ݺߣ

ݺߣShare a Scribd company logo
Fetter	sid. 181 - 183 Fett är kroppens reservnäring, de behövs också för att kroppen ska kunna tillgodogöra sig de fettlösliga vitaminerna A, D, E och K.
Fetter bildas då fettsyror (vissa speciella karboxylsyror) reagerar med glycerol. Fetter är till sin kemiska struktur estrar.
Fett delas in i tre grupper efter antalet dubbelbindningar mellan kolatomer: mättade fetter (ingen), omättade fetter (en) och fleromättade fetter (två till fem).Mättade fetter finns i animaliska produkter, såsom ost, smör, grädde och kött, men också inom växtriket i form av kokosfett och palmolja. Enkelomättade fetter finns i riklig mängd i olivolja, rapsolja, hasselnötter och mandlar. Fleromättade fetter finns i de flesta vegetabiliska oljor, t.ex. solrosolja, majsolja och sojaolja. Omättade fetterna är hälsosammare än de mättade fetterna.
De livsnödvändiga fettsyrorna (omega-3 och omega-6) måste vi få i oss via maten.
Linolsyra (omega-6) från fetter bygger upp organismens celler.Linolsyra (fleromättad fettsyra)CH3-(CH2)3-(CH2-CH=CH)2-(CH2)7-COOH Fakta om nyttiga fettsyror i oljorKolesterolÄr ett fettliknande ämne som bildas i kroppen. Om blodet får för hög kolesterolhalt, ökar risken för hjärt- och kärlsjukdomar. Kolesterol finns bara i produkter från djurriket.
Vad är omega-3-fettsyror och var finns de?Om den sista dubbelbindningen i en fettsyra sitter vid den tredje sista kolatomen i kedjan, kallas fettsyran för en omega-3-fettsyra (w3-fettsyra eller (n-3)-fettsyra).Det är i synnerhet tre omega-3 fettsyror som är av betydelse: alfa-linolensyra, EPA (eikosapentaensyra) och DHA (docosahexaensyra). Alfa-linolensyra finns bland annat i raps- och sojaolja. EPA och DHA finns företrädesvis i fet fisk, som lax, öring, makrill och sill, samt i fiskleverolja.Vad är omega-6-fettsyror och var finns de?Om den sista dubbelbindningen i en fettsyra sitter vid den sjätte sista kolatomen i kedjan, kallas fettsyran för en omega-6-fettsyra (w6-fettsyra eller (n-6)-fettsyra).Av omega-6-fettsyrorna är i synnerhet två betydelsefulla, nämligen linolsyra som till exempel finns i växtoljor och arakidonsyra som främst finns i kött. Vad är omega-9-fettsyror och var finns de?Oljesyra är en enkelomättad omega-9-fettsyra som finns speciellt i oliv- och rapsolja.
PROTEINER(äggviteämnen)	sid. 176 – 179  Proteinernas uppgift i organismenProteiner används för uppbyggnad och reparation av celler.
I kroppen pågår det hela tiden tusentals biokemiska reaktioner som styrs av enzymer.(enzym = protein som påskyndar biokemisk reaktion utan att själv förbrukas, dvs. biologisk katalysator)Vissa hormoner, t ex insulin och tillväxthormon 	är uppbyggda av protein.
Blodets eget protein (hemoglobin) transporterar 	syre från lungorna till olika vävnader.
Protein används när hår och naglar växer och när gamla hud celler ersätts med nya.
Antikroppar, som spelar en mycket betydelsefull roll i immunförsvarets roll är också uppbyggda av protein. Proteinernas uppbyggnadProteinerna är uppbyggda av  aminosyror.
En aminosyra eller aminosyremolekyl innehåller alltid aminogruppen –NH2 och karboxylgruppen – COOH.
Proteinerna är sammansatta av 20 olika aminosyremolekyler.
Aminosyra molekylerna förenas till långa kedjor dvs. proteinmolekyler.En enda proteinmolekyl kan bestå av tiotusentals aminosyremolekyler.
En proteinmolekyl kan också bestå av kväve (N), svavel (S), fosfor (P) och enskilda andra grundämnen.
Proteiner i födan sönderdelas i tarmkanalen till aminosyror, som sedan transporteras till olika delar i kroppen och bygger upp behövliga proteiner. Som restprodukt bildas urinämne.Proteiner i födanProteiner finns rikligt i spannmål, potatis, ärter och bönor samt från animaliska livsmedel (kött, mjölk, fisk och ägg).
