Kampen mot algblomningenfinal
0 likes194 views
Politisk rapport fr奪n Centerpartiet. Observera datum p奪 rapporten - politiken 辰r en f旦r辰nderlig v辰rld.
More Related Content
What's hot (20)
Viewers also liked (17)
Similar to Kampen mot algblomningenfinal (11)
More from Centerpartiet (20)
Kampen mot algblomningenfinal
- 1. Kampen mot algblomningen - R辰dda stersj旦n genom utsl辰ppsr辰tter juli 2006 www.centerpartiet.se
- 2. Centerpartiet vill: Skydda livet i stersj旦n genom 奪tg辰rder som marina skyddsomr奪den, minskad 旦verg旦dning, minskade fiskekvoter och s辰krare sj旦transporter. Inr辰tta en stersj旦regering och en stersj旦domstol f旦r att r辰dda v奪rt k辰nsliga innanhav. Ers辰tt dagens fiskekvoter med fiskedagar f旦r att s辰kra ett l奪ngsiktitgt h奪llbart fiske. Inf旦r utsl辰ppsr辰tter f旦r kv辰ve och fosfor i stersj旦n. 1. stersj旦n i kris V辰rldens mest stressade innanhav v辰cker k辰nslor. Vi seglar i det, vi badar i det och vi fiskar i det. Vissa har det till och med som arbetsplats. V奪r k辰rlek till stersj旦n delar vi med v奪ra grannl辰nder, men det 辰r inte bara v奪r k辰rlek vi delar utan 辰ven den akuta milj旦situationen. stersj旦n 辰r i livsfara och samtidigt tr辰ter vi om vems felet 辰r och vilken 奪tg辰rd som varit on旦dig eller inte. Man kan likna det vid en patient som h奪ller p奪 att f旦rbl旦da p奪 en akutmottagning men ist辰llet f旦r att stoppa bl旦dningen tr辰ter l辰karna om huruvida man ska anv辰nda pl奪ster eller tryckf旦rband eller rent ut av l奪ta blodet rinna, f旦r att sedan f旦rs旦ka 奪teruppliva patienten. Centerpartiet har under de senaste 奪ren med f旦rskr辰ckelse f旦ljt utvecklingen i stersj旦n, v奪rt s奪rbara innanhav, och tagit del av larmrapport efter larmrapport. Den anstr辰ngda milj旦situationen i stersj旦n kan i m奪ngt och mycket liknas vid ett klassiskt problem de allm辰nna tillg奪ngarnas tragedi. verg旦dning, f旦r h奪rt fisketryck och utsl辰pp av milj旦gifter beror p奪 aktiviteter och handlingar som framst奪r som rationella f旦r enskilda individer eller l辰nder, men som sammantaget leder till ett kollektivt sl旦seri med den gemensamma resursen stersj旦n. 1.2 men i politiken 辰r det stiltje Milj旦situationen i stersj旦n har varit en av de viktigaste fr奪gorna i den svenska milj旦debatten allt sedan den stora s辰ld旦den 1988. V奪r-vintern 2005 tog debatten en ny v辰ndning d奪 milj旦v奪rdsberedningen gick ut med att stersj旦ns ekosystem sannolikt hade kollapsat och att dagens utsl辰ppsminskningar 辰r otillr辰ckliga. Debatten tog ocks奪 skruv eftersom forskare vid G旦teborgs universitet h辰vdade att det andra steget i reningsverken, kv辰vereningen, har varit sl旦seri med samh辰llets resurser. Detta eftersom en enda algblomning i stersj旦n tillf旦r mer kv辰ve genom att binda luftens kv辰ve 辰n reningsverkens rening under ett 奪r. Detta inl辰gg fick dock mothugg av forskare vid Stockholms universitet som menar att om man inte skulle haft kv辰vereningen utan