�ݺ�ߣ

Editor's Notes

• #4: Överhuden är 0,05-0,1 mm tjock (den synliga delen av huden)I läderhuden finns blodkärl – viktiga för kroppens temperaturförsörjningKroppens immunförsvarI de understa cellskikten intill basalmembranet finns celler som innehåller ett färgämne eller pigment. Cellerna kallas melanocyter. Pigmentet i cellerna skyddar huden från solens skadliga ultravioletta strålning. Mörkhyade personer har fler pigmentceller än ljushyade.När pigmentcellerna utsätts för solljus blir huden mörkare - man blir "solbränd". Det beror på att mer pigment bildas för att skydda kroppen från den ultravioletta strålningen. Mängden pigment räcker inte alltid till, och därför kan överdrivet solande leda till att man drabbas av solskador, till exempel vissa former av hudcancer.Överhuden saknar blodkärl och därför förs syre och näringsämnen dit från hudens djupare lager, som innehåller blodkärl.
• #7: Muskulaturen får syre och näringsämnen från blodkärl som går in i muskeln. Kärlen följer bindväven mellan muskelcellerna. När muskeln arbetar ökar blodflödet genom den. I bindväven går även nerver som förmedlar information till och från muskeln.
• #8: Skelettmuskulaturens sammandragningar styrs av vår vilja. Impulsen till sammandragningarna förmedlas av ryggmärgsnerver. En nervtråd kan styra flera hundra muskelceller i samma muskel. Eftersom en muskel kan innehålla tusentals muskelceller är många nervtrådar inblandade i att styra en muskel. Ju färre muskelceller som en nervtråd styr, desto bättre blir kontrollen av rörelsen.Kontaktpunkten mellan nervtråd och muskelcell kallas motorändplatta. När nervimpulsen når motorändplattan frigörs ett ämne som för signalen vidare in i muskelcellen. Impulsen sätter i gång en rad reaktioner. Kalcium frisätts från förråd i muskelcellen och påverkar aktin- och myosintrådarna. "Små armar" på myosintrådarna hakar i aktintrådarna och drar i dem ungefär som vid årtag. På så sätt glider trådarna mer omlott. Muskelcellen, och därmed hela muskeln, dras ihop. När impulsen i nervtråden har passerat pumpas kalcium åter in i förråden och muskelcellen slappnar av.När muskeln dras samman förbrukas mycket energi. Därför innehåller muskelcellerna många små "kraftverk", så kallade mitokondrier som producerar den energi som behövs. Energin kommer från näringen i maten som vi äter.Muskelceller kan även lagra överskottsenergi i form av en kolhydrat som heter glykogen. Om den arbetande muskeln inte får tillräckligt med syre bryts inte näringsämnena ner fullständigt. Då bildas mjölksyra i muskulaturen, vilket leder till att man blir trött och känner smärta i musklerna.
• #9: Verkningsgraden är som en förbränningsmotor.Muskeldytrofi - träningsvärk
• #12: Blodet har många viktiga funktioner i kroppen, bland annat atttransportera syre från lungorna till kroppens celler, och koldioxid från cellerna till lungornaföra näringsämnen och restprodukter till och från cellernadelta i immunförsvarettransportera hormoner och andra signalsubstanserreglera surhetsgraden och innehållet av salter och vätska i kroppendelta i regleringen av kroppens temperaturse till att blodet levrar sig om man skadat ett blodkärl.Hjärtat pumpar runt blodet i kroppens blodkärl.Med immunförsvaret menas kroppens försvar mot bakterier, virus, celler som omvandlats till cancerceller, främmande celler eller partiklar. De kan kan orsaka infektioner eller cancer om inte immunförsvaret fungerar som det ska.
• #13: Blodet kallas för en flytande vävnad eftersom blodets celler inte är ihopfogade utan rör sig fritt i en vätska.Nästan en tiondel av kroppsvikten består av blod. En person som väger 70 kilo har ungefär fem till sex liter blod. Blodet består av blodkroppar och blodplasma. Knappt hälften av blodets volym är blodkroppar, eller blodceller som de också kallas.Det finns tre olika sorters blodkroppar, som har olika uppgifter. De är röda blodkroppar, vita blodkroppar och blodplättar. De olika blodkropparna bildas i den röda benmärgen som hos vuxna finns i bröstbenet, höftbenskammarna, skallbenet, kotorna och rörbenens ändar. Exempel på rörben är lårbenen och armarnas ben. Hos barn finns röd benmärg även i rörbenens märghålor. I den röda benmärgen bildas först ursprungsceller eller så kallade stamceller, som sedan mognar till olika typer av blodkroppar. Under uppväxten sker en successiv omvandling av en del av den röda benmärgen till mera fettrik, gul benmärg.
