ºÝºÝߣ

ºÝºÝߣShare a Scribd company logo
CELLENTermen cell användes för första gången år 1665 då Robert Hooke (1635-1703) presenterade sina observationer då han upptäckte cellens funktion i ett korkträd. Under 350 år har kunskaper om cellen fortskridit.
I människokroppen befinner det sig ca100 000 miljarder cellerVåra celler är specialiserade på olika saker. En del celler är bättre på rörelser och andra på att ta emot information. En del celler kan återskapas medan andra dör ut helt och du återfår aldrig en funktion. Celler består till cirka 80 procent av vatten. Resten av vikten är Proteiner/äggviteämnenFetter/lipiderKolhydraterSocker  NukleinsyrorArvsmassan, DNA.
Cellmembranetär ett semipermeabeltmembran =  HalvigenomsläppligtVilketinnebärattsmåmolekyler, såsomt.ex. Vattenkantasigigenommembranetmedhjälp av osmotiskakrafter.Cellmembranets uppgift.MekanisktskyddUpprätthåller cellens inre balansMöjliggör transport och filtrering av ämnen intracellulärt och yttre cellulärtHar receptorer så cellen kan kommunicera med andra omkringliggande celler och ämnenPåverkar immunsystemet
Passiv transportCellmembranet innehÃ¥ller proteiner, som deltar i bÃ¥de den passiva och den aktiva transporten av ämnen genom membranet. Glukostransportören är ett exempel pÃ¥ passiv transport. Vid passiv transport förs ämnen frÃ¥n en högre koncentration till en lägre.DiffusionVid diffusion strävar ämnen (molekyler) att förflytta sig frÃ¥n en stark koncentration mot enÌýsvagare och därmed jämna ut koncentrations- olikheterna.Osmos Med osmos menas ett flöde av vatten frÃ¥n ett omrÃ¥de med hög osmotisk potential till ett med lägre genom en barriär, som lättare släpper igenom vatten än däri lösta ämnen.
Passiv transportCellmembranet innehåller proteiner, som deltar i både den passiva och den aktiva transporten av ämnen genom membranet. Glukostransportören är ett exempel på passiv transport. Vid passiv transport förs ämnen från en högre koncentration till en lägre.Aktiv transportAktiv transport kräver energi. Ämnen transporteras från en lägre koncentration till en högre. Bl.a Natrium kaliumpumps utbyte.
cellmembranet finns också så kallade receptorer, eller mottagare. Receptorerna består av proteiner som kan binda andra ämnen till sig, exempelvis hormoner. Ämnena som binds till receptorerna kallas signalsubstanser, och ger viktig information till cellens inre. Informationen kan till exempel påverka cellens ämnesomsättning eller andra funktioner.
SignaleringCellen registrerar hela tiden sin miljö och de förändringar, som sker där. Förändringarna registreras som retningar, som vid en viss nivÃ¥ Ã¥stadkommer en aktivering avÌýdet inrecelluläraretningsledningsystemet.
Cellens inreCellen kan man se som en liten vätskefylld blåsa, vars inre är en trögflytande kletig massa som kallas Cytoplasmamed en rad partiklar med olika funktion i. Däri finnsNäringsämnenProteinerSalterCellskelettHur cellen skall se ut, påverkas av proteinstrukturer som bygger cellen utefter den funktion cellen skall ha. Skall den transportera signaler, röra sig eller bara finnas till.
För att cellen skall ha sina funktioner krävs en rad mekanismer. Cellen kan ses som ett litet samhälle i sig själv eller en egen kropp med ett ett eget organsystem för att fungera. Detta organsystem kallas organellerDe viktigaste organellerna ärMitokondriersom är cellernas kraftverk
Ribosomersom sätter ihop proteiner
Lysosomersom städar cellen.Golgi-apparaten som är cellens transportsystem
EndoplasmatiskaretikletEnergiproduktionen i våra celler är avgörande för vår hälsa och välbefinnande. Energin kan skapas utan syre (anaerobt) eller med syre (aerobt). I processen omvandlas näring - främst kolhydrater (glukos, socker) och fett till energi, ATP. ATP är en universell energivaluta som används av alla levande djur och växter. I vår kropp skapas och konsumeras hela tiden en enorm mängd ATP. Om kroppen är i bra balans tillverkas det på ett dygn ATP i en mängd som motsvarar nästan hela vår kroppsvikt.
