är omättad alkyner med trippelbindningar
°ì´Ç±ô±¹Ã¤³Ù±ð²Ô
alkanar

alkener

alkyner
Krackning
Med krackning menas att man delar
längre kolkedjor till kortare så man
kan använda mer av oljan till bensin.
Biogas
Med biogas menas att man
komposterar matavfall eller
annat organiskt material utan
att låta syre närvara då bildas
det metan och etan. Detta kan
sedan användas till att köra bilar
med eller värma hus
Fossila bränslen
Ordet fossila kommer av det latinska ordet fossus som
betyder uppgrävd. De bränslen vi gräver upp från marken
kallas därför fossila bränslen.
Gemensamt för alla fossila bränslen är att de innehåller
°ì´Ç±ô±¹Ã¤³Ù±ð²Ô.
Kol, olja, och naturgas är de mest använda fossila bränslen.
De har bildats av växter och djur som levde för många
miljoner år sedan.
Torv är rester av döda växter som bara delvis förmultnat.
Det bildas framförallt i mossar och kärr. Torv innehåller
kolväte precis som fossila bränslen och används därför som
bränsle. Vissa tycker att torv ska räknas som fossile bränsle
Fossile bränslen kommer att ta slut
80% av den energi använder kommer från
förbränning av fossile bränslen.
Dagens kända oljetillgångar uppskattas
att räcka i ca 40 år.
Naturgasen anses komma att räcka i drygt
60 år.
Kolet skulle dock kunna räcka i över 200 år
Fossila bränslen skadar miljön

Alla fossila bränslen orsakar utsläpp av
koldioxid.
Detta anses vara sen största orsaken till att
jordens klimat håller på att förändras.
Användningen av den orsakar även försurning
, spridning av giftiga metaller och
övergödning
25% av den energi världen använder kommer
från förbränning av kol
Kol
90% av stenkol
brunkol 75%
Stenkol och brunkol är inga rena former av kol då de till stor
del består av kolväte.
Stenkol har bildats av växter som levde för fler hundra miljoner
Ã¥r sedan.

Brunkol har bara legat några tiotalsmiljoner, mest av den är
vatten
koks

Stenkol kan upphettas
utan luft tillgång
torrdestilleras

More Related Content

What's hot (20)