Animaliska livsmedel innehåller aminosyror i sådan mängd att det är tillräckligt för kroppens behov medan många vegetabiliska livsmedel inte gör det.
För vegetarianer är därför ärter och bönor viktiga proteinkällor.Proteiner kan inte lagras i kroppen så varje dag borde  man äta knappt 1 gram proteiner per kilogram kroppsvikt. Räkna ut hur många gram proteiner just du borde äta!
Att tänka på!Varför är det farligt att ha hög feber (över 420C)?
Vad händer med ägget då det kokar?
Vad händer med mjölk som blir gammal?
Vad sker i kroppen då man får blyförgiftning?

More Related Content

Similar to äԲ𳾾 (7)

Från topp till tå
Från topp till tåFrån topp till tå
Från topp till tå
Moa Wikner
Lena Koinberg | Kemi NP repetition: Sammanfattning åk 8
Lena Koinberg | Kemi NP repetition: Sammanfattning åk 8Lena Koinberg | Kemi NP repetition: Sammanfattning åk 8
Lena Koinberg | Kemi NP repetition: Sammanfattning åk 8
Lena Koinberg
De olika fetterna
De olika fetternaDe olika fetterna
De olika fetterna
friochfrisk
äԲä
äԲääԲä
äԲä
Malin Olsson
Nk1a Cellen
Nk1a CellenNk1a Cellen
Nk1a Cellen
Ann Thorvaldsson

More from annmari (18)

Från malm till metall
Från malm till metallFrån malm till metall
Från malm till metall
annmari
Teori för prov 2
Teori för prov 2Teori för prov 2
Teori för prov 2
annmari
Ljusets brytning
Ljusets brytning Ljusets brytning
Ljusets brytning
annmari
Facit till kompendieFacit till kompendie
Facit till kompendie
annmari
Procent, promille,ppm
Procent, promille,ppm Procent, promille,ppm
Procent, promille,ppm
annmari
Begränsningsarea för en cylinder,kon och pyramid
Begränsningsarea för en cylinder,kon och pyramidBegränsningsarea för en cylinder,kon och pyramid
Begränsningsarea för en cylinder,kon och pyramid
annmari
Separeringsmetoder
SepareringsmetoderSepareringsmetoder
Separeringsmetoder
annmari
Organisk kemi: kol, kolväten, alkoholer
Organisk kemi: kol, kolväten, alkoholerOrganisk kemi: kol, kolväten, alkoholer
Organisk kemi: kol, kolväten, alkoholer
annmari
Ekvationssystem
Ekvationssystem Ekvationssystem
Ekvationssystem
annmari
Teori för prov I
Teori för prov ITeori för prov I
Teori för prov I
annmari
Kvadratrot och potensering
Kvadratrot och potenseringKvadratrot och potensering
Kvadratrot och potensering
annmari
pythagoras sats, likformighet och skalor
pythagoras sats, likformighet och skalorpythagoras sats, likformighet och skalor
pythagoras sats, likformighet och skalor
annmari
Från malm till metall
Från malm till metallFrån malm till metall
Från malm till metall
annmari
Teori för prov 2
Teori för prov 2Teori för prov 2
Teori för prov 2
annmari
Ljusets brytning
Ljusets brytning Ljusets brytning
Ljusets brytning
annmari
Facit till kompendieFacit till kompendie
Facit till kompendie
annmari
Procent, promille,ppm
Procent, promille,ppm Procent, promille,ppm
Procent, promille,ppm
annmari
Begränsningsarea för en cylinder,kon och pyramid
Begränsningsarea för en cylinder,kon och pyramidBegränsningsarea för en cylinder,kon och pyramid
Begränsningsarea för en cylinder,kon och pyramid
annmari
Separeringsmetoder
SepareringsmetoderSepareringsmetoder
Separeringsmetoder
annmari
Organisk kemi: kol, kolväten, alkoholer
Organisk kemi: kol, kolväten, alkoholerOrganisk kemi: kol, kolväten, alkoholer
Organisk kemi: kol, kolväten, alkoholer
annmari
Ekvationssystem
Ekvationssystem Ekvationssystem
Ekvationssystem
annmari
Teori för prov I
Teori för prov ITeori för prov I
Teori för prov I
annmari
Kvadratrot och potensering
Kvadratrot och potenseringKvadratrot och potensering
Kvadratrot och potensering
annmari
pythagoras sats, likformighet och skalor
pythagoras sats, likformighet och skalorpythagoras sats, likformighet och skalor
pythagoras sats, likformighet och skalor
annmari

äԲ𳾾

  • 1. Fetter sid. 181 - 183 Fett är kroppens reservnäring, de behövs också för att kroppen ska kunna tillgodogöra sig de fettlösliga vitaminerna A, D, E och K.