TillväxtEn levande organism kan tillväxa på två olika sätt:1. genom att de enskilda cellerna ökar i storlek. Detta kallas hypertrofiering.2. genom att antalet celler ökar vilket kallasproliferation.ApoptosEn vuxen människa måste dagligen producera många miljoner nya celler för att ersätta de som nöts bort och de som dött genom programmerad celldöd

More Related Content

What's hot (20)

Elektrokemi.ppt gzl
Elektrokemi.ppt gzlElektrokemi.ppt gzl
Elektrokemi.ppt gzl
gulzay
Ìý
Teori för prov I
Teori för prov ITeori för prov I
Teori för prov I
annmari
Ìý
Lena Koinberg | Fysik: Energi
Lena Koinberg | Fysik: EnergiLena Koinberg | Fysik: Energi
Lena Koinberg | Fysik: Energi
Lena Koinberg
Ìý
²Ñ²¹³Ù²õ±èÂáä±ô°ì²Ô¾±²Ô²µ±ð²Ô
²Ñ²¹³Ù²õ±èÂáä±ô°ì²Ô¾±²Ô²µ±ð²Ô²Ñ²¹³Ù²õ±èÂáä±ô°ì²Ô¾±²Ô²µ±ð²Ô
²Ñ²¹³Ù²õ±èÂáä±ô°ì²Ô¾±²Ô²µ±ð²Ô
Malin Ã…hrby
Ìý
Lena Koinberg | Biologi: Ditt liv
Lena Koinberg | Biologi: Ditt livLena Koinberg | Biologi: Ditt liv
Lena Koinberg | Biologi: Ditt liv
Lena Koinberg
Ìý
Lena Koinberg | Kemi: Kemins grunder del 2
Lena Koinberg | Kemi: Kemins grunder del 2Lena Koinberg | Kemi: Kemins grunder del 2
Lena Koinberg | Kemi: Kemins grunder del 2
Lena Koinberg
Ìý
Lena Koinberg | Biologi: Människan del 1
Lena Koinberg | Biologi: Människan del 1Lena Koinberg | Biologi: Människan del 1
Lena Koinberg | Biologi: Människan del 1
Lena Koinberg
Ìý
Atomer, molekyler och kemiska reaktioner text
Atomer, molekyler och kemiska reaktioner   textAtomer, molekyler och kemiska reaktioner   text
Atomer, molekyler och kemiska reaktioner text
Malin Ã…hrby
Ìý
Lena Koinberg | Fysik: Kraft och Tryck
Lena Koinberg | Fysik: Kraft och TryckLena Koinberg | Fysik: Kraft och Tryck
Lena Koinberg | Fysik: Kraft och Tryck
Lena Koinberg
Ìý
Lena Koinberg | Baskemi: Kol och kolföreningar
Lena Koinberg | Baskemi: Kol och kolföreningarLena Koinberg | Baskemi: Kol och kolföreningar
Lena Koinberg | Baskemi: Kol och kolföreningar
Lena Koinberg
Ìý
Lena Koinberg | Kemi: Atomer, joner och reaktioner del 2
Lena Koinberg | Kemi: Atomer, joner och reaktioner del 2Lena Koinberg | Kemi: Atomer, joner och reaktioner del 2
Lena Koinberg | Kemi: Atomer, joner och reaktioner del 2
Lena Koinberg
Ìý
Lena Koinberg | Biologi: Människan del 2
Lena Koinberg | Biologi: Människan del 2Lena Koinberg | Biologi: Människan del 2
Lena Koinberg | Biologi: Människan del 2
Lena Koinberg
Ìý
Genetik
GenetikGenetik
Genetik
gulzay
Ìý
Lena Koinberg | Kemi: Atomer, joner och reaktioner del 1
Lena Koinberg | Kemi: Atomer, joner och reaktioner del 1Lena Koinberg | Kemi: Atomer, joner och reaktioner del 1
Lena Koinberg | Kemi: Atomer, joner och reaktioner del 1
Lena Koinberg
Ìý
Salter 2
Salter 2Salter 2
Salter 2
joegro
Ìý
Lena Koinberg | Baskemi: Atomer, joner och reaktioner