Lena Koinberg | Kemi: Syror och baser
Lena Koinberg | Kemi: Syror och baserLena Koinberg | Kemi: Syror och baser
Lena Koinberg | Kemi: Syror och baser
Lena Koinberg
Ìý
Lena Koinberg | Fysik: Ljud
Lena Koinberg | Fysik: LjudLena Koinberg | Fysik: Ljud
Lena Koinberg | Fysik: Ljud
Lena Koinberg
Ìý
Lena Koinberg | Kemi: HÃ¥llbar utveckling
Lena Koinberg | Kemi: HÃ¥llbar utvecklingLena Koinberg | Kemi: HÃ¥llbar utveckling
Lena Koinberg | Kemi: HÃ¥llbar utveckling
Lena Koinberg
Ìý
Lena Koinberg | Baskemi: Atomer, joner och reaktioner
Lena Koinberg | Baskemi: Atomer, joner och reaktionerLena Koinberg | Baskemi: Atomer, joner och reaktioner
Lena Koinberg | Baskemi: Atomer, joner och reaktioner
Lena Koinberg
Ìý
Lena Koinberg | Baskemi: Kemins grunder
Lena Koinberg | Baskemi: Kemins grunderLena Koinberg | Baskemi: Kemins grunder
Lena Koinberg | Baskemi: Kemins grunder
Lena Koinberg
Ìý
Lena Koinberg | Kemi: Livets kemi del 2
Lena Koinberg | Kemi: Livets kemi del 2Lena Koinberg | Kemi: Livets kemi del 2
Lena Koinberg | Kemi: Livets kemi del 2
Lena Koinberg
Ìý
Lena Koinberg | Fysik: Kraft och Tryck
Lena Koinberg | Fysik: Kraft och TryckLena Koinberg | Fysik: Kraft och Tryck
Lena Koinberg | Fysik: Kraft och Tryck
Lena Koinberg
Ìý
Lena Koinberg | Baskemi: Livets kemi
Lena Koinberg | Baskemi: Livets kemiLena Koinberg | Baskemi: Livets kemi
Lena Koinberg | Baskemi: Livets kemi
Lena Koinberg
Ìý
Lena Koinberg | Biologi: Människan del 2
Lena Koinberg | Biologi: Människan del 2Lena Koinberg | Biologi: Människan del 2
Lena Koinberg | Biologi: Människan del 2
Lena Koinberg
Ìý
Lena Koinberg | Biologi: Bioteknik
Lena Koinberg | Biologi: BioteknikLena Koinberg | Biologi: Bioteknik
Lena Koinberg | Biologi: Bioteknik
Lena Koinberg
Ìý
Lena Koinberg | Kemi: Kemins grunder del 2
Lena Koinberg | Kemi: Kemins grunder del 2Lena Koinberg | Kemi: Kemins grunder del 2
Lena Koinberg | Kemi: Kemins grunder del 2
Lena Koinberg
Ìý
Lena Koinberg | Fysik: Energi
Lena Koinberg | Fysik: EnergiLena Koinberg | Fysik: Energi
Lena Koinberg | Fysik: Energi
Lena Koinberg
Ìý
Lena Koinberg | FBK Fysik: Ljud
Lena Koinberg | FBK Fysik: LjudLena Koinberg | FBK Fysik: Ljud
Lena Koinberg | FBK Fysik: Ljud
Lena Koinberg
Ìý
Lena Koinberg | Biologi: Människan del 1
Lena Koinberg | Biologi: Människan del 1Lena Koinberg | Biologi: Människan del 1
Lena Koinberg | Biologi: Människan del 1
Lena Koinberg
Ìý
Lena Koinberg | Biologi: Livets former del 1
Lena Koinberg | Biologi: Livets former del 1Lena Koinberg | Biologi: Livets former del 1
Lena Koinberg | Biologi: Livets former del 1
Lena Koinberg
Ìý
Lena Koinberg | Kemi NP repetition: Sammanfattning åk 7
Lena Koinberg | Kemi NP repetition: Sammanfattning åk 7Lena Koinberg | Kemi NP repetition: Sammanfattning åk 7
Lena Koinberg | Kemi NP repetition: Sammanfattning åk 7
Lena Koinberg
Ìý
Lena Koinberg | Fysik: Universum
Lena Koinberg | Fysik: UniversumLena Koinberg | Fysik: Universum
Lena Koinberg | Fysik: Universum
Lena Koinberg
Ìý
Lena Koinberg | Kemi: Atomer, joner och reaktioner del 1
Lena Koinberg | Kemi: Atomer, joner och reaktioner del 1Lena Koinberg | Kemi: Atomer, joner och reaktioner del 1
Lena Koinberg | Kemi: Atomer, joner och reaktioner del 1
Lena Koinberg
Ìý
Lena Koinberg | Biologi: Ditt liv
Lena Koinberg | Biologi: Ditt livLena Koinberg | Biologi: Ditt liv
Lena Koinberg | Biologi: Ditt liv
Lena Koinberg
Ìý
Lena Koinberg | Kemi: Luft, vatten och mark
Lena Koinberg | Kemi: Luft, vatten och markLena Koinberg | Kemi: Luft, vatten och mark
Lena Koinberg | Kemi: Luft, vatten och mark
Lena Koinberg
Ìý
