Sdp Riktning f?r Finland
Download as PPTX, PDF0 likes156,871 views
SDP Riktning f?r Finland, SDP:s linje i den ekonomiska politiken
More Related Content
What's hot (20)
Viewers also liked (16)
Similar to Sdp Riktning f?r Finland (20)
More from SDP (20)
Sdp Riktning f?r Finland
- 1. 1 ¨C NYTT ARBETE MED EXPORTBASERAD TILLV?XT SDP:s linje i den ekonomiska politiken
- 2. 20.3.2015 2 FINANSKRISENS L?NGA SKUGGA n. 20 % ero Ennen finanssikriisi? oletettu maltillinen trendikasvu L?hde: Tilastokeskus I Finland ?r niv?n p? den sammantagna produktionen fortfarande l?gre i j?mf?relse med situationen f?re krisen. V?r BNP ?r nu 20% l?gre ?n den vore om tillv?xten legat p? ens en moderat niv? fr?n ?r 2008 och fram?t. Skatteinkomsterna ?r 15 miljarder l?gre i j?mf?relse med en situation d?r tillv?xten skulle ha fortsatt i normala sp?r.
- 3. 20.3.2015 3 Kuvan l?hde: Borg&Vartiainen 2015 BAKGRUNDEN TILL EXPORTSEKTORNS PROBLEM ?R DEN SVAGA UTVECKLINGEN S?RSKILT I SKOGS- OCH DATATEKNIKSEKTORN. Exportens svaga utveckling f?rklaras ocks? av en kraftig nedg?ng i skogs- och datatekniksektorns produktion. Vid sidan om de h?r sektorerna har exporten i Finland utvecklats i samma m?n som ?r fallet i j?mf?rbara l?nder som Sverige och Tyskland.
- 4. 20.3.2015 4 KOSTNADSKONKURRENSKRAFT F?RSVAGATS Den svaga produktivitetsutvecklingen har h?mmat Finlands kostandskonkurrenskraft. Dessutom var f?rh?jningarna under avtalsrundorna 2007 - 2009 h?ga.
- 5. 20.3.2015 5 Andelen sysselsatta har emellertid inte sjunkit lika mycket som BNP, vilket delvis f?rklarar den svaga produktivitetsutvecklingen. Antalet sysselsatta ?kade j?mnt i Finland fr?n mitten av 1990-talet fram till ?r 2008. Efter det har syssels?ttningen trendm?ssigt sjunkit. F?LJDERNA SYNS I SYSSELS?TTNINGEN
- 6. 20.3.2015 6 64 66 68 70 72 74 76 Suomi Ruotsi Norja Tanska Ty?llisyysaste (2014)% ty?voimasta Att uppn? en h?llbar tillv?xt och trygga finansieringen av v?lf?rdsstaten f?ruts?tter att antalet sysselsatta ?kar och att syssels?ttningsgraden m?rkbart h?js. Finland b?r str?va efter en nordisk syssels?ttningsgrad. FINLANDS SYSSELS?TTNINGSGRAD ?R BETYDLIGT L?GRE ?N I DE ?VRIGA NORDISKA L?NDERNA
- 7. 20.3.2015 7 -12000 -10000 -8000 -6000 -4000 -2000 0 2000 4000 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 Valtiontalouden ali/ylij??m?milj. € En svag BNP- och syssels?ttningsutveckling har resulterat i att den offentliga ekonomin visat ett kraftigt underskott. Statsekonomin visade exempelvis ett underskott ?r 2009 och under de senaste ?ren har underskottet varit cirka 8 miljarder, trots de anpassnings?tg?rder som vidtagits. F?r ?r 2015 ?r prognosen att underskottet ska minska till drygt 5 miljarder euro. DEN OFFENTLIGA EKONOMIN VISAT ETT KRAFTIGT UNDERSKOTT
- 8. 20.3.2015 8 Julkisen talouden sopeutus 2012¨C2018 (l?hde: talouspolitiikan arviointineuvoston raportti, tammikuu 2015) Under den g?ngna valperioden har man p? ett betydande s?tt anpassat den offentliga ekonomin. Anpassningen av hela den offentliga ekonomin stiger till ?ver 7 miljarder ?r 2018. Anpassnings?tg?rderna sammantaget stiger till cirka 6 miljarder euro. MAN HAR ANPASSAT DEN OFFENTLIGA EKONOMIN P? ETT BETYDANDE S?TT
- 9. 20.3.2015 9 DEN GJORDA ANPASSNINGEN R?CKER INTE TILL Efter vidtagna anpassnings?tg?rder kan underskottet i den offentliga ekonomin under de n?rmaste ?ren utg?ra cirka 3 procent av BNP. Enligt finansministeriets bed?mning kommer h?llbarhetsgapet under de n?rmaste ?ren att utg?ra cirka 5 procent av BNP. Men bed?mningarna av h?llbarhetsgapets storlek har varierat. F?r att den offentliga skuldens f?rh?llande till v?r BNP inte skall stiga till en oh?llbar niv? b?r underskottet i den offentliga ekonomin minska och h?llbarhetsgapet avl?gsnas.