Lena Koinberg | Baskemi: Atomer, joner och reaktionerLena Koinberg | Baskemi: Atomer, joner och reaktioner
Lena Koinberg | Baskemi: Atomer, joner och reaktioner
Lena Koinberg
Ìý
Lena Koinberg | Baskemi: Luft, vatten och mark
Lena Koinberg | Baskemi: Luft, vatten och markLena Koinberg | Baskemi: Luft, vatten och mark
Lena Koinberg | Baskemi: Luft, vatten och mark
Lena Koinberg
Ìý
Lena Koinberg | Baskemi: Livets kemi
Lena Koinberg | Baskemi: Livets kemiLena Koinberg | Baskemi: Livets kemi
Lena Koinberg | Baskemi: Livets kemi
Lena Koinberg
Ìý
Lena Koinberg | Fysik: Ljud
Lena Koinberg | Fysik: LjudLena Koinberg | Fysik: Ljud
Lena Koinberg | Fysik: Ljud
Lena Koinberg
Ìý
Blandning åk 7 ppt kemi.ppt13
Blandning åk 7 ppt kemi.ppt13Blandning åk 7 ppt kemi.ppt13
Blandning åk 7 ppt kemi.ppt13
gulzay
Ìý
Elektrokemi.ppt gzl
Elektrokemi.ppt gzlElektrokemi.ppt gzl
Elektrokemi.ppt gzl
gulzay
Ìý
Teori för prov I
Teori för prov ITeori för prov I
Teori för prov I
annmari
Ìý
Lena Koinberg | Fysik: Energi
Lena Koinberg | Fysik: EnergiLena Koinberg | Fysik: Energi
Lena Koinberg | Fysik: Energi
Lena Koinberg
Ìý
²Ñ²¹³Ù²õ±èÂáä±ô°ì²Ô¾±²Ô²µ±ð²Ô
²Ñ²¹³Ù²õ±èÂáä±ô°ì²Ô¾±²Ô²µ±ð²Ô²Ñ²¹³Ù²õ±èÂáä±ô°ì²Ô¾±²Ô²µ±ð²Ô
²Ñ²¹³Ù²õ±èÂáä±ô°ì²Ô¾±²Ô²µ±ð²Ô
Malin Ã…hrby
Ìý
Lena Koinberg | Biologi: Ditt liv
Lena Koinberg | Biologi: Ditt livLena Koinberg | Biologi: Ditt liv
Lena Koinberg | Biologi: Ditt liv
Lena Koinberg
Ìý
Lena Koinberg | Kemi: Kemins grunder del 2
Lena Koinberg | Kemi: Kemins grunder del 2Lena Koinberg | Kemi: Kemins grunder del 2
Lena Koinberg | Kemi: Kemins grunder del 2
Lena Koinberg
Ìý
Lena Koinberg | Biologi: Människan del 1
Lena Koinberg | Biologi: Människan del 1Lena Koinberg | Biologi: Människan del 1
Lena Koinberg | Biologi: Människan del 1
Lena Koinberg
Ìý
Atomer, molekyler och kemiska reaktioner text
Atomer, molekyler och kemiska reaktioner   textAtomer, molekyler och kemiska reaktioner   text
Atomer, molekyler och kemiska reaktioner text
Malin Ã…hrby
Ìý
Lena Koinberg | Fysik: Kraft och Tryck
Lena Koinberg | Fysik: Kraft och TryckLena Koinberg | Fysik: Kraft och Tryck
Lena Koinberg | Fysik: Kraft och Tryck
Lena Koinberg
Ìý
Lena Koinberg | Baskemi: Kol och kolföreningar
Lena Koinberg | Baskemi: Kol och kolföreningarLena Koinberg | Baskemi: Kol och kolföreningar
Lena Koinberg | Baskemi: Kol och kolföreningar
Lena Koinberg
Ìý
Lena Koinberg | Kemi: Atomer, joner och reaktioner del 2
Lena Koinberg | Kemi: Atomer, joner och reaktioner del 2Lena Koinberg | Kemi: Atomer, joner och reaktioner del 2
Lena Koinberg | Kemi: Atomer, joner och reaktioner del 2
Lena Koinberg
Ìý
Lena Koinberg | Biologi: Människan del 2
Lena Koinberg | Biologi: Människan del 2Lena Koinberg | Biologi: Människan del 2
Lena Koinberg | Biologi: Människan del 2
Lena Koinberg
Ìý
Genetik
GenetikGenetik
Genetik