Lena Koinberg | Kemi: Syror och baser
Lena Koinberg | Kemi: Syror och baserLena Koinberg | Kemi: Syror och baser
Lena Koinberg | Kemi: Syror och baser
Lena Koinberg
Ìý
Lena Koinberg | Fysik: Ljud
Lena Koinberg | Fysik: LjudLena Koinberg | Fysik: Ljud
Lena Koinberg | Fysik: Ljud
Lena Koinberg
Ìý
Lena Koinberg | Kemi: HÃ¥llbar utveckling
Lena Koinberg | Kemi: HÃ¥llbar utvecklingLena Koinberg | Kemi: HÃ¥llbar utveckling
Lena Koinberg | Kemi: HÃ¥llbar utveckling
Lena Koinberg
Ìý
Lena Koinberg | Baskemi: Atomer, joner och reaktioner
Lena Koinberg | Baskemi: Atomer, joner och reaktionerLena Koinberg | Baskemi: Atomer, joner och reaktioner
Lena Koinberg | Baskemi: Atomer, joner och reaktioner
Lena Koinberg
Ìý
Lena Koinberg | Baskemi: Kemins grunder
Lena Koinberg | Baskemi: Kemins grunderLena Koinberg | Baskemi: Kemins grunder
Lena Koinberg | Baskemi: Kemins grunder
Lena Koinberg
Ìý
Lena Koinberg | Kemi: Livets kemi del 2
Lena Koinberg | Kemi: Livets kemi del 2Lena Koinberg | Kemi: Livets kemi del 2
Lena Koinberg | Kemi: Livets kemi del 2
Lena Koinberg
Ìý
Lena Koinberg | Fysik: Kraft och Tryck
Lena Koinberg | Fysik: Kraft och TryckLena Koinberg | Fysik: Kraft och Tryck
Lena Koinberg | Fysik: Kraft och Tryck
Lena Koinberg
Ìý
Lena Koinberg | Baskemi: Livets kemi
Lena Koinberg | Baskemi: Livets kemiLena Koinberg | Baskemi: Livets kemi
Lena Koinberg | Baskemi: Livets kemi
Lena Koinberg
Ìý
Lena Koinberg | Biologi: Människan del 2
Lena Koinberg | Biologi: Människan del 2Lena Koinberg | Biologi: Människan del 2
Lena Koinberg | Biologi: Människan del 2
Lena Koinberg
Ìý
Lena Koinberg | Biologi: Bioteknik
Lena Koinberg | Biologi: BioteknikLena Koinberg | Biologi: Bioteknik
Lena Koinberg | Biologi: Bioteknik
Lena Koinberg
Ìý
Lena Koinberg | Kemi: Kemins grunder del 2
Lena Koinberg | Kemi: Kemins grunder del 2Lena Koinberg | Kemi: Kemins grunder del 2
Lena Koinberg | Kemi: Kemins grunder del 2
Lena Koinberg
Ìý
Lena Koinberg | Fysik: Energi
Lena Koinberg | Fysik: EnergiLena Koinberg | Fysik: Energi
Lena Koinberg | Fysik: Energi
Lena Koinberg
Ìý
Lena Koinberg | FBK Fysik: Ljud
Lena Koinberg | FBK Fysik: LjudLena Koinberg | FBK Fysik: Ljud
Lena Koinberg | FBK Fysik: Ljud
Lena Koinberg
Ìý
Lena Koinberg | Biologi: Människan del 1
Lena Koinberg | Biologi: Människan del 1Lena Koinberg | Biologi: Människan del 1
Lena Koinberg | Biologi: Människan del 1
Lena Koinberg
Ìý
Lena Koinberg | Biologi: Livets former del 1
Lena Koinberg | Biologi: Livets former del 1Lena Koinberg | Biologi: Livets former del 1
Lena Koinberg | Biologi: Livets former del 1
Lena Koinberg
Ìý
Lena Koinberg | Kemi NP repetition: Sammanfattning åk 7
Lena Koinberg | Kemi NP repetition: Sammanfattning åk 7Lena Koinberg | Kemi NP repetition: Sammanfattning åk 7
Lena Koinberg | Kemi NP repetition: Sammanfattning åk 7
Lena Koinberg
Ìý
Lena Koinberg | Fysik: Universum
Lena Koinberg | Fysik: UniversumLena Koinberg | Fysik: Universum
Lena Koinberg | Fysik: Universum
Lena Koinberg
Ìý
Lena Koinberg | Kemi: Atomer, joner och reaktioner del 1
Lena Koinberg | Kemi: Atomer, joner och reaktioner del 1Lena Koinberg | Kemi: Atomer, joner och reaktioner del 1
Lena Koinberg | Kemi: Atomer, joner och reaktioner del 1
Lena Koinberg
Ìý
Lena Koinberg | Biologi: Ditt liv
Lena Koinberg | Biologi: Ditt livLena Koinberg | Biologi: Ditt liv
Lena Koinberg | Biologi: Ditt liv
Lena Koinberg
Ìý
Lena Koinberg | Kemi: Luft, vatten och mark
Lena Koinberg | Kemi: Luft, vatten och markLena Koinberg | Kemi: Luft, vatten och mark
Lena Koinberg | Kemi: Luft, vatten och mark
Lena Koinberg
Ìý