• #15: Eftersom vi har olika blodgrupper kan man inte ta emot blod från vem som helst. Före en blodtransfusion måste både givarens och mottagarens blod testas noga. Blodgruppen bestäms och dessutom kontrolleras att givarens blod passar ihop med mottagarens, så att inte en reaktion mellan antigenerna och antikropparna inträffar när blodet från två personer blandas. Om fel sorts blod ges till en person klumpar de röda blodkropparna ihop sig och spricker, vilket kan vara livshotande.De här kombinationerna är möjliga inom AB0-systemet:A kan ge blod till: A och AB 0 kan ge blod till: Alla blodgrupperB kan ge blod till: B och AB AB kan ge blod till: AB De här kombinationerna är möjliga inom Rh-systemet:Rh+ kan ge blod till: Rh+Rh- kan ge blod till: Rh+ och Rh-Förutom detta kontrolleras även att givarens blod inte bär på någon allvarlig smitta. I Sverige gör man tester för HIV, hepatit B och C samt syfilis. Innan testerna är klara får inte blodet lämnas ut från blodcentralen för transfusion.På blodcentralen separeras blodet så att de olika typerna av blodkroppar kan tillföras var för sig och blodplasman för sig. Om man drabbas av en större blödning behöver man i första hand få röda blodkroppar. Vid en ännu större blödning tillförs även blodplasma och ibland också blodplättar. Blodplättar kan även behöva ges till cancerpatienter som behandlas med cellgifter. Blodplasma kan också ges till patienter med stora brännskador.Röda blodkroppar av typen 0 Rh- kan i en nödsituation tas emot av alla. På operationsavdelningar och akutmottagningar brukar det därför finnas sådant blod som i riktigt akuta situationer kan ges innan man hunnit testa givarens och mottagarens blod. Man försöker dock i möjligaste mån hinna utföra testerna för att slippa oönskade komplikationer.
• #19: Magsäcken är en behållare där den delvis nedbrutna födan stannar upp för kortare eller längre tid innan den transporteras vidare i små portioner genom resten av mag-tarmkanalen. Drycker passerar snabbast och fet mat stannar kvar längst i magsäcken. Så lite som fem till tio milliliter släpps vidare åt gången. Den delvis nedbrutna födan har då en vällingliknande konsistens. Magsäcken brukar normalt vara tömd på föda ungefär fyra timmar efter en måltid.Magsäcken rymmer ungefär en och en halv liter. Den ligger högt upp i buken, alldeles under mellangärdet på vänster sida. Magsäcken är formad ungefär som en säck med två öppningar. En övre som har förbindelse med matstrupen och en nedre där magsäcken övergår i tolvfingertarmen. De båda öppningarna kallas övre och nedre magmunnen.Magsäcken är uppbyggd av glatt muskulatur som invändigt täcks av en mycket motståndskraftig slemhinna. Det är nödvändigt eftersom den mycket sura miljön i magsäcken annars skulle skada slemhinnan. Magsäcken befinner sig i ständig rörelse eftersom muskulaturen hela tiden omväxlande dras samman och slappnar av. Denna knådning sönderdelar maten ytterligare.Magsaften innehåller även enzymer som behövs för att maten ska kunna brytas ner ytterligare och för att vitaminet B12 ska kunna tas upp av kroppen. Magsaften innehåller dessutom ett slemliknande ämne som hjälper till att skydda slemhinnan mot den frätande saltsyran och enzymerna.Totalt bildas cirka två liter magsaft per dygn. Produktionen styrs både av det centrala nervsystemet och av hormoner. Redan när man ser mat ökar produktionen av magsaft så att den föda man äter ska kunna tas om hand i magsäcken och brytas ner.
• #20: Tolvfingertarmen är en direkt fortsättning på magsäcken. Den har fått sitt namn av att den är tolv fingerbredder lång, det vill säga ungefär 25 centimeter. Tolvfingertarmen är formad som en hästsko. I tolvfingertarmen tillförs alltså galla från lever och gallblåsa samt bukspott från bukspottkörteln, som behövs för den fortsatta nedbrytningen av maten.