tillf旦rt 辰nnu mer kv辰ve till stersj旦n s奪 hade det varit som att kasta bensin p奪 brasas. Forskarv辰rden stod oeniga. Naturv奪rdsverkat kallade d奪 in en expertgrupp med forskare fr奪n Kanada och USA men 辰ven denna grupp splittrades i tv奪 l辰ger. Under tiden har det i princip blivit stiltje bland de politiska f旦rslagen. Havsmilj旦kommissionen konstaterade i sitt slutbet辰nkande att ... dagens s辰tt att arbeta m奪ste f旦r辰ndras i grunden. Det r辰cker inte med att lappa och laga i nuvarande system. S辰ttet att arbeta har f旦rt oss till v辰gs 辰nde. Dagens regelverk skyddar inte v奪ra hav. V奪ra hav m奪ste brytas loss 2
- 3. fr奪n de regelverk som idag begr辰nsar milj旦arbetet ( Havet- tid f旦r en ny strategi, Slutbet辰nkande av Havsmilj旦kommissionen SOU 2003:72). Att milj旦situationen 辰r allvarlig i stersj旦n 辰r ingen nyhet utan har varit en realitet under 奪rtionden. Centerpartiet t辰nker inte bara st奪 och titta p奪 n辰r stersj旦n kv辰vs och algerna blomstrar. Vi vill inte beh旦va ber辰tta f旦r v奪ra barn att vi inte l旦ste problemen, utan ist辰llet valde p奪 att s辰tta oss p奪 l辰ktaren. Det 辰r allvar nu och det 辰r h旦g tid att agera. 2. Utveckla HELCOM till stersj旦regering Nio l辰nder gr辰nsar till stersj旦n. Havet 辰r en gemensam angel辰genhet f旦r alla dessa l辰nder, men 辰r 辰nd奪 lite av ett ingenmanshav. Olika lagar och regler g辰ller inom de l辰nder som gr辰nsar mot stersj旦n. Trots att det inom ramen f旦r Helsingforskommissionen (HELCOM) finns ett milj旦samarbete f旦r stersj旦n och Kattegatt, 辰r efterlevnaden av de gemensamma reglerna d奪lig och m奪len l奪ngt ifr奪n uppn奪dda. Centerpartiet anser att det 辰r l辰ge att sl辰ppa ifr奪n oss en del av makten till en h旦gre niv奪, f旦r att kunna n奪 st旦rsta m旦jliga gemensamma effekt n辰r det g辰ller stersj旦ns milj旦situation. Ber旦rda l辰nder b旦r inr辰tta en s辰rskild stersj旦regering med kraftfull beslutskompetens. En modell 辰r att Helsingforskommissionen utvecklas och st辰rks. Denna form av ett beslutsfattande organ skulle vara ett helt nytt verktyg f旦r internationellt milj旦arbete. En stersj旦regering kr辰ver att nationerna samt EU ger upp en del av sitt beslutsfattande till f旦rm奪n f旦r en stersj旦regering. Den nya beslutsniv奪n f奪r mandat att fatta beslut inom omr奪den som ber旦r aktiviteter som p奪verkar stersj旦n, t.ex. transporter, sj旦fart, gr辰nsv辰rden f旦r n辰rsaltsutsl辰pp och kemikalier samt fiske. stersj旦regeringen m奪ste utarbeta en krishanteringsplan f旦r hela stersj旦ns ekologiska situation. Idag delas stersj旦ns problem upp mellan olika politikomr奪den. Problemen med utfiskningen klassas som n辰ringspolitik, jordbruktes kv辰vel辰ckage som jordbrukspolitik osv. F旦r att besluten ska efterlevas kr辰vs 辰ven att en s辰rskild milj旦domstol inr辰ttas f旦r stersj旦n. Domstolen ska se till att alla milj旦brott mot stersj旦ns ekosystem blir straffade. 