Viewers also liked (20)

Organisk kemi: kol, °ì´Ç±ô±¹Ã¤³Ù±ð²Ô, alkoholer
Organisk kemi: kol, °ì´Ç±ô±¹Ã¤³Ù±ð²Ô, alkoholerOrganisk kemi: kol, °ì´Ç±ô±¹Ã¤³Ù±ð²Ô, alkoholer
Organisk kemi: kol, °ì´Ç±ô±¹Ã¤³Ù±ð²Ô, alkoholer
annmari
Ìý
Vad är en kemisk reaktion
Vad är en kemisk reaktionVad är en kemisk reaktion
Vad är en kemisk reaktion
gulzay
Ìý
Elektronegativitet och bindningskontinuumet
Elektronegativitet och bindningskontinuumetElektronegativitet och bindningskontinuumet
Elektronegativitet och bindningskontinuumet
Nimmermark Anders
Ìý
Kemi nk1a
Kemi nk1aKemi nk1a
Kemi nk1a
Ann Thorvaldsson
Ìý
Periodiska systemet aÌŠr 9
Periodiska systemet aÌŠr 9Periodiska systemet aÌŠr 9
Periodiska systemet aÌŠr 9
ken456
Ìý
joner pp från Lektion.se
 joner pp från Lektion.se joner pp från Lektion.se
joner pp från Lektion.se
Majjenmajjan
Ìý
Ftd laslista &_uppgifter_5ed
Ftd laslista &_uppgifter_5edFtd laslista &_uppgifter_5ed
Ftd laslista &_uppgifter_5ed
AetasSerenus
Ìý
Slöjd (sltx) designuppgift åk 6-9
Slöjd (sltx) designuppgift åk 6-9Slöjd (sltx) designuppgift åk 6-9
Slöjd (sltx) designuppgift åk 6-9
carina jading
Ìý
Planering Kemi I 7 A Ma Vt 10
Planering Kemi I 7 A Ma Vt 10Planering Kemi I 7 A Ma Vt 10
Planering Kemi I 7 A Ma Vt 10
Magnus Andersson
Ìý
Syror bas hjälp pdf
Syror bas hjälp pdfSyror bas hjälp pdf
Syror bas hjälp pdf
ken456
Ìý
Atomen slide
Atomen slideAtomen slide
Atomen slide
ken456
Ìý
Hur mycket socker kan man lösa i ett glas vatten
Hur mycket socker kan man lösa i ett glas vattenHur mycket socker kan man lösa i ett glas vatten
Hur mycket socker kan man lösa i ett glas vatten
Magnus Andersson
Ìý
Kemi repetition åk 7 b
Kemi repetition åk 7 bKemi repetition åk 7 b
Kemi repetition åk 7 b
gulzay
Ìý
Net21 vad får du när du blandar en alkohol med en organisk syra?
Net21 vad får du när du blandar en alkohol med en organisk syra?Net21 vad får du när du blandar en alkohol med en organisk syra?
Net21 vad får du när du blandar en alkohol med en organisk syra?
Andriette Larsson-Clifford
Ìý
Periodiska systemt och atomer
Periodiska systemt och atomerPeriodiska systemt och atomer
Periodiska systemt och atomer
Majjenmajjan
Ìý
Fyrverkeri pdf
Fyrverkeri pdfFyrverkeri pdf
Fyrverkeri pdf
Bergdalskolan
Ìý
Organisk kemi: kol, °ì´Ç±ô±¹Ã¤³Ù±ð²Ô, alkoholer
Organisk kemi: kol, °ì´Ç±ô±¹Ã¤³Ù±ð²Ô, alkoholerOrganisk kemi: kol, °ì´Ç±ô±¹Ã¤³Ù±ð²Ô, alkoholer
Organisk kemi: kol, °ì´Ç±ô±¹Ã¤³Ù±ð²Ô, alkoholer
annmari
Ìý
Vad är en kemisk reaktion
Vad är en kemisk reaktionVad är en kemisk reaktion
Vad är en kemisk reaktion
gulzay
Ìý
Elektronegativitet och bindningskontinuumet
Elektronegativitet och bindningskontinuumetElektronegativitet och bindningskontinuumet
Elektronegativitet och bindningskontinuumet
Nimmermark Anders
Ìý
Periodiska systemet aÌŠr 9
Periodiska systemet aÌŠr 9Periodiska systemet aÌŠr 9
Periodiska systemet aÌŠr 9
ken456
Ìý
joner pp från Lektion.se
 joner pp från Lektion.se joner pp från Lektion.se
joner pp från Lektion.se
Majjenmajjan
Ìý
Ftd laslista &_uppgifter_5ed
Ftd laslista &_uppgifter_5edFtd laslista &_uppgifter_5ed
Ftd laslista &_uppgifter_5ed
AetasSerenus
Ìý
Slöjd (sltx) designuppgift åk 6-9
Slöjd (sltx) designuppgift åk 6-9Slöjd (sltx) designuppgift åk 6-9
Slöjd (sltx) designuppgift åk 6-9
carina jading
Ìý
Planering Kemi I 7 A Ma Vt 10
Planering Kemi I 7 A Ma Vt 10Planering Kemi I 7 A Ma Vt 10
Planering Kemi I 7 A Ma Vt 10
Magnus Andersson
Ìý
Syror bas hjälp pdf
Syror bas hjälp pdfSyror bas hjälp pdf
Syror bas hjälp pdf
ken456
Ìý
Atomen slide
Atomen slideAtomen slide
Atomen slide
ken456
Ìý
Hur mycket socker kan man lösa i ett glas vatten
Hur mycket socker kan man lösa i ett glas vattenHur mycket socker kan man lösa i ett glas vatten
Hur mycket socker kan man lösa i ett glas vatten
Magnus Andersson
Ìý
Kemi repetition åk 7 b
Kemi repetition åk 7 bKemi repetition åk 7 b
Kemi repetition åk 7 b
gulzay
Ìý
Net21 vad får du när du blandar en alkohol med en organisk syra?
Net21 vad får du när du blandar en alkohol med en organisk syra?Net21 vad får du när du blandar en alkohol med en organisk syra?
Net21 vad får du när du blandar en alkohol med en organisk syra?
Andriette Larsson-Clifford
Ìý
Periodiska systemt och atomer
Periodiska systemt och atomerPeriodiska systemt och atomer
Periodiska systemt och atomer
Majjenmajjan
Ìý
Fyrverkeri pdf
Fyrverkeri pdfFyrverkeri pdf
Fyrverkeri pdf
Bergdalskolan
Ìý