• #21: Tunntarmen är upp till fem meter lång
• #22: Tunntarmen har en veckad slemhinna. Vecken är små, millimeterhöga, fingerlika utskott som kallas tarmludd. På ytan har tarmludden ett lager tarmceller. De har i sin tur egna utskott på ytan där näringen tas upp till blodet. På grund av den veckade ytan och tarmluddet har tunntarmen en yta lika stor som en tennisplan. Den stora ytan är viktig för att tunntarmen ska kunna ta upp tillräckligt med näring från maten.Tunntarmens uppgifter är attfortsätta sönderdela födanta upp vatten och näringsämnen från födan.I tunntarmen har födan hunnit brytas ner, spjälkas, i sina minsta beståndsdelar. Här börjar nästa viktiga steg – att ta tillvara de ämnen som kroppen behöversockerfettaminosyror, som är proteinernas byggstenar.De sugs upp genom tarmslemhinnan och når blodkärlen i tarmväggen. Ämnena transporteras sedan till levern där de antingen används för att bilda olika ämnen eller lagras. Tunntarmen tar även uppvitaminersalterspårämnen.Det som är kvar av tarminnehållet lämnar tunntarmen efter tre till fem timmar.
• #23: Levern är kroppens största körtel och den väger ungefär ett och ett halvt kilo. Levern ligger högt upp i buken alldeles under mellangärdet på höger sida, och är skyddad av revbenen. På leverns baksida finns något som kallas leverporten. Här passerar levergången ut ur levern samt blodkärl till och från levern.I levern bildas en halv till en liter galla varje dag. Gallan innehåller bland annat gallsyror, hormoner, vatten, salter och gallfärgämnen. Gallsyrorna finfördelar det fett som man får i sig med födan. Gallan lämnar levern via levergången.
• #25: Bakterierna i tjocktarmen har flera uppgifter. Dels bildar de K-vitamin som kroppen behöver, dels bryter de ner vissa ämnen som matsmältningsenzymerna inte klarat av att bryta ner under passagen genom mag-tarmkanalen. Vid nedbrytningen bildas gas, totalt en till två liter per dag. Bakterierna hindras från att ta sig in i kroppen med hjälp av lymfatisk vävnad i tarmväggen. I tjocktarmens slemhinna finns speciella celler som bildar slem som smörjer avföringen.
• #29: Fett fungerar som en viktig energikälla i kroppen. Fett finns bland annat i olja, mejeriprodukter, fett kött och fet fisk.Fettet finfördelas i tarmen med hjälp av gallan, och bryts ner av enzymer från bukspottkörteln som tillförs i tolvfingertarmen. Det nerbrutna fettet tas upp både av lymfan, som är vävnadsvätska, och blodet för att sedan transporteras till levern. Det kan sedan användas till energiproduktion, lagring eller omvandlas till nerbrutna kolhydrater.
• #31: Proteiner är uppbyggda av mindre delar som kallas aminosyror. Kroppen kan själv tillverka vissa av dessa aminosyror, andra måste tillföras med kosten. Proteiner finns framför allt i kött, fisk, mjölk, ost och bönor.Med hjälp av enzymer som finns i magsaften och bukspottet bryts proteinerna ner till aminosyror, som sedan sugs upp av blodkärl i tarmen.Aminosyrorna transporteras sedan till levern för att användas som byggnadsmaterial i kroppen. Aminosyrorna ingår även i flera hormoner och enzymer. Proteiner kan inte lagras i kroppen.Proteiner som inte behövs för uppbyggnad används istället till att producera energi eller så omvandlas de till fett eller sockerarten glykogen som kan lagras.
• #33: ill gruppen kolhydrater räknas bland annat vanligt socker, mjölksocker, fruktsocker och stärkelse. Kolhydrater finns framför allt i bröd, ris, pasta, frukt och grönsaker.Kolhydraterna börjar brytas ner redan i munhålan med hjälp av enzymet amylas som finns i saliven. Nedbrytningen fortsätter i magsäcken. Mer amylas tillförs från bukspottkörteln när maten passerar genom tolvfingertarmen.När kolhydraterna når tunntarmen är de helt nedbrutna och sugs upp av blodet för vidare transport till levern. Där kan de lagras för kommande behov. Lagring kan även ske i skelettmuskulaturen. Om förråden redan är fyllda omvandlas de nedbrutna kolhydraterna istället till fett som lagras i kroppen. Men den största mängden nedbrutna kolhydrater förbrukas direkt som energikälla vid olika processer i kroppen.
• #42: Hjärnstammen innehåller omkopplingsstationer som till viss del kan filtrera informationen till hjärnbarken. Hjärnstammen innehåller även viktiga områden som bland annat styr kroppens hormonsystem, andning, hjärtverksamhet, kroppstemperatur, ämnesomsättning och vakenhet. Lill����ä���Բ��� styr blodtryck, puls och andning