- 10. 20.3-2015 10 SLUTSATS 1: Den ekonomiska tillv?xten m?ste ?ka betydligt, till en niv? p? cirka 2 procent. Det lyckas bara om vi satsar p? exporten. Endast s? kan vi trygga en h?llbar tillv?xt av syssels?ttningen. Tillv?xtpolitikens h?rnstenar ?r en starkare export, att vi fr?mjar investeringar, st?der tillv?xt p? hemmamarknaden och f?rb?ttrar f?ruts?ttningarna f?r aff?rsverksamhet och syssels?ttning. M?let ?r att skapa 100 000 nya arbetsplatser under de f?ljande fyra ?ren. SLUTSATS 2: Att balansera den offentliga ekonomin och avl?gsna h?llbarhetsgapet f?ruts?tter vid sidan om tillv?xt och en h?g syssels?ttning ocks? strukturreformer och anpassning. Utan strukturreformer och anpassning hotar skuldernas f?rh?llande till v?r BNP att ?ka och bli oh?llbart h?gt. Under den f?ljande valperioden b?r vi bereda oss f?r beslut om till?ggsanpassning p? 4 miljarder och forts?tta att arbeta f?r att avl?gsna h?llbarhetsgapet.
- 11. 11 Socialdemokraternas ekonomiska linje i sex punkter ¨C NYTT ARBETE MED EXPORTBASERAD TILLV?XT
- 12. 20.3.2015 12 FART P? EXPORTEN (1/2). Finlands exportkonkurrenskraft m?ste ?terst?llas. Konkurrenskraften b?r f?rb?ttras p? alla delomr?den: b?de vad g?ller kostnadsniv?, produktivitet, kunnande och produkturval. Vi beh?ver en l?ngsiktig, t?ckande och moderat l?nel?sning, som ocks? st?der m?let om l?nej?mst?lldhet. Basen f?r exporten b?r breddas geografiskt, f?r?dlingsgraden h?jas och vi b?r fr?mja tillv?xt i nya branscher. Vi ska utnyttja de m?jligheter megatrenderna i v?rlden erbjuder och satsa p? l?sningar f?r att begr?nsa klimatf?r?ndringen, fr?mjar ren luft och rent vatten, energieffektivitet, f?rnybar energi, avfallshantering, digital teknologi, utbildning, v?lf?rdsservice, turism. Statsmakten b?r i h?gre grad st?da f?retagens internationalisering. 1.
- 13. 20.3.2015 13 FART P? EXPORTEN (2/2). Vi ska med samh?lleliga beslut s?nka kostnaderna f?r f?retag som konkurrerar p? den internationella marknaden. Str?van ska vara att energikostnaderna ligger p? nordisk niv?. Vi tar i bruk ett kompensationssystem f?r utsl?ppshandelskostnaderna. Att s?nka logistikkostnaderna f?ruts?tter en tillr?cklig niv? p? v?ra huvudfarleder och att vi forts?tter med tillf?lligt s?nkta farledskostnader och banskatter samt granskar beskattningen av yrkestrafiken. Vi ska utnyttja Finlands arktiska st?llning fullt ut. Vi ska g?ra Finland till ett centrum f?r telekommunikation mellan Europa och Asien.