  • 2. Fetter bildas då fettsyror (vissa speciella karboxylsyror) reagerar med glycerol. Fetter är till sin kemiska struktur estrar.
  • 3. Fett delas in i tre grupper efter antalet dubbelbindningar mellan kolatomer: mättade fetter (ingen), omättade fetter (en) och fleromättade fetter (två till fem).Mättade fetter finns i animaliska produkter, såsom ost, smör, grädde och kött, men också inom växtriket i form av kokosfett och palmolja. Enkelomättade fetter finns i riklig mängd i olivolja, rapsolja, hasselnötter och mandlar. Fleromättade fetter finns i de flesta vegetabiliska oljor, t.ex. solrosolja, majsolja och sojaolja. Omättade fetterna är hälsosammare än de mättade fetterna.
  • 4. De livsnödvändiga fettsyrorna (omega-3 och omega-6) måste vi få i oss via maten.
  • 5. Linolsyra (omega-6) från fetter bygger upp organismens celler.Linolsyra (fleromättad fettsyra)CH3-(CH2)3-(CH2-CH=CH)2-(CH2)7-COOH Fakta om nyttiga fettsyror i oljorKolesterolÄr ett fettliknande ämne som bildas i kroppen. Om blodet får för hög kolesterolhalt, ökar risken för hjärt- och kärlsjukdomar. Kolesterol finns bara i produkter från djurriket.
  • 6. Vad är omega-3-fettsyror och var finns de?Om den sista dubbelbindningen i en fettsyra sitter vid den tredje sista kolatomen i kedjan, kallas fettsyran för en omega-3-fettsyra (w3-fettsyra eller (n-3)-fettsyra).Det är i synnerhet tre omega-3 fettsyror som är av betydelse: alfa-linolensyra, EPA (eikosapentaensyra) och DHA (docosahexaensyra). Alfa-linolensyra finns bland annat i raps- och sojaolja. EPA och DHA finns företrädesvis i fet fisk, som lax, öring, makrill och sill, samt i fiskleverolja.Vad är omega-6-fettsyror och var finns de?Om den sista dubbelbindningen i en fettsyra sitter vid den sjätte sista kolatomen i kedjan, kallas fettsyran för en omega-6-fettsyra (w6-fettsyra eller (n-6)-fettsyra).Av omega-6-fettsyrorna är i synnerhet två betydelsefulla, nämligen linolsyra som till exempel finns i växtoljor och arakidonsyra som främst finns i kött. Vad är omega-9-fettsyror och var finns de?Oljesyra är en enkelomättad omega-9-fettsyra som finns speciellt i oliv- och rapsolja.
  • 7. PROTEINER(äggviteämnen) sid. 176 – 179 Proteinernas uppgift i organismenProteiner används för uppbyggnad och reparation av celler.
  • 8. I kroppen pågår det hela tiden tusentals biokemiska reaktioner som styrs av enzymer.(enzym = protein som påskyndar biokemisk reaktion utan att själv förbrukas, dvs. biologisk katalysator)Vissa hormoner, t ex insulin och tillväxthormon är uppbyggda av protein.
  • 9. Blodets eget protein (hemoglobin) transporterar syre från lungorna till olika vävnader.
  • 10. Protein används när hår och naglar växer och när gamla hud celler ersätts med nya.
  • 11. Antikroppar, som spelar en mycket betydelsefull roll i immunförsvarets roll är också uppbyggda av protein. Proteinernas uppbyggnadProteinerna är uppbyggda av aminosyror.
  • 12. En aminosyra eller aminosyremolekyl innehåller alltid aminogruppen –NH2 och karboxylgruppen – COOH.
  • 13. Proteinerna är sammansatta av 20 olika aminosyremolekyler.
  • 14. Aminosyra molekylerna förenas till långa kedjor dvs. proteinmolekyler.En enda proteinmolekyl kan bestå av tiotusentals aminosyremolekyler.
  • 15. En proteinmolekyl kan också bestå av kväve (N), svavel (S), fosfor (P) och enskilda andra grundämnen.