Similar to °­´Ç±ô´Úö°ù±ð²Ô¾±²Ô²µ (8)

Lena Koinberg | Baskemi: Luft, vatten och mark
Lena Koinberg | Baskemi: Luft, vatten och markLena Koinberg | Baskemi: Luft, vatten och mark
Lena Koinberg | Baskemi: Luft, vatten och mark
Lena Koinberg
Ìý
Lena Koinberg | Kemi NP repetition: Sammanfattning åk 8
Lena Koinberg | Kemi NP repetition: Sammanfattning åk 8Lena Koinberg | Kemi NP repetition: Sammanfattning åk 8
Lena Koinberg | Kemi NP repetition: Sammanfattning åk 8
Lena Koinberg
Ìý
Koldioxidlagring - Carbon Capture and Storage - CCS
Koldioxidlagring - Carbon Capture and Storage - CCSKoldioxidlagring - Carbon Capture and Storage - CCS
Koldioxidlagring - Carbon Capture and Storage - CCS
Karim Ghezali
Ìý
Ekologi Ludvig
Ekologi LudvigEkologi Ludvig
Ekologi Ludvig
Björknässkolan, Nacka kommun
Ìý
Stjärnstoff powerpoint
Stjärnstoff powerpointStjärnstoff powerpoint
Stjärnstoff powerpoint
ElinOdair
Ìý
Grundämnen och kemiska föreningar
Grundämnen och kemiska föreningarGrundämnen och kemiska föreningar
Grundämnen och kemiska föreningar
Isabel Manjarres
Ìý
Lena Koinberg | Baskemi: Luft, vatten och mark
Lena Koinberg | Baskemi: Luft, vatten och markLena Koinberg | Baskemi: Luft, vatten och mark
Lena Koinberg | Baskemi: Luft, vatten och mark
Lena Koinberg
Ìý
Lena Koinberg | Kemi NP repetition: Sammanfattning åk 8
Lena Koinberg | Kemi NP repetition: Sammanfattning åk 8Lena Koinberg | Kemi NP repetition: Sammanfattning åk 8
Lena Koinberg | Kemi NP repetition: Sammanfattning åk 8
Lena Koinberg
Ìý
Koldioxidlagring - Carbon Capture and Storage - CCS
Koldioxidlagring - Carbon Capture and Storage - CCSKoldioxidlagring - Carbon Capture and Storage - CCS
Koldioxidlagring - Carbon Capture and Storage - CCS
Karim Ghezali
Ìý
Stjärnstoff powerpoint
Stjärnstoff powerpointStjärnstoff powerpoint
Stjärnstoff powerpoint
ElinOdair
Ìý
Grundämnen och kemiska föreningar
Grundämnen och kemiska föreningarGrundämnen och kemiska föreningar
Grundämnen och kemiska föreningar
Isabel Manjarres
Ìý