gulzay
Ìý
Lena Koinberg | Kemi: Atomer, joner och reaktioner del 1
Lena Koinberg | Kemi: Atomer, joner och reaktioner del 1Lena Koinberg | Kemi: Atomer, joner och reaktioner del 1
Lena Koinberg | Kemi: Atomer, joner och reaktioner del 1
Lena Koinberg
Ìý
Salter 2
Salter 2Salter 2
Salter 2
joegro
Ìý
Lena Koinberg | Baskemi: Atomer, joner och reaktioner
Lena Koinberg | Baskemi: Atomer, joner och reaktionerLena Koinberg | Baskemi: Atomer, joner och reaktioner
Lena Koinberg | Baskemi: Atomer, joner och reaktioner
Lena Koinberg
Ìý
Lena Koinberg | Baskemi: Luft, vatten och mark
Lena Koinberg | Baskemi: Luft, vatten och markLena Koinberg | Baskemi: Luft, vatten och mark
Lena Koinberg | Baskemi: Luft, vatten och mark
Lena Koinberg
Ìý
Lena Koinberg | Baskemi: Livets kemi
Lena Koinberg | Baskemi: Livets kemiLena Koinberg | Baskemi: Livets kemi
Lena Koinberg | Baskemi: Livets kemi
Lena Koinberg
Ìý
Lena Koinberg | Fysik: Ljud
Lena Koinberg | Fysik: LjudLena Koinberg | Fysik: Ljud
Lena Koinberg | Fysik: Ljud
Lena Koinberg
Ìý
Blandning åk 7 ppt kemi.ppt13
Blandning åk 7 ppt kemi.ppt13Blandning åk 7 ppt kemi.ppt13
Blandning åk 7 ppt kemi.ppt13
gulzay
Ìý

Viewers also liked (13)

Bi pp från cell till organsystem
Bi pp från cell till organsystemBi pp från cell till organsystem
Bi pp från cell till organsystem
Helena-Irmeli Pekkala
Ìý
Celler En Sammanfattning
Celler En SammanfattningCeller En Sammanfattning
Celler En Sammanfattning
Magnus Andersson
Ìý
Cellerochdna
CellerochdnaCellerochdna
Cellerochdna
Moa Wikner
Ìý
Group research presentation
Group research presentationGroup research presentation
Group research presentation
BCFE Dublin
Ìý
Inför laborationen - Diffusion och Osmos
Inför laborationen - Diffusion och OsmosInför laborationen - Diffusion och Osmos
Inför laborationen - Diffusion och Osmos
adammaned
Ìý
Levande
LevandeLevande
Levande
petsve62
Ìý
9. human body
9. human body9. human body
9. human body
Sreedevi Mulpuri
Ìý
Human body systems (booklet review)
Human body systems (booklet review)Human body systems (booklet review)
Human body systems (booklet review)
sekuhar
Ìý
Organ systems
Organ systemsOrgan systems
Organ systems
Tamara
Ìý
Human body systems
Human body systemsHuman body systems
Human body systems
rlinde
Ìý
Human body systems for kids
Human body systems for kidsHuman body systems for kids
Human body systems for kids
Make Megenius
Ìý
Human Body Systems PPT
Human Body Systems PPTHuman Body Systems PPT
Human Body Systems PPT
Jenny Dixon
Ìý
Bi pp från cell till organsystem
Bi pp från cell till organsystemBi pp från cell till organsystem
Bi pp från cell till organsystem
Helena-Irmeli Pekkala
Ìý
Celler En Sammanfattning
Celler En SammanfattningCeller En Sammanfattning
Celler En Sammanfattning
Magnus Andersson
Ìý
Cellerochdna