2.1 Uppgifter f旦r stersj旦regeringen stersj旦regeringens uppgift blir att skydda livet i havet. Under vattenytan finns stora hotade naturv辰rden. tg辰rder som marina skyddsomr奪den, minskad 旦verg旦dning, minskade fiskekvoter och s辰krare sj旦transporter, kr辰vs f旦r att skydda detta liv. Vi vill se en 旦kning av antalet marina reservat och/eller andra typer av ekomarint skydd. Det 辰r dock viktigt att ett s奪dant arbete genomf旦rs i samverkan med mark- och fiskevatten辰gare, fiskerin辰ringen, l辰nsstyrelse, forskning och kommuner. Inf旦r inr辰ttandet av marina skyddsomr奪den kr辰vs en genomgripande kartering av havet. Idag finns det stora kunskapsluckor i hur s奪v辰l de fysikaliska, kemiska som biologiska f旦rh奪llandena under ytan. Kunskapsluckorna m奪ste t辰ppas till f旦r att vi ska vara s辰kra p奪 att r辰tt v辰rden verkligen skyddas. 3
- 4. Stora tillfl旦den av n辰rsalter har resulterat i en 旦kad 旦verg旦dning av sj旦ar och hav. Det har lett till en 旦kad algproduktion och 奪terkommande blomning av giftiga alger, som i sin tur orsakar problem med syrefattiga och d辰rmed d旦da bottnar. M奪nga f旦rs旦k har gjorts f旦r att minska utsl辰ppen av n辰rsalter men trots detta 辰r fl旦dena stora och systemet reagerar ocks奪 v辰ldigt tr旦gt. Det kommer att ta tid innan 旦verg旦dningen i stersj旦n n奪r en hanterbar niv奪. ven om vi minskar utsl辰ppen idag finns det of旦rbrukade n辰rings辰mnen i sedimenten som kommer att frig旦ras d奪 n辰rings辰mnena minskar i den fria vattenmassan. Men det finns 辰nd奪 hopp och det visar sig att de 奪tg辰rder som vidtas ocks奪 ger resultat.Problemen 辰r stora och 奪tg辰rder ger resultat men det g奪r f旦r tr旦gt. Centerpartiet arbetar f旦r att intensifiera och 旦ka 奪tg辰rderna f旦r att minska utsl辰pp av n辰rsalter, s奪v辰l fr奪n diffusa utsl辰ppsk辰llor s奪som trafiken som fr奪n punktk辰llor runt stersj旦n. Den gemensamma fiskepolitiken och d辰rmed fisket i stersj旦n och V辰sterhavet m奪ste bedrivs p奪 ett l奪ngsiktigt h奪llbart s辰tt, i fr奪ga om utnyttjandet av fiskeresurserna. I annat fall har varken fiskbest奪nden eller fiskarna n奪gon framtid. Dagens system med fiskekvoter och tillf辰lliga fiskestopp har inte fungera p奪 ett tillfredst辰llande s辰tt. Det finns dock alternativa s辰tt att f旦rb辰ttra v奪rden av best奪nden, minska dumpningen av underm奪liga fiskar och o旦nskade arter samtidigt som l旦nsamheten i fisket kan 旦ka. Detta kan 奪stadkommas genom att man ist辰llet f旦r nuvarande system g旦r f旦rs旦k med att fastst辰lla ett visst antal till奪tna fiskedagar, exempelvis per vecka, f旦r respektive fiskefartyg. Under den till奪tna tiden f奪r fiskefartyget beh奪lla ombord allt som f奪ngas, samtidigt som dumpning f旦rbjuds. Om detta sker samtidigt som man anv辰nder selektiva redskap f旦r att begr辰nsa eller eliminera f奪ngst av o旦nskade arter kan stora f旦rdelar vinnas. Ett f旦rs旦k med att ers辰tta systemet med fiskekvoter planeras i Kattegatt. Om detta genomf旦rs p奪 ett bra s辰tt finns det stora m旦jligheter att skaffa ett v辰rdefullt