More from gulzay (20)

Kroppen del 1 gzl
Kroppen del 1 gzlKroppen del 1 gzl
Kroppen del 1 gzl
gulzay
Ìý
Energi och energikällor
Energi och energikällorEnergi och energikällor
Energi och energikällor
gulzay
Ìý
Tyngdpunkthavarm[1]
Tyngdpunkthavarm[1]Tyngdpunkthavarm[1]
Tyngdpunkthavarm[1]
gulzay
Ìý
Pythagoras sats och kvadratroten
Pythagoras sats och kvadratrotenPythagoras sats och kvadratroten
Pythagoras sats och kvadratroten
gulzay
Ìý
Funktioner gzl 2015
Funktioner gzl 2015Funktioner gzl 2015
Funktioner gzl 2015
gulzay
Ìý
Begränsnings area och geometriska kroppar
Begränsnings area och geometriska kropparBegränsnings area och geometriska kroppar
Begränsnings area och geometriska kroppar
gulzay
Ìý
Sannolikhet
SannolikhetSannolikhet
Sannolikhet
gulzay
Ìý
±Ê°ù´Ç³¦±ð²Ô³Ù°ùä°ì²Ô¾±²Ô²µ
±Ê°ù´Ç³¦±ð²Ô³Ù°ùä°ì²Ô¾±²Ô²µ±Ê°ù´Ç³¦±ð²Ô³Ù°ùä°ì²Ô¾±²Ô²µ
±Ê°ù´Ç³¦±ð²Ô³Ù°ùä°ì²Ô¾±²Ô²µ
gulzay
Ìý
Ellära och magnetism.ppt del2
Ellära och magnetism.ppt del2Ellära och magnetism.ppt del2
Ellära och magnetism.ppt del2
gulzay
Ìý
Ellära del 1 vt 15
Ellära del 1            vt 15Ellära del 1            vt 15
Ellära del 1 vt 15
gulzay
Ìý
Ellära del 1 vt 15
Ellära del 1            vt 15Ellära del 1            vt 15
Ellära del 1 vt 15
gulzay
Ìý
Kemi repetition åk 7 b2 gzl
Kemi repetition åk 7 b2 gzlKemi repetition åk 7 b2 gzl
Kemi repetition åk 7 b2 gzl
gulzay
Ìý
Kemi repetition åk 7 b2 gzl
Kemi repetition åk 7 b2 gzlKemi repetition åk 7 b2 gzl
Kemi repetition åk 7 b2 gzl
gulzay
Ìý
Pw av syror och baser
Pw av syror och baserPw av syror och baser
Pw av syror och baser
gulzay
Ìý
Pw av syror och baser
Pw av syror och baserPw av syror och baser
Pw av syror och baser
gulzay
Ìý
Vad ar materia
Vad ar materiaVad ar materia
Vad ar materia
gulzay
Ìý
Kemi repetition åk 7 b
Kemi repetition åk 7 bKemi repetition åk 7 b
Kemi repetition åk 7 b
gulzay
Ìý
Vad är energi
Vad är energiVad är energi
Vad är energi
gulzay
Ìý
Förkortning och förlängning
Förkortning och förlängningFörkortning och förlängning
Förkortning och förlängning
gulzay
Ìý
Längd , area - och volymskala
Längd   , area - och volymskalaLängd   , area - och volymskala
Längd , area - och volymskala