CellerochdnaCellerochdna
Cellerochdna
Moa Wikner
Ìý
Group research presentation
Group research presentationGroup research presentation
Group research presentation
BCFE Dublin
Ìý
Inför laborationen - Diffusion och Osmos
Inför laborationen - Diffusion och OsmosInför laborationen - Diffusion och Osmos
Inför laborationen - Diffusion och Osmos
adammaned
Ìý
Levande
LevandeLevande
Levande
petsve62
Ìý
Human body systems (booklet review)
Human body systems (booklet review)Human body systems (booklet review)
Human body systems (booklet review)
sekuhar
Ìý
Organ systems
Organ systemsOrgan systems
Organ systems
Tamara
Ìý
Human body systems
Human body systemsHuman body systems
Human body systems
rlinde
Ìý
Human body systems for kids
Human body systems for kidsHuman body systems for kids
Human body systems for kids
Make Megenius
Ìý
Human Body Systems PPT
Human Body Systems PPTHuman Body Systems PPT
Human Body Systems PPT
Jenny Dixon
Ìý

Similar to Cellen (10)

Kroppen del 1 gzl
Kroppen del 1 gzlKroppen del 1 gzl
Kroppen del 1 gzl
gulzay
Ìý
Nk1a Cellen
Nk1a CellenNk1a Cellen
Nk1a Cellen
Ann Thorvaldsson
Ìý
Från topp till tå
Från topp till tåFrån topp till tå
Från topp till tå
Moa Wikner
Ìý
Människokropp del 1
Människokropp del 1Människokropp del 1
Människokropp del 1
gulzay12
Ìý
Ekologi Sara
Ekologi SaraEkologi Sara
Ekologi Sara
Björknässkolan, Nacka kommun
Ìý
De livsviktiga enzymerna i rå och levande föda för vår hälsa
De livsviktiga enzymerna i rå och levande föda för vår hälsaDe livsviktiga enzymerna i rå och levande föda för vår hälsa
De livsviktiga enzymerna i rå och levande föda för vår hälsa
Farid Kamali
Ìý
Pp kretslopp av olika slag
Pp kretslopp av olika slagPp kretslopp av olika slag
Pp kretslopp av olika slag
Helena-Irmeli Pekkala
Ìý
Viktigt vid kroniska sjukdomar
Viktigt vid kroniska sjukdomarViktigt vid kroniska sjukdomar
Viktigt vid kroniska sjukdomar
Farid Kamali
Ìý
Kroppen del 1 gzl
Kroppen del 1 gzlKroppen del 1 gzl
Kroppen del 1 gzl
gulzay
Ìý
Från topp till tå
Från topp till tåFrån topp till tå
Från topp till tå
Moa Wikner
Ìý
Människokropp del 1
Människokropp del 1Människokropp del 1
Människokropp del 1
gulzay12
Ìý
De livsviktiga enzymerna i rå och levande föda för vår hälsa
De livsviktiga enzymerna i rå och levande föda för vår hälsaDe livsviktiga enzymerna i rå och levande föda för vår hälsa
De livsviktiga enzymerna i rå och levande föda för vår hälsa
Farid Kamali
Ìý
Viktigt vid kroniska sjukdomar
Viktigt vid kroniska sjukdomarViktigt vid kroniska sjukdomar
Viktigt vid kroniska sjukdomar
Farid Kamali
Ìý

More from Helena Svensson (8)

Aldreomsorgens nationella-vardegrund-ett-vagledningsmaterial-presentation2012
Aldreomsorgens nationella-vardegrund-ett-vagledningsmaterial-presentation2012Aldreomsorgens nationella-vardegrund-ett-vagledningsmaterial-presentation2012
