1. Inom den bysantinska
konsten kom sk ikoner att
spela mkt stor roll.
Ordet ikon kommer fr奪n
b旦rjan fr奪n det grekiska ordet
eikon som betyder bild.
Syftet med de bysantiska
ikonerna var att skapa en
l辰nk mellan det m辰nskliga
och gudomliga.
Tanken var att de perfekta
ikonerna inte skapades av
m辰nniskohand.
Utan blivit till genom
gudomliga under.
Den bysantiska ikonkonsten
kom att spridas mkt i
steuropa och Ryssland.
Typiskt bysantisk ikon f旦rest辰llande Jesus
2. Den himmelska stegen 辰r
antagligen m奪lad av en kristen
munk i Egypten och 辰r ett mkt
bra exempel p奪 bysantinsk
konst.
Den skall representera en bok
fr奪n 600-talet, skriven av den
kristne filosofen Klimakos.
I Klimakos text beskriver han
v辰gen till gud och himlen som
en stege med 30 steg.
H旦gst p奪 stegen ser vi Klimakos
f旦ljd av biskopen Antonos.
Tavlan anv辰ndes antagligen vid
meditation vid kloster.
Den skulle hj辰lpa den
mediterande att fokusera p奪
livets stege mot himlen och att
旦vervinna livets utmaningar.
Bilden delas diagonalt av stegen.Till v辰nster
finner vi guds rike fyllt av 辰nglar. Och till h旦ger
Underv辰rlden eller helvetet styrt av dj辰vulen.
3. En av medeltidens mest k辰nda
filosofer var munken Augustinus,
som levde i slutet p奪 300-talet.
Augustinus mest k辰nda bok hette
gudsstaten.
Kortfattat menade Augustinus att
alla stater skulle vara underst辰llda
kyrkan.
M辰nniskorna var f旦r alltid
f旦rlorade, d旦mda till helvetet och
endast vissa utvalda m辰nniskor
skulle kunna n奪 himlen genom
h奪rt arbete och genom att f旦rst奪
guds logik och plan.
Allting var f旦rutbest辰mt av gud
Augustinus kom att ses som
kyrkofader och filosofisk
grundare av den katolska kyrkan
V辰ggm奪lning fr奪n medeltida kyrka som s辰gs
F旦rest辰lla Augustinus
4. I mitten av medeltiden kom
辰ven kristen h旦gkultur att
utvecklas iV辰steuropa.
Den romanska kulturen hade
sin grund i det kristna Rom,
men utvecklades mkt i
dagens Frankrike.
Den romanska kulturen var
p奪 m奪nga s辰tt en blandning
av antik romersk kultur och
nordeuropeisk, keltisk och
germansk kultur.
Ofta var olika typer av
geometriska m旦nster viktiga
i denna konst.
Man arbetade ocks奪 mkt
med textil och tyger. Typiskt romansk v辰ggm奪lning med sk
Keltiska m旦nster i ramen.
5. I b旦rjan av 1000-talet
er旦vrade den franske,
normandiske HertigVillhelm
England.
1066 besegrade han den
engelske, saxiske kung
Harald vid slaget vid
Hastings.
F旦r att fira sin framg奪ng och
framf旦r allt g旦ra sig till en del
av Englands historia l辰t
Villhelm g旦ra en enorm textil
tapet som beskrev slaget och
makt旦vertagandet.
Tapeten 辰r ett unikt exempel
p奪 medeltida romansk
textilkonst som inte 辰r fr辰mst
religi旦s.
Bayeuxtapeten 辰r p奪 m奪nga s辰tt som
ett tidigt seriealbum. D辰r l辰saren
l奪ngsamt tas igenom ber辰ttelsen om
Villhelms vinst 旦ver Harald.
6. Mot slutet av medeltiden,
under 1200- och 1300-
talet, kommer gotiken.
H辰r kom t ex Frankrike och
Paris att spela en stor roll.
Gotisk konst var mkt mer
realistisk och naturalistiskt
奪tergiven 辰n bysantisk
eller romansk.
Konstn辰rerna f旦rs旦kte nu
verkligen 奪terge och
ber辰tta verkligheten.
Och inte bara skapa en
gudomlig k辰nsla.
Kristus b辰r korset av m奪laren Simone Martini
7. Denna medeltida m奪lning
av de tre br旦derna
Limbourg 辰r ett mkt bra
exempel p奪 gotisk konst.
Man f旦rs旦ker nu mer
avbilda den verkliga
V辰rlden och vanliga
m辰nniskor p奪 ett
realistiskt s辰tt.
ven om de h辰r b旦nderna
nog beskrivs mkt mer
idylliskt 辰n hur
verkligheten var. I
bakgrunden ser vi kungliga
slottet i Paris, Louvren.
8. Eftersom noter fortfarande inte var uppfunnet p奪
medeltiden utan m辰nniskor l辰rde sig s奪nger utantill s奪
finns mkt lite medeltida musik bevarat.
Men lite g奪r att s辰ga
Dels finns en del av de s奪nger som medeltida trubadurer
framf旦rde p奪 fester och baler bevarade och sjungs i
moderna versioner fortfarande.
H辰r 辰r t ex s奪ngen om Staffan Stalledr辰ng ett bra exempel.