underlag f旦r det fortsatta arbetet med denna fr奪ga. Erfarenheter kan ocks奪 h辰mtas fr奪n exempelvis F辰r旦arna, d辰r ett liknande system med mycket positiva resultat till辰mpas sedan n奪gra 奪r tillbaka. Varje 奪r registrerar den svenska Kustbevakningen hundratals illegala oljeutsl辰pp, dessa utsl辰pp sker trots ett v辰l utvecklat system av internationella regler och ett v辰lfungerande system i svenska hamnar f旦r att omh辰nderta f旦rorenat vatten. Det 辰r uppenbart att risken f旦r repressalier 辰r f旦r liten. Brotten f旦reg奪s dessutom ofta av kalkyler d辰r kostnaderna f旦r att bryta mot lagen v辰gs mot kostnaden f旦r att g旦ra r辰tt f旦r sig. De straffr辰ttsliga sanktionerna m奪ste sk辰rpas f旦r att i st旦rre utstr辰ckning f旦rhindra att milj旦brott till havs beg奪s. Centerpartiet v辰lkomnar att stersj旦n nu 辰r klassat som ett s辰rskilt k辰nsligt havsomr奪de (PSSA) av FN:s sj旦fartsorgan IMO, men betonar vikten av reella och snabba 奪tg辰rder, det handlar om kemikaliepolitik, transporter, 旦verg旦dning, marina skyddsomr奪den och fiske. Att stersj旦n 辰r klassat som s辰rskilt k辰nsligt, f奪r inte bara bli en verkningsl旦s etikett. 3. Utsl辰ppsr辰tter f旦r kv辰ve och fosfor 3.1 verg旦dning verg旦dningen 辰r ett av de stora problemen i stersj旦n. De h旦ga halterna av n辰rsalter s奪som kv辰ve och fosfor g旦r vattnet drabbas av syrefria bottnar och stora algblomningar. N辰r tillg奪ngen p奪 n辰rings辰mnen 辰r stor v辰xer plankton till i en takt som g旦r att alltf旦r mycket syre f旦rbrukas d奪 4
- 5. de d旦r och ska brytas ner. D辰rav problemet med de syrefria bottnarna. Det andra problemet, algblomning, kommer av att de bl奪-gr旦na algerna (egentligen cyanobakterier) producerar ett form av n辰rvgift d奪 de blommar och i koncentrerade m辰ngder 辰r detta farligt f旦r m辰nniskor och djur. Dessutom 辰r det inte s辰rskilt trevligt n辰r vattnet st奪r i full blom nedanf旦r badklippan. stersj旦n 辰r inget skolexempel n辰r det g辰ller hur ett marint ekosystem fungerar. Anledningarna 辰r flera exempelvis att det 辰r ett brackt vatten och i m奪nga avseenden beter sig mer som en s旦tvattensj旦, att det finns skiktningar mellan b奪de temperatur och salthalt, att oms辰ttniongstiden 辰r v辰ldigt l奪ng eftersom omblandnignen bara sker vid resund. Det 辰r inte enkelt att f旦rutse effekter av milj旦f旦r辰ndringar i ett s奪dant ekosystem. Det 辰r inte heller enkelt att f旦rutse effekterna av 奪tg辰rder mot milj旦f旦r辰ndringarna t ex olika metorder f旦r syres辰ttning av bottnar eller effekterna av minskade utsl辰pp. Det 辰r d辰rf旦r inte ov辰ntat att det senaste 奪rets oenighet i forskarv辰rlen har kommit upp. Tvisten best奪r i om hurivida det 辰r fosfor eller kv辰ve som 辰r som tillv辰xtbegr辰nsare och d辰rmed vilka 奪tg辰rder som 辰r mest kostnadseffektiva. Centerpartiet menar att kunskaperna om stersj旦ns ekosystem m奪ste 旦ka och d辰rf旦r m奪ste forskningen intensifieras. Vi menar ocks奪 att f旦rsiktighetsprincipen m奪ste r奪da och i v辰ntan p奪 tillf旦rlitlig kunskap, m奪ste vi agera f旦r att minska s奪v辰l kv辰ve- som fosfortillf旦rseln till stersj旦n. N辰rings辰mnena samverkar och forskningen kan inte enbart inriktas p奪 ett 辰mne i taget. 