- 14. 20.3.2015 14 ?KA INVESTERINGARNA. Att st?rka den reella konkurrenskraften f?ruts?tter att v?r produktionskapacitet f?rnyas och satsningar p? en f?rstklassig infrastruktur. Vi beh?ver en h?gre investeringsgrad. Vi ska utnyttja alla m?jligheter att ?ka de offentliga investeringarna s? att vi ocks? f?r fart p? de privata investeringarna. Trafik-, bostads- och markanv?ndningspolitiken b?r i h?gre grad kombineras. De ska utg?ra en friktionsfri helhet som st?der ekonomisk tillv?xt, fr?mjar en enhetlig samh?llsstruktur, h?ller boendekostnaderna p? en rimlig niv? och st?der arbetskraftens r?rlighet. Fr?gor som r?r den byggda milj?n koncentreras till ett ministerium. Tillst?ndsprocesserna utvecklas s? att de st?der investeringar. H?jd avskrivningsr?tt f?r investeringar ska forts?ttningsvis g?lla. 2.
- 15. 20.3.2015 15 TILLV?XT P? HEMMAMARKNADEN. F?ruts?ttningarnas f?r tillv?xt i servicebranschen ?r en tillr?cklig in hemsk efterfr?gan och en fungerande konkurrens. Ett tillv?xt- och syssels?ttningsprogram uppg?rs f?r servicebranschen. En betydande del av de nya arbetsplasterna skapas i sm? och medelstora f?retag. D?rf?r b?r deras verksamhetsf?ruts?ttningar st?rkas. 3.
- 16. 20.3.2015 16 F?RNYA STRUKTURERNA. F?r att minska h?llbarhetsgapet kr?vs strukturreformer och en produktivitets?kning i den offentliga sektorn. Social- och h?lsov?rdsreformen b?r slutf?ras. Bas- och specialsjukv?rden och den sociala servicen b?r integreras och ansvaret f?r arrangemangen b?r ?verf?rs p? tillr?ckligt starka organisationer. Vi tar i bruk finansieringsramar f?r social- och h?lsov?rden. Vi ska fr?mja digitalisering i hela samh?llet. Den offentliga sektorns ICT-kostnader ska s?nkas genom att koncentrera kunnandet och styrningen av anskaffningar. Vi bereder strukturella reformer av hela socialskyddet som ?kar deltagandet i arbetslivet och minskar f?rm?nskostnaderna f?r passiv tid. L?ngtidsarbetsl?sa ska tryggas ett meningsfullt arbete. Familjeledigheterna ska f?rdelas j?mnare och s? att systemet st?der deltagande i arbetslivet. Vi ska st?rka den nationella kunskapsniv?n. Alla unga ska garanteras en studieplats och vi ska h?ja kunskapsniv?n bland de vuxna. 4.
- 17. 20.3.2015 17 R?TTVIS ANPASSNING. Under f?ljande valperiod bereder vi oss p? beslut om en anpassning motsvarande 4 miljarder euro. Genast i regeringsperiodens b?rjan fattas beslut om en anpassning p? 3 miljarder. Beslut om ytterligare anpassning p? 1 miljard fattas v?ren 2017, om utvecklingen kr?ver det. Av de 3 miljarder som regeringen fattar beslut om i b?rjan av perioden anpassas 2 miljarder p? utgiftssidan och 1 miljard p? inkomstsidan. Samma f?rh?llande, det vill s?ga 2/3 utgiftsanpassning och 1/3 inkomstanspassning ska ocks? g?lla till?ggsanpassningen i mitten av perioden. S? garanterar vi att anpassningen f?rdelas r?ttvist och inte ?ventyrar v?lf?rdsstatens grundstrukturer. Anpassningen tr?der stegvis i kraft. En f?r snabb anpassning bromsar den ekonomiska tillv?xten och f?rsvagar syssels?ttningen och f?rsvagar d?rmed utsikterna f?r potentiell tillv?xt. 5.
