Klassamh辰lle i omvandling och Det svarta h奪let socialismen Tv奪 kapitel ...Staffan Lindstr旦m
油
Om f旦rfattarna
Johan L旦nnroth 辰r f旦re detta vice partiordf旦rande i V辰nsterpartiet,
matematiker, nationalekonom, politisk aktivist och amat旦rsk奪despelare.
Dessutom en rackare p奪 handarbete.
Jimmy Sand 辰r kulturvetare och kommunikat旦r, b旦rdig fr奪n Grums. Aktiv
som fritidspolitiker f旦r Socialdemokraterna i G旦teborg, bl.a. i n辰mnden f旦r
arbetsmarknad och vuxenutbildning samt i styrelsen f旦r G旦teborgs
stadsteater. Bloggar p奪 jimmysand.com.
F旦religgande rapport best奪r av kapitel tv奪 och tre i en kommande tredje v辰sentligen
omarbetade upplaga av Den tredje v辰nstern, som f旦rlaget Korpen planerar att ge ut. F旦rsta
kapitlet gavs ut av Tankeverksamheten 奪r 2014 under titeln Den svenska v辰nsterns historia.
Den tredje v辰nstern utkom i f旦rsta upplaga med Johan L旦nnroth som ensam f旦rfattare p奪
Novapress 奪r 1997, och i en andra omarbetad upplaga p奪 Federa f旦rlag 2009.
Bilder fr奪n "Tv奪 filter: Varf旦r du har fel om n辰stan allt men 辰nd奪 inte vill ...Andreas Bergh
油
Denna bok har f旦redragits p奪 Ekonomidagarna vid Lunds universitet, Lunds filosoficirkel, Centerstudenter, Sydsvenska handelskammaren samt ett n辰tverk f旦r kommunpolitiker i sterg旦tland (med mera)
Av Ingvar Johansson
Ur inledningen:
Den svenska v辰lf辰rdsstaten knakar just nu i fogarna. Och det p奪 grund av tre helt olika samtidigt verkande processer: en svensk, en europeisk och en global. Jag tar dem i tur och ordning.
F旦r det f旦rsta, v奪r v辰lf辰rdsstat hotas d辰rf旦r att den radikalt 旦kade str旦mmen av flyktingar och ekonomiska migranter gett moderaterna ett n奪gorlunda acceptabelt sk辰l till att 旦verge sitt under epoken Reinfeldt inf旦rda accepterande av v辰lf辰rdsstaten. Nu kan de g奪 tillbaka till sin traditionella m辰nniskouppfattning, den d辰r man inte sj辰lvmant s辰ger: alla m辰nniskor har lika v辰rde. Det finns anledning frukta vad detta ideologiska 奪tert奪g kan komma att inneb辰ra f旦r V辰lf辰rdssverige. ena sidan, s奪 kan moderaterna i en koalition med de nyliberala falangerna inom Centerpartiet och Liberalerna f旦rs旦ka sig p奪 en nedmontering av allt som kan kallas v辰lf辰rdsstat. andra sidan, s奪 kan de i en koalition med Sverigedemokraterna f旦rs旦ka sig p奪 att inf旦ra en hierarkisk socialkonservativ v辰lf辰rdsstat d辰r det g旦rs stor skillnad p奪 medborgare och medborgare; dels p奪 flergenerationssvenskar och andra svenskar, dels p奪 旦verklass och underklass.
F旦r det andra, v奪r v辰lf辰rdsstat hotas d辰rf旦r att Sverige 辰r del av EU och f旦rpliktigade att f旦lja ocks奪 EUs regelverk. Och det 辰r en 旦ppen fr奪ga i vad m奪n detta i framtiden kommer att till奪ta traditionell svensk v辰lf辰rdspolitik.
F旦r det tredje, den hotas d辰rf旦r att den allm辰nna globaliseringen g旦r att rika svenska medborgare fullt lagligt kan undandra ansenliga summor fr奪n v辰lf辰rdsfinansieringen. De beh旦ver bara flytta en del av sina enorma tillgodohavanden till l辰mpliga l辰nder n奪gon annanstans p奪 v奪r planet. Dessutom 辰r det l辰tt f旦r dem att med ur deras egna 旦gon sett bara lite sm奪fusk undandra 辰nnu st旦rre summor.
Det finns mycket stor anledning att stanna upp och ocks奪 p奪 ett relativt abstrakt plan reflektera en stund 旦ver de id辿historiska, moraliska, politiska och ekonomiska grunderna f旦r en allm辰n v辰lf辰rdspolitik.
Denna skrift 辰r ett f旦rs旦k.