Aldreomsorgens nationella-vardegrund-ett-vagledningsmaterial-presentation2012
Helena Svensson
Ìý
Omv resp
Omv respOmv resp
Omv resp
Helena Svensson
Ìý
Omv resp
Omv respOmv resp
Omv resp
Helena Svensson
Ìý
VÃ¥rdens historia
VÃ¥rdens historiaVÃ¥rdens historia
VÃ¥rdens historia
Helena Svensson
Ìý
VÃ¥rd omsorg
VÃ¥rd omsorgVÃ¥rd omsorg
VÃ¥rd omsorg
Helena Svensson
Ìý
Pedagogikens historia
Pedagogikens historiaPedagogikens historia
Pedagogikens historia
Helena Svensson
Ìý
Aldreomsorgens nationella-vardegrund-ett-vagledningsmaterial-presentation2012
Aldreomsorgens nationella-vardegrund-ett-vagledningsmaterial-presentation2012Aldreomsorgens nationella-vardegrund-ett-vagledningsmaterial-presentation2012
Aldreomsorgens nationella-vardegrund-ett-vagledningsmaterial-presentation2012
Helena Svensson
Ìý
VÃ¥rdens historia
VÃ¥rdens historiaVÃ¥rdens historia
VÃ¥rdens historia
Helena Svensson
Ìý
Pedagogikens historia
Pedagogikens historiaPedagogikens historia
Pedagogikens historia
Helena Svensson
Ìý

Cellen

  • 1. CELLENTermen cell användes för första gÃ¥ngen Ã¥r 1665 dÃ¥ Robert Hooke (1635-1703) presenterade sina observationer dÃ¥ han upptäckte cellens funktion i ett korkträd. Under 350 Ã¥r har kunskaper om cellen fortskridit.
  • 2. I människokroppen befinner det sig ca100 000 miljarder cellerVÃ¥ra celler är specialiserade pÃ¥ olika saker. En del celler är bättre pÃ¥ rörelser och andra pÃ¥ att ta emot information. En del celler kan Ã¥terskapas medan andra dör ut helt och du Ã¥terfÃ¥r aldrig en funktion. Celler bestÃ¥r till cirka 80 procent av vatten. Resten av vikten är Proteiner/äggviteämnenFetter/lipiderKolhydraterSocker NukleinsyrorArvsmassan, DNA.
  • 3. Cellmembranetär ett semipermeabeltmembran = HalvigenomsläppligtVilketinnebärattsmÃ¥molekyler, sÃ¥somt.ex. Vattenkantasigigenommembranetmedhjälp av osmotiskakrafter.Cellmembranets uppgift.MekanisktskyddUpprätthÃ¥ller cellens inre balansMöjliggör transport och filtrering av ämnen intracellulärt och yttre cellulärtHar receptorer sÃ¥ cellen kan kommunicera med andra omkringliggande celler och ämnenPÃ¥verkar immunsystemet
  • 4. Passiv transportCellmembranet innehÃ¥ller proteiner, som deltar i bÃ¥de den passiva och den aktiva transporten av ämnen genom membranet. Glukostransportören är ett exempel pÃ¥ passiv transport. Vid passiv transport förs ämnen frÃ¥n en högre koncentration till en lägre.DiffusionVid diffusion strävar ämnen (molekyler) att förflytta sig frÃ¥n en stark koncentration mot enÌýsvagare och därmed jämna ut koncentrations- olikheterna.Osmos Med osmos menas ett flöde av vatten frÃ¥n ett omrÃ¥de med hög osmotisk potential till ett med lägre genom en barriär, som lättare släpper igenom vatten än däri lösta ämnen.
