More Related Content
What's hot (20)
Viewers also liked (20)
Similar to Antiken grekland och rom (20)
More from Arlandagymnasiet (20)
Antiken grekland och rom
- 1. Antiken; Grekland V辰sterlandets arv del I
- 3. Grekland B旦rjade med MYKENE, h旦gkultur ca 1650-1500 f. Kr. Nedg奪ng ca 1100-800 f. Kr. Homeros: Illiaden och Odyss辿n (700-talet f. kr)
- 4. Geografi H旦ga berg, dalar, djupa vikar, 旦ar Politisk splittring Stadsstater (polis) Samh旦righet; spr奪k och religion Gemensam fiende: Perserriket Mager jord - 旦kad handel
- 5. Politik Monarki = kung styr (Mykeniska kulturen) Aristokrati = adeln styr (700-tal) Tyranni = en ledare som tvingat till sig makten (500-600-tal) Demokrati = folkstyre (400-tal)
- 6. Exemplet Athen Makten l奪g hos folkf旦rsamlingen Folkf旦rsamlingen = alla fria atenska medborgare direktdemokrati Staten f旦r den enskildas b辰sta Medborgarnas r辰tt och skyldighet att tj辰na staten
- 7. Exemplet Sparta Krigarmentalitet - hela samh辰llet var uppbyggt kring krig Monarki d辰r milit辰ren hade en s辰rskilt stark st辰llning. H奪rt och enkelt liv - spartansk
- 8. Religion Gudarna som m辰nniskor med dess fel och brister, men od旦dliga. Ingen helig urkund Pr辰sterna var inte predikanter, mer arrang旦rer Leder till ett samh辰lle med fritt t辰nkande Olympiska spelen
- 10. Filosofi Demokritos (atomer) Pytagoras (matematik) Sofister (finns ingen sann sanning) Sokrates (sanningen finns) Platon (en h旦gre verklighet, kropp och sj辰l) Aristoteles (kunskap i erfarenhet empirin)
- 11. Den klassiska tiden 480-330 f kr H旦jdpunkt inom konst, vetenskap och politik Perserkrigen - Attiska sj旦f旦rbundet undet Atens ledning. Peloponnesiska kriget: mellan Sparta och Aten
- 12. Alexander den store Inb旦rdeskrigen slut 360 f kr. Grekland svagt. Makedonien anfaller, kung Filip enar Grekland under sitt styre Hans son Alexander eftertr辰der honom Alexander leder ett grekiskt f辰ltt奪g mot Persien
- 13. Hellenistiska Perioden Grekiska kulturen och spr奪ket sprids, trots att Alexander den Stores rike faller s旦nder i och med hans d旦d 323 f. Kr.
- 14. Antiken; Romarriket V辰sterlandets arv del II
- 15. Arv fr奪n romariket Latinet; l辰nge v辰rldsspr奪ket. Ur detta spr奪k h辰rstammar spanska, franska, italienska, rum辰nska, portugisiska. Har influerat m奪nga germanska spr奪k. Flera europeiska st辰der anlagda av romare; K旦ln, London, Paris (Lutetia), Barcelona, mfl. Romerska r辰tten (civilr辰tt och processr辰tt som har influerat juridiken i hela v辰stv辰rlden) Stadsplanering
- 16. B旦rjan Remus och Romelus tv奪 br旦der uppf旦dda av varginna Anlagd av Romelus 奪r 753 f. kr Uppstod vid ett vadst辰lle vid Tibern En polis - stadsstat
- 17. Republik Senaten; 辰mbetsm辰n tillsatta p奪 livstid. Tv奪 konsuler Patricier och plebejer Patron - klient-f旦rh奪llande (jmf dagens maffiakultur)
- 18. Er旦vringsmakt r 276 f. Kr hade Rom er旦vrat resten av Italien Puniska krigen, 264, 218 (Hannibal) samt 149-146 f. Kr. Landomr奪den utanf旦r Italienska halv旦n, kallades f旦r provinser. Dessa leddes av st奪th奪llare.
- 19. krigens f旦ljder Roms patricier blev rikare; skatter, slavar och st奪tliga byggnader Bondeklassen utarmas prolet辰rer (stadsbor utan egendom) med r旦str辰tt br旦d och sk奪despel Jordarna k旦ps upp av rika sl辰kter latifundor Nya gr旦dor - 旦kade importer
- 20. Romarriket 奪r 117 e. Kr
- 21. Slavar Det romerska samh辰llet uppbyggt p奪 slavar Slavarna var krigsf奪ngar fr奪n andra delar av riket Anv辰ndes i hush奪llet, i jordbruket, som l辰rare Gladiatorer Prolet辰rer bjuds p奪 br旦d och sk奪despel
- 22. Republikens slut V辰rnpliktsarm辿 blev yrkesarm辿 (prolet辰rer) Lojaliteten hos soldaterna l奪g hos h辰rf旦raren Allianser mellan olika senatorer och krigsherrar leder till inb旦rdeskrig 奪r 100 f.kr
- 24. Kejsar Augustus Octavianus - Julius Caesars adoptivson Kejsar Augustus, omtalad i bibeln Regerade 31 f. Kr - 14 e. Kr (45 奪r!) Genomf旦rde nya reformer Env辰ldig, men med senat. Arvsrike Popul辰r bland folket B旦rjan p奪 l奪ng fredsperiod: Pax Romana
- 25. Kristendomen Kristendomen en version av judendomen Romarna till b旦rjan toleranta P奪 200-talet f旦rf旦ljdes kristna P奪 300-talet blev dock kristendomen statsreligion - kejsar Konstantin l奪ter d旦pa sig.
- 26. Kris Yttre milit辰ra hot: Germaner anfaller fr奪n norr. Ekonomiska kriser: H旦g inflation, handeln drabbas, slavsamh辰llet faller s旦nder, skatterna h旦js Jordbrukskris. B旦nderna g旦rs livegna, eller l辰mnar sina marker f旦r att slippa betala skatt Inrikespolitiska kriser: Oroligt n辰r milit辰rhavare tar makten; m奪nga ledarbyten Befolkningskris: Flera epidemier drabbar riket, befolkningen minskar, f辰rre m奪ste betala h旦gre skatt, missn旦jet gror
- 27. Roms splittring och fall r 395 delades Rom i en V辰stlig och stlig del. Rom respektive Konstantinopel huvudst辰der V辰strom uts辰tts f旦r allt h奪rdare angrepp fr奪n norr och 旦ster faller 473 strom, som kom att kallas det Bysantiska riket, levde vidare till 1453. Rom fortsatt huvuds辰te f旦r kyrkan och kristendomen.