  • 16. Proteiner i födan sönderdelas i tarmkanalen till aminosyror, som sedan transporteras till olika delar i kroppen och bygger upp behövliga proteiner. Som restprodukt bildas urinämne.Proteiner i födanProteiner finns rikligt i spannmål, potatis, ärter och bönor samt från animaliska livsmedel (kött, mjölk, fisk och ägg).
  • 17. Animaliska livsmedel innehåller aminosyror i sådan mängd att det är tillräckligt för kroppens behov medan många vegetabiliska livsmedel inte gör det.
  • 18. För vegetarianer är därför ärter och bönor viktiga proteinkällor.Proteiner kan inte lagras i kroppen så varje dag borde man äta knappt 1 gram proteiner per kilogram kroppsvikt. Räkna ut hur många gram proteiner just du borde äta!
  • 19. Att tänka på!Varför är det farligt att ha hög feber (över 420C)?
  • 20. Vad händer med ägget då det kokar?
  • 21. Vad händer med mjölk som blir gammal?
  • 22. Vad sker i kroppen då man får blyförgiftning?
  • 23. Vissa frukter och rotsaker (t.ex. äppel och potatis) blir bruna då vi skär upp dem och blir stående i rumstemperatur.Det här beror på att de innehåller enzym som påverkar ämnen i frukten, Enzymerna är proteiner.Hur kan vi förhindra att detta?Visste du? Mjölksocker eller laktos bryts ned i kroppen av ett enzym som heter laktas. Om enzymet saknas i tarmkanalen orsakar det s.k. laktosintolerans.
  • 24. Att tänka på!SVARVarför är det farligt att ha hög feber (över 42 oC)?Om kroppstemperaturen stiger över 42 grader, förändras en del proteiner och de mister sin funktionsförmåga. En extremt hög kroppstemperatur kan leda till döden, därför försöker kroppen sänka temperaturen genom svettning.Vad händer med ägget då det kokar?Då ägget kokar koagulerar proteinerna i ägget.Proteinet albumin koagulerar vid 60oCVad händer med mjölk som blir gammal?När mjölken blir gammal ändras surhetsgraden och proteinerna (kasein) i mjölken fälls ut. Mjölken blir klimpig.
  • 25. Vad sker i kroppen då man får blyförgiftning?Tungmetaller reagerar med kroppens proteiner och bildar giftiga föreningar som lagras och senare kan orsaka ett förgiftningstillstånd.Vissa frukter och rotsaker (t.ex. äppel och potatis) blir bruna då vi skär upp dem och blir stående i rumstemperatur.Det här beror på att de innehåller enzym som påverkar ämnen i frukten, Enzymerna är proteiner.Hur kan vi förhindra att detta?Brunfärgningen av frukten beror på en reaktion där första reaktionssteget katalyseras av ett enzym till ett gult ämne. Denna mellanprodukten oxideras sedan vidare av luftens syre till det bruna ämnet melanin. Brunfärgning kan förhindras antingen genom att man hindrar enzymet att verka eller att man förhindrar den vidare oxidationen. Enzymet slutar fungera om pH sänks genom tillsats av syra (citronsyra, askorbinsyra, el. dyl.). Man kan också förstöra enzymet helt genom upphettning. Oxidationen kan förhindras genom tillsats av ett reducerande ämne (antioxidant) som askorbinsyra.En våldsam alkoholkonsumtion är också skadlig för kroppens proteiner
  • 26. Kolhydrater är sockerarter som består av kemiska föreningar av kol, syre och väte.
  • 27. Kolhydrater indelas i monosackarider, disackarider och polysackarider - det vill säga sockerarter som består av en, två eller flera sockermolekyler.
  • 28. De kallas också enkla- och sammansatta sockerarter.MonosackariderC6H12O6Enkla sockerarter
  • 29. Glukos (druvsocker), fruktos (fruktsocker), galaktosDisackariderC12H22O11Sammansatta sockerarter
  • 30. De binds kovalent till varandra genom en s.k syrebrygga (-O-)
  • 31. Maltos(maltsocker) av 2 glukos minus H2O
  • 32. Sackaros (rörsocker), består av glukos + fruktos, samtidigt bildas vatten i reaktionen
  • 33. Laktos (mjölksocker), består av glukos + galaktosPolysackariderKan bestå av upp till 1000 olika glukosmolekyler
  • 34. stärkelse och cellulosa Uppgift 1: a) Rita strukturformlerna för glukos och fruktos i häftet. b) Räkna kol-, väte- resp. syreatomerna och skriv molekylformeln för de båda sockerarterna. c) Var hittar man enkla sockerarter? d) Vilka konstgjorda sötningsmedel känner du till?De kolhydrater du just ritade är enkla sockerarter, monosackarider, som består av bara en ”sockerenhet”. Om man kopplar ihop två sockerenheter får man en disackarid. Det vanliga sockret man köper i butiken är sackaros, som är en disackarid bestående av en glukos- och en fruktosenhet.Uppgift 2. a) Ange molekylformeln för sackaros.b) Var hittar man rörsocker och maltsocker?Uppgift 3. Hur uppkommer kolhydrater?