  • 5. Passiv transportCellmembranet innehÃ¥ller proteiner, som deltar i bÃ¥de den passiva och den aktiva transporten av ämnen genom membranet. Glukostransportören är ett exempel pÃ¥ passiv transport. Vid passiv transport förs ämnen frÃ¥n en högre koncentration till en lägre.Aktiv transportAktiv transport kräver energi. Ämnen transporteras frÃ¥n en lägre koncentration till en högre. Bl.a Natrium kaliumpumps utbyte.
  • 6. cellmembranet finns ocksÃ¥ sÃ¥ kallade receptorer, eller mottagare. Receptorerna bestÃ¥r av proteiner som kan binda andra ämnen till sig, exempelvis hormoner. Ämnena som binds till receptorerna kallas signalsubstanser, och ger viktig information till cellens inre. Informationen kan till exempel pÃ¥verka cellens ämnesomsättning eller andra funktioner.
  • 7. SignaleringCellen registrerar hela tiden sin miljö och de förändringar, som sker där. Förändringarna registreras som retningar, som vid en viss nivÃ¥ Ã¥stadkommer en aktivering avÌýdet inrecelluläraretningsledningsystemet.
  • 8. Cellens inreCellen kan man se som en liten vätskefylld blÃ¥sa, vars inre är en trögflytande kletig massa som kallas Cytoplasmamed en rad partiklar med olika funktion i. Däri finnsNäringsämnenProteinerSalterCellskelettHur cellen skall se ut, pÃ¥verkas av proteinstrukturer som bygger cellen utefter den funktion cellen skall ha. Skall den transportera signaler, röra sig eller bara finnas till.
  • 9. För att cellen skall ha sina funktioner krävs en rad mekanismer. Cellen kan ses som ett litet samhälle i sig själv eller en egen kropp med ett ett eget organsystem för att fungera. Detta organsystem kallas organellerDe viktigaste organellerna ärMitokondriersom är cellernas kraftverk
  • 11. Lysosomersom städar cellen.Golgi-apparaten som är cellens transportsystem
  • 12. EndoplasmatiskaretikletEnergiproduktionen i vÃ¥ra celler är avgörande för vÃ¥r hälsa och välbefinnande. Energin kan skapas utan syre (anaerobt) eller med syre (aerobt). I processen omvandlas näring - främst kolhydrater (glukos, socker) och fett till energi, ATP. ATP är en universell energivaluta som används av alla levande djur och växter. I vÃ¥r kropp skapas och konsumeras hela tiden en enorm mängd ATP. Om kroppen är i bra balans tillverkas det pÃ¥ ett dygn ATP i en mängd som motsvarar nästan hela vÃ¥r kroppsvikt.
  • 13. TillväxtEn levande organism kan tillväxa pÃ¥ tvÃ¥ olika sätt:1. genom att de enskilda cellerna ökar i storlek. Detta kallas hypertrofiering.2. genom att antalet celler ökar vilket kallasproliferation.ApoptosEn vuxen människa mÃ¥ste dagligen producera mÃ¥nga miljoner nya celler för att ersätta de som nöts bort och de som dött genom programmerad celldöd
  • 14. CelldödEn cell kan dö pÃ¥ tvÃ¥ sätt:1. genom apotos2. genom nekrosApoptos kallas ofta programmerad cell död och innebär att cellenÌýgör självmord. ApoptosÌýär en naturlig del av organismens normala liv. ÌýNekros innebär att cellen dör pÃ¥ ett okontrollerat sätt eller genom en olycka. Nekros omfattar ofta mÃ¥nga celler medan apoptos gäller en enskild cell i gÃ¥ngen. Nekros leder till inflammation. Vid apoptos uppkommer ingen inflammation.Ìý