Den inneh奪ller fem f旦r mig centrala begrepp som jag s辰llan eller aldrig ser i den vanliga tidnings och tidskriftsideologiska debatten: produktiv v辰lf辰rdism, regionalisering,
subsidiaritetsprinciper, 旦ppen kommunit辰r identitet och vertikal reformism.
1. I b旦rjan av 1800-talet b旦rjar vissa politiska t辰nkare kalla sig
socialister.
B旦rjar som en kritik mot marknadsekonomi och
liberalism. Man menar att ett samh辰lle som bara fokuserar
p奪 individer och privat 辰gande kommer att bli mycket
or辰ttvist: ett f奪tal vinnare som lever p奪 en massa
f旦rlorare.
F旦r att motverka detta m奪ste man t辰nka mer p奪 grupper i
samh辰llet. Staten m奪ste g奪 in och begr辰nsa f旦r individer
f旦r att skydda svaga i samh辰llet.
Man ville skapa ett klassl旦st samh辰lle. Ett samh辰lle d辰r
staten f奪r l辰gga sig i individens frihet f旦r att ta fr奪n de rika
och ge till de fattiga.
Idag 辰r de flesta socialister inte ute efter att utrota klasser
utan g旦ra skillnaderna mellan rika och fattiga mindre.
2. Svaga grupper i samh辰llet, arbetarklassen och
staten.
Socialismen 辰r fr奪n b旦rjan inriktad p奪 att hj辰lpa
arbetarklassen.
D v s de som inte 辰ger n奪got annat 辰n sin egen kropp och f旦rm奪ga
att arbeta.
St旦djer inte staten dessa m辰nniskor kommer de att utnyttjas av de
som 辰ger kapital (pengar) i samh辰llet, menar socialisterna.
Staten f奪r allts奪 enligt socialismen en viktig roll.
Staten skall hj辰lpa till att minska klyftorna i samh辰llet.
Detta 辰r mkt viktigare 辰n individens frihet.
3. Att j辰mna ut skillnader som finns mellan
olika grupper har alltid varit mkt viktigt f旦r
socialister.
Rika och fattiga.
M辰n och kvinnor.
F旦r att uppn奪 detta m奪ste staten f奪 en viktig
del i samh辰llet:
Ta ut h旦gre skatter.
Hindra individer fr奪n att utnyttja varandra med hj辰lp av
lagar och regler
4. Men detta l奪ter ju j辰ttebra:
Alla skall f奪 ungef辰r lika mkt oavsett vad man f旦ds med.
H旦ga skatter g旦r att staten har r奪d att bygga ut
sjukv奪rd, utbildning och kultur som alla kan ta del av.
Men kan detta skapa problem?
Vad kan det finnas f旦r negativa effekter i ett samh辰lle
d辰r staten har r辰tt att begr辰nsa individers frihet mkt?
F旦rs旦k att 旦versiktligt komma p奪 n奪gra problem.
F旦rs旦k ocks奪 lite mer utf旦rligt f旦rklara varf旦r mkt statlig
kontroll leder till detta?
5. Om man bara ser till kollektivet, allts奪 majoriteten i
samh辰llet vad h辰nder d奪 med oss individer?
Skall staten f奪 l辰gga sig i m辰nniskors privatliv hur
mkt som helst? Blir samh辰llet verkligen b辰ttre och
r辰ttvisare av detta?
Vad h辰nder med de individer som inte tycker som
staten?
Om skatterna blir f旦r h旦ga och man inte f奪r 辰ga ngt
sj辰lv hur skall d奪 m辰nniskor motiveras att arbeta
och g旦ra ngt. Kv辰ver inte socialismen oss m辰nniskor
i jakten p奪 r辰ttvisa?
6. ven inom socialismen har olika m辰nniskor tyckt
olika.
Socialdemokrater t ex menar ofta att man m奪ste
blanda upp den rena socialismen med liberala
tankar. En stark stat, men med viss individuell
frihet.
Men en del har menat att staten m奪ste ges 辰nnu
mer makt f旦r att skapa ett bra samh辰lle.
Socialismens tro p奪 den starka staten har
anv辰nts av b奪de kommunister och
nationalsocialister.
7. Karl Marx Friedrich Engels Eduard Bernstein Rosa Luxemburg Evo Morales Mona
Sahlin
Svenska partier som influerats
av socialismen:
Socialdemokraterna.
V辰nsterpartiet.
8. Ungef辰r n辰r och hur uppst奪r socialismen som
ideologi?
Vad 辰r det viktigaste att prioritera i samh辰llet
f旦r en socialist?
Hur vill man att man uppn奪r detta?
Vad finns det f旦r vanlig kritik emot
socialismen?
Olika inriktningar?
N辰mn minst tv奪 socialister.