gulzay
Ìý
Kroppen del 1 gzl
Kroppen del 1 gzlKroppen del 1 gzl
Kroppen del 1 gzl
gulzay
Ìý
Energi och energikällor
Energi och energikällorEnergi och energikällor
Energi och energikällor
gulzay
Ìý
Tyngdpunkthavarm[1]
Tyngdpunkthavarm[1]Tyngdpunkthavarm[1]
Tyngdpunkthavarm[1]
gulzay
Ìý
Pythagoras sats och kvadratroten
Pythagoras sats och kvadratrotenPythagoras sats och kvadratroten
Pythagoras sats och kvadratroten
gulzay
Ìý
Funktioner gzl 2015
Funktioner gzl 2015Funktioner gzl 2015
Funktioner gzl 2015
gulzay
Ìý
Begränsnings area och geometriska kroppar
Begränsnings area och geometriska kropparBegränsnings area och geometriska kroppar
Begränsnings area och geometriska kroppar
gulzay
Ìý
Sannolikhet
SannolikhetSannolikhet
Sannolikhet
gulzay
Ìý
±Ê°ù´Ç³¦±ð²Ô³Ù°ùä°ì²Ô¾±²Ô²µ
±Ê°ù´Ç³¦±ð²Ô³Ù°ùä°ì²Ô¾±²Ô²µ±Ê°ù´Ç³¦±ð²Ô³Ù°ùä°ì²Ô¾±²Ô²µ
±Ê°ù´Ç³¦±ð²Ô³Ù°ùä°ì²Ô¾±²Ô²µ
gulzay
Ìý
Ellära och magnetism.ppt del2
Ellära och magnetism.ppt del2Ellära och magnetism.ppt del2
Ellära och magnetism.ppt del2
gulzay
Ìý
Ellära del 1 vt 15
Ellära del 1            vt 15Ellära del 1            vt 15
Ellära del 1 vt 15
gulzay
Ìý
Ellära del 1 vt 15
Ellära del 1            vt 15Ellära del 1            vt 15
Ellära del 1 vt 15
gulzay
Ìý
Kemi repetition åk 7 b2 gzl
Kemi repetition åk 7 b2 gzlKemi repetition åk 7 b2 gzl
Kemi repetition åk 7 b2 gzl
gulzay
Ìý
Kemi repetition åk 7 b2 gzl
Kemi repetition åk 7 b2 gzlKemi repetition åk 7 b2 gzl
Kemi repetition åk 7 b2 gzl
gulzay
Ìý
Pw av syror och baser
Pw av syror och baserPw av syror och baser
Pw av syror och baser
gulzay
Ìý
Pw av syror och baser
Pw av syror och baserPw av syror och baser
Pw av syror och baser
gulzay
Ìý
Vad ar materia
Vad ar materiaVad ar materia
Vad ar materia
gulzay
Ìý
Kemi repetition åk 7 b
Kemi repetition åk 7 bKemi repetition åk 7 b
Kemi repetition åk 7 b
gulzay
Ìý
Vad är energi
Vad är energiVad är energi
Vad är energi
gulzay
Ìý
Förkortning och förlängning
Förkortning och förlängningFörkortning och förlängning
Förkortning och förlängning
gulzay
Ìý
Längd , area - och volymskala
Längd   , area - och volymskalaLängd   , area - och volymskala
Längd , area - och volymskala
gulzay
Ìý