3.2 M奪nga b辰ckar sm奪 g旦r en stor 奪 Utsl辰ppen av kv辰ve och fosfor till stersj旦n h辰rr旦r fr奪n hela stersj旦ns tillrinningsomr奪de, vilket str辰cker sig l奪ngt l辰ngre 辰n till bara kustomr奪dena. tg辰rder m奪ste d辰rf旦r inriktas s奪v辰l mot punktk辰llor vid kusten som mot diffusa utsl辰pp och l辰ckage i inlandet. Utsl辰ppen av n辰rsalter som kv辰ve och fosfor sker fr奪n 奪kermark, skogsmark och v奪tmarker. Det sker genom utsl辰pp av avloppsvatten och dagvatten. Det sker ocks奪 genom industrier och andra punktutsl辰pp. En betydande del kv辰ve h辰rr旦r ocks奪 fr奪n trafiken. Komplexiteten i typen och antalet utsl辰ppsk辰llor 辰r kanske en anledning till att arbetet med att stoppa 旦verg旦dningen g奪tt s奪 tr旦gt. Det har varit sv奪rt att finna politiska styrmedel som f奪r effekt och 辰r kostnadseffektiva mot denna m奪ngfald av utsl辰ppsk辰llor. 3.3 Ekosystemet ska s辰tta gr辰nsen Centerpartiet f旦rordar ekonomiska styrmedel i milj旦politiken och vi har l辰nge varit p奪drivande f旦r EU:s system med utsl辰ppsr辰tter f旦r v辰xthusgaser. Detta 辰r dock endast ett f旦rsta steg med att anv辰nda utsl辰ppsr辰tter och nu 辰r det h旦g tid att dra l辰rdom av f旦rdelarna med systemet och inf旦ra utsl辰ppsr辰tter 辰ven inom andra omr奪den. Vi menar att det ska inr辰ttas utsl辰ppsr辰tter f旦r fosfor och kv辰ve med stersj旦n som utsl辰ppsbubbla. Utsl辰ppsr辰tterna ska basers p奪 en bed旦mning av vad ekosystemet t奪l f旦r belastning av kv辰ve och fosfor. Utsl辰ppsr辰tterna ska p奪 sikt ers辰tta de tillst奪nd som ges till industrier och andra punktk辰llor men till en b旦rjan tillfalla dem som idag st奪r f旦r utsl辰ppen. P奪 sikt ska bubblan minska och m辰ngderna som sl辰pps ut successivt minska. D奪 kommer utsl辰ppsr辰tterna bli eftertraktade och 奪tg辰rderna kommer att genomf旦ras d辰r det 辰r mest kostnadseffektivt. En viss del av utsl辰ppen av kv辰ve och fosfor sker genom diffusa utsl辰pp och 5
- 6. dessa ska ocks奪 innefattas av utsl辰ppsr辰tterna men hanteras centralt genom t ex 鰻温岳顎姻厩奪姻糸壊厩艶姻一艶岳 (som i sin tur f奪r anv辰nda andra milj旦politiska styrmedel f旦r att inte 旦vertr辰da ramarna f旦r sina utsl辰ppsr辰tter). Vi menar att systemet med EU:s vattendistrikt g奪r att anv辰nda f旦r att 辰ven administrera ett system med utsl辰ppsr辰tter f旦r kv辰ve och fosfor med stersj旦n som slutrecipient. Vi ser stora f旦rdelar med systemen med utsl辰ppsr辰tter. Dels s奪 辰r det recipientens f旦rm奪ga att ta emot n辰rsalter som avg旦r storleken p奪 bubblan och den kan successivt minskas och dels s奪 sker 奪tg辰rderna d辰r det 辰r mest kostnadseffektivt. Vi ser t ex framf旦r oss att en mark辰gare kan v辰lja att inte avverka en skog (som utg旦r en kv辰vef辰lla) f旦r att ist辰llet s辰lja sina utsl辰ppsr辰tter till ett avloppsreningsverk i Polen. 6