- 18. 20.3.2015 18 SAMARBETE TILL HEDERS. ?verenskommelser och samarbete ?r Finlands styrka. Vi m?ste ?terst?lla ett ledarskap som kan v?rdera och utnyttja denna resurs. Vi ska inleda f?rhandlingar med arbetsmarknadsparterna om en tre?rig arbetsmarknadsl?sning. Staten kan underl?tta ett s?dant avtal med inkomstskattel?ttnader f?r l?g- och medelinkomsttagarna, f?r?ndringar i arbets- och sociallagstiftningen och andra ?tg?rder som fr?mjar tillv?xt. Vi skall ha ett gott och konstruktivt samarbete med representanterna f?r f?retagarorganisationerna och lantbruksproducenterna. 6.
- 19. 20.3.2015 19 Bilaga: anpassningsprogram f?r den offentliga ekonomin i b?rjan av regeringsperioden UTGIFTSANPASSNING N?ringslivsst?d 400 milj. ? Exempelvis inmatningstariffer i vindkraften f?r nya kraftverk, omf?rdelningav lantbruksst?den, strukturella reformer i innovationsfinansieringen. Delvis frysning av indexbundna statsutgifter 800 milj. ? Indexf?rh?jningar av pensioner, utkomstst?d och andra f?rm?ner f?rverkligas fullt ut. Normala granskningar av kostnadsf?rdelningen mellan stat och kommuner i grundservicens statsandelar genomf?rs. Huvuddelen av andra automatiska f?rh?jningar f?rverkligas halverade. Arrang?rs- och strukturreform i utbildningssektorn 270 milj. ? En reform av andra stadiets arrang?rsn?tverk och en finansieringsreform genomf?rs planenligt. Strukturella reformer av socialskyddet som st?der syssels?ttningen 250 milj. ? Vi bereder i samarbete en reform som stimulerar deltagande i arbetslivet och m?jligg?r en snabbare ?terg?ng till arbetslivet. Inbesparingar i f?rvaltningen och ICT-kostnaderna 250 milj. Inbesparingar genom finansieringsreformen av social- och h?lsov?rden 250 milj.
- 20. 20 INDEXH?JNINGAR SOM G?RS FULLT UT 20.3.2015 Pensioner Barnbidrag Utkomstst?det Studiest?det Arbetsl?shetsskyddet Moderskaps-, faderskaps- och f?r?ldrapenningar Sjukdagspenning St?d till funktionshindrade Bostadsst?d Underh?llsst?d Frontmannatill?gg Ers?ttningar till krigsinvalider Milit?runderst?d
- 21. 20.3.2015 21 Bilaga: anpassningsprogram f?r den offentliga ekonomin i b?rjan av regeringsperioden INKOMSTER OCH INKOMSTBAS F?re slutet av valperioden ?kas skatteint?kterna med 1 miljard, 800 miljoner genom f?r?ndringar i skatteunderlaget och 200 miljoner genom att avl?gsna luckor i skattebasen samt genom att effektivera kampen mot den gr?a ekonomin. Vi inf?r skattel?ttnader f?r l?g- och medelinkomsttagare och pension?rer med arbetsinkomstavdrag och pensionsinkomstavdrag. Ytterligare skatteinkomster p? r?ttvis grund och med beaktande av betalningsf?rm?ga kan vi f? med punktskatter p? skadliga produkter, beskattning av egendom och kapitalinkomster. Skattebasen komprimeras. Skattepolitiken ska vara l?ngsiktig och vi ska udvika ?verraskande f?r?ndringar. I valperiodens b?rjan inleds beredningen av en helhetsreform av beskattningen d?r vi breddar skattebasen, s?nker skattesatserna och f?renklar skattesystemet.
- 22. 22 ¨C NYTT ARBETE MED EXPORTBASERAD TILLV?XT