°­´Ç±ô´Úö°ù±ð²Ô¾±²Ô²µ

  • 1. Kol nÃ¥got att bygga vidare pÃ¥ Om allt kol skulle försvinna frÃ¥n jorden vad resultatet skulle bli dÃ¥. Ett öde mÃ¥nlandskap Kol är nämligen en viktig byggsten i allt levande.
  • 2. °­´Ç±ô´Úö°ù±ð²Ô¾±²Ô²µarnas kemi – organisk kemi Läran om kolföreningarnas kemi
  • 3. Var finns det kolföreningar kolföreningar finns nästan överallt. I jordskorpan I levandeorganismer Kolatomen: Kolatomen har 6 protoner och elektroner.
  • 4. Oorganiska kemi Oorganiska kemi finns i luft och vatten. Koldioxid är oorganisk kolförening som finns i atmosfären som gas och den finns ocksÃ¥ löst i världshaven och i alla sjöar och vattendrag. Men koldioxid har en mycket viktig roll i kolets kretslopp.
  • 5. Det rena grundämnet kol förekomma i tre former. Diamant sitter kolatomerna i ett fast nätverk. Detta gör diamant till ett av de hÃ¥rdaste ämnena i världen
  • 6. Grafit I grafit sitter kolatomerna i samma skikt ihop men skikten sinsemellan glider lätt mot varann.
  • 7. Fullerener Ett nästan helt nytt material. Forskarna som konstruerade fullerener fick nobelpriset 1996 I fulleren sitter kolatomerna som i en fotboll
  • 8. torrdestilation Att upphetta trä utan luft Produktionen blir • brännbar avgaser ( metan gas , sumpgas ) •Koldioxid och kolmonoxid •Träsprit •Tjära
  • 10. Varför kolföreningarnas sÃ¥ mÃ¥nga Kolatomen kan ha fyra bindningar Jo, det beror pÃ¥ att varje kolatom kan sitta ihop med fyra andra atomer samtidigt.
  • 11. Metanserien Metan Etan De 10 första °ì´Ç±ô±¹Ã¤³Ù±ð²Ôa. De kallas med ett finare namn för alkaner CH4 C2H6 Propan C3H8 Butan C4H10 Pentan C5H12 Hexan C6H14 Heptan C7H16 Oktan C8H18 Nonan C9H20 Dekan C10H22
  • 13. FrÃ¥n gas till vätska • Vilka egenskaper ett kolväte har hänger ihop med vilken kokpunkt ämnet har. Vi vet att vattens kokpunkten är 100Cº. • Men dÃ¥ det handlar om °ì´Ç±ô±¹Ã¤³Ù±ð²Ô, och när de ämnena kokar, sÃ¥ gäller helt andra temperaturer . • Metan börjar koka redan vid minus 162 grader! Etan och propan börjar ocksÃ¥ koka när det är riktigt kalt, deras kokpunkter ligger ocksÃ¥ lÃ¥ngunder 0grader. • Butan kokar vid ungefär 0grader. • Gasol är en gas blandning som vi använder när vi grillar och när vi värma upp husvagnar. Gasol= propan + butan.
  • 14. Finns det dubbelbindningar i kolkedjan kallas de alkener Eten används för att göra plast, färglös Namnen slutar pÃ¥ - en Den kortaste alkenen är eten Vad heter nästa?
  • 15. Finns det trippelbindningar i kolkedjan kallas de alkyner Namnen slutar pÃ¥ - yn Detta är etyn Eller acetylen , svetsning
  • 16. Mättade och omättade °ì´Ç±ô±¹Ã¤³Ù±ð²Ô
  • 17. Isomerer Samma molekylformel men olika strukturformel. Detta kallas isomeri BÃ¥da har molekylformeln C4H10
  • 18. Fossila bränslen Är egentligen döda växter och djur som under stort tryck och avsaknad av syre har ombildats till olja, kol och naturgas.
  • 20. Kolväten är grunden i organisk kemi Metan, etan, propan, butan och pentan kallas för alkanar eller metanseri. Eten, propen är omättad alkener med dubbelbindningar. Etyn är omättad alkyner med trippelbindningar °ì´Ç±ô±¹Ã¤³Ù±ð²Ô alkanar alkener alkyner
  • 21. Krackning Med krackning menas att man delar längre kolkedjor till kortare sÃ¥ man kan använda mer av oljan till bensin.
  • 22. Biogas Med biogas menas att man komposterar matavfall eller annat organiskt material utan att lÃ¥ta syre närvara dÃ¥ bildas det metan och etan. Detta kan sedan användas till att köra bilar med eller värma hus
  • 23. Fossila bränslen Ordet fossila kommer av det latinska ordet fossus som betyder uppgrävd. De bränslen vi gräver upp frÃ¥n marken kallas därför fossila bränslen. Gemensamt för alla fossila bränslen är att de innehÃ¥ller °ì´Ç±ô±¹Ã¤³Ù±ð²Ô. Kol, olja, och naturgas är de mest använda fossila bränslen. De har bildats av växter och djur som levde för mÃ¥nga miljoner Ã¥r sedan. Torv är rester av döda växter som bara delvis förmultnat. Det bildas framförallt i mossar och kärr. Torv innehÃ¥ller kolväte precis som fossila bränslen och används därför som bränsle. Vissa tycker att torv ska räknas som fossile bränsle
  • 24. Fossile bränslen kommer att ta slut 80% av den energi använder kommer frÃ¥n förbränning av fossile bränslen. Dagens kända oljetillgÃ¥ngar uppskattas att räcka i ca 40 Ã¥r. Naturgasen anses komma att räcka i drygt 60 Ã¥r. Kolet skulle dock kunna räcka i över 200 Ã¥r
  • 25. Fossila bränslen skadar miljön Alla fossila bränslen orsakar utsläpp av koldioxid. Detta anses vara sen största orsaken till att jordens klimat hÃ¥ller pÃ¥ att förändras. Användningen av den orsakar även försurning , spridning av giftiga metaller och övergödning
  • 26. 25% av den energi världen använder kommer frÃ¥n förbränning av kol Kol 90% av stenkol brunkol 75% Stenkol och brunkol är inga rena former av kol dÃ¥ de till stor del bestÃ¥r av kolväte. Stenkol har bildats av växter som levde för fler hundra miljoner Ã¥r sedan. Brunkol har bara legat nÃ¥gra tiotalsmiljoner, mest av den är vatten
  • 27. koks Stenkol kan upphettas utan luft tillgÃ¥ng torrdestilleras