Dels finns ocks奪 delar av den kyrkliga musiken fortfarande
kvar tack vare de munkar och nunnor som fortsatt att
sjunga de religi旦sa s奪nger som sj旦ngs
Den gregorianska s奪ngen 辰r typisk medeltida klosters奪ng
t ex. Ofta med ett meditativt syfte att komma n辰rmare
gud och f旦rst奪 guds verk.
Dessa s奪nger har allts奪 ofta bevarats i hundratals 奪r med
lite f旦r辰ndringar tack vare att munkar och nunnor p奪
kloster h奪llit s奪ngerna vid liv generation efter generation.
9. Klimakos m奪lning skildrar mkt v辰l den medeltida kristna v辰rldsbilden. D辰r livet 辰r en st辰ndig
kamp d辰r vi m辰nniskor slits mellan himmel och helvete. Livet 辰r h奪rt och fullt av utmaningar.
nglar som 旦vervakar
stegen fr奪n himlen.
Sm奪 demoner och dj辰vlar
som sliter de syndiga
ner i helvetet.
Jesus v辰lkomnar
de f奪 som lyckas n奪
Himlen.
Klimakos sj辰lv
11. Ikonkonsten utvecklades allts奪 i Konstantinopel eller Bysans under medeltiden. Syftet med
ikonerna var att inge en gudomlig k辰nsla n辰r man betraktar dem. D辰rf旦r har ofta helgonen
p奪 bilderna mkt stela och allvarliga ansiktsuttryck. Inom den ortodoxa kyrkan, i framf旦r allt
steuropa har ikonerna fortsatt vara en mkt viktig del av den religi旦sa konsten 辰nda fram till idag
13. Inom islam ville man s辰llan
avbilda de heliga personerna,
som t ex Muhammed.
Det gick inte att med m辰nsklig
hand avbilda det gudomliga i
dessa m辰nniskor menade man.
I st辰llet utvecklades mosaiken
och den abstrakta
m旦nsterkonsten mkt i
mellan旦stern.
Muslimska palats, mosk辿er och
hem fylldes med dessa vackra
och f辰rgrika m旦nster.
Tanken var att de exakta och
vackra m旦nstren symboliserade
att v奪r v辰rld bygger p奪 logik och
harmoni.Guds logik och
harmoni.
14. I Konstantinopel, dagens Istanbul, iTurkiet kom den kristnaV辰rlden i kontakt med den
muslimska v辰rlden. Man inspirerades mkt av den muslimska abstrakta konsten och t ex
Mosaikm旦nstren. De exakta m旦nstren skapade ocks奪 ett stort intresse f旦r matematik.
M旦nstren var ofta matematiskt exakt utr辰knade och matematiken s奪gs som guds spr奪k.
Ett s辰tt att se guds vackra plan f旦r v奪r v辰rld i allt kaos som omger oss
16. Precis som i ett bra seriealbum s奪 辰r Bayeuxtapeten fylld av sm奪 textavsnitt som f旦rklarar
handlingen f旦r l辰saren. H辰r ser vi scenen d奪 kung Harald d旦r under slaget vid Hastings.
Harald 辰r personen med en pil i 旦gat och texten ovanf旦r ber辰ttar just att kung Harald d旦das.
Kung Harald
17. Modet f旦r kvinnor var mkt styrt av religionen under medeltiden. Framf旦r allt synen p奪
kvinnan som den syndiga. Detta grundade sig p奪 ber辰ttelsen om Adam och Eva d辰r det var
Eva som f奪tt Adam att smaka p奪 kunskapens 辰pple och f奪tt de utkastade ur paradiset.
Kvinnor skulle d辰rf旦r kontrolleras. Framf旦r allt deras sexualitet.T ex skulle man b辰ra sl旦ja f旦r
t辰cka h奪ret och l奪nga kl辰der f旦r att inte visa hud. Ngt vi idag f旦rknippar mkt med islam.,
men som allts奪 辰r mkt kristet och europeiskt om vi tittar p奪 medeltiden.
18. Det manliga modet var mer ombytligt. P奪 m奪nga s辰tt kunde man tydligt se p奪 mannens
kl辰der vilken position i samh辰llet han hade.Till v辰nster ser vi en typisk rik adelsman. Ofta
var deras kl辰der gjorda av mkt dyrbara material som siden eller skinn och de typiska
strumpbyxorna kom att bli mode f旦r rika 辰nda fram till 1700-talet.Till h旦ger ser vi en typisk
riddare eller soldat i mitten, en borgare eller stadsbo till v辰nster och en pr辰st till h旦ger.
19. Men f旦r den absoluta majoriteten av Europas befolkning s奪 handlade kl辰der mer om vad
som fanns tillg辰ngligt och fungerade i vardagen mer 辰n om mode. H辰r ser vi typiska kl辰der f旦r
medeltida b旦nder allts奪 旦ver 90% av Europas befolkning under medeltiden.
20. Hur kan man se att den himmelska stegen
辰r ett typiskt medeltida konstverk?
Vem var Augustinus och varf旦r 辰r han k辰nd?
Vad 辰r den sk Bayeuxtapeten och vad skildrar
den?
Ge exempel p奪 gotisk konst.
21. L辰s sidor i boken:
Sid 89-108 (om du har kulturhistoria av B
Janson)
Sid 67-92 (om du har Kultur- och id辿historia
av E Nord)