  • 35. Kopplar man ihop flera än två sockerenheter får man en polysackarid. Det blir stora molekyler.Uppgift 4:a) Skriv i häftet vad förkortningarna mono, di, tri, tetra respektive poly betyder. b) Ge två exempel på stormolekylära kolhydrater och rita en skiss av deras struktur. Är de spiralvridna eller raka? c) Riv sönder en tidning åt två olika håll. Vad märker du? Vad består pappersfibrerna av? Kan du förklara det då du vet strukturen på de molekyler som håller ihop tidningen.Uppgift 5: a) Då du dricker en flaska lemonad får du i dig mycket sackaros. Vad händer med det i matsmältningskanalen? b) Ta reda på vad som händer med laktos i matsmältningskanalen. Varför är vissa människor laktosintoleranta? Hur är laktosmolekylen uppbyggd? Rita laktosmolekylens strukturformel. c) Vilken betydelse har kolhydrater för människor och djur? d) Varför kan inte människan utnyttja cellulosa som energikälla? e) Vilka livsmedel innehåller stärkelse och cellulosa?
  • 36. SVAR:ab) Druvsocker och fruktsocker har samma molekylformel, men olika struktur. Denna olikhet ger sockerarterna olika smak. Fruktsocker är sötare än druvsocker.c) Druv- och fruktsocker finns i bär, frukter och honung.d) Konstgjorda sötningsmedel är sackarin, cyklamat och aspartam.a) C12H22O11 b) Rörsocker fås från sockerrör och sockerbetor. Groende sädeskorn och frön innehåller mycket maltsocker. Växterna upptar vatten ur jorden och koldioxid ur luften. Av dessa ämnen framställer de enkla sockerarter. Den energi som behövs får växterna ur solstrålningen. Assimilationen sker i växternas gröna delar. Utom enkla sockerarter bildas syre i reaktionen. Ur de enkla sockerarterna framställer växterna sammansatta sockerarter, stärkelse och cellulosa.
  • 37. a) mono- ett, di– två, tri- tre, tetra- fyra, poly- många. b) Stärkelse och cellulosa. Stärkelsemolekylen är spiralvriden och cellulosamolekylen en nästan rak kedja. Båda är uppbyggda av druvsockermolekyler. Dvs. sexhörningar. c) Åt ena hållet drar man rakt över bindningen och andra sidledes eftersom cellulosamolekylen är nästan en rak kedja.
  • 38. 5.a) Sammansatta sockerarter kan inte upptas av blodet som sådana, utan de spjälks först till enkla sockerarter genom inverkan av enzymer och magsyra. T.ex rörsocker sönderfaller till fruktsocker och druvsocker.c) De är människans och djurens viktigaste energikällor.d) Människan har inte sådana enzymer, som kan spjälka cellulosa till enkla sockerarter. Därför kan inte människan utnyttja cellulosa som energikälla. Däremot finns det sådana enzymer i matsmältningskanalen hos vissa djur som t.ex kor. Det är ändå viktigt att människans föda innehåller cellulosa, då det är ett fiberämne, som är viktigt för tarmfunktionen.e) Stärkelse finns i potatismjöl, vete-, havre-, kornmjöl, majsmjöl. Cellulosa finns i växter med trädstam samt lin och bomull.
  • 39. b) Laktosfattiga varianter av mjölkprodukter är nödvändiga kalciumkällor för många laktosintoleranta. Dessa produkter tillverkas genom att man tillsätter ett laktasenzym, som spjälker laktoset till glukos och galaktos (de är sockerarter, därför smakar laktosfattig mjölk sötare än vanlig), redan vid tillverkningsprocessen. I vanliga fall sker denna spjälkning i människans matsmältningsorgan, men laktosintoleranta saknar laktasenzymet och har nedsatt förmåga att spjälka laktoset. Därför får de laktosintoleranta ont i magen om de dricker vanlig mjölk.