I -muskler-leder--rorelse---editerad-av-daniel-v02
- 2. ¸éö°ù±ð±ô²õ±ð • ¸éö°ù±ð±ô²õ±ðförmÃ¥gan bestäms av hur muskler kontrolleras och sitter i förhÃ¥llande till skelettet. • I ändarna övergÃ¥r musklerna till senor som fäster i varsin skelettdel.
- 3. Olika typer av skelett • Vätskeskelett: maneter, daggmaskar. Har inget hårt skelett, utan ett vätskeskelett. Muskelrörelserna formar kroppen så att den ändrar form, vilket ger rörelse. • Yttre skelett: leddjur som insekter och skaldjur har sitt skelett på utsidan. Skalet är deras skelett. Muskler sitter fästa i skelettet så att djuret kan röra på sig. Dessa djur behöver byta ut sitt skelett när de växer, skelettet växer inte när det väl har hårdnat. • Inre skelett: Ryggradsdjur har inre skelett. Skelettet fungerar både som skydd och som fäste för musklerna.
- 4. Människan • Människan har ett inre skelett som sammanfogas av leder och muskler. Vi kan även ha muskelfästen i huden. Vårat minspel med ansiktsuttryck är exempel på detta. • Annars sitter muskeln fäst i två eller flera ben. När muskeln förkortas, rör sig tex armen. När vi vill sträcka ut armen förkortas en muskel på motsatt sida, dessa muskler är antagonister. exempel: biceps/triceps
- 5. Leder • I en led möts två eller flera ben, ledytorna är täckta med ledbrosk för att minska friktion. • Runt leden finns en ledkapsel som innehåller ledvätska som minskar friktionen ytterligare och förser ledbrosket med näring och syre. • ledband omger leden och ger stabilitet
- 7. Olika typer av leder ger olika rörlighet. • Kulled • Gångjärnsled • Vridled
- 8. Muskler Tre typer Hjärtmuskel: Hjärtmuskelcellerna har särskilda förbindelser mellan cellerna, på sätt som inte andra celler har, och bildar därför ett sammanhängande nätverk som fördelar nervimpulsen genom hjärtat så muskeln kan dra ihop sig på ett koordinerat sätt Glatt muskulatur: har spolformade celler som ger långsam kontraktion. Styrs inte med viljan finns i tex blodkärl och tarmar Tvärstrimmig muskulatur: skelettmuskler, styrs med viljan. Består av flerkärniga långsmala celler.
- 9. Muskler • Muskeln är uppbyggd av muskelfibrer – varje fiber är en cell. • Muskelfibrer: innehåller många mitokondrier och myoglobin, som binder syre ännu hårdare än hemoglobin • När muskeln kontraheras dras två olika sorters filament omlott om varandra.
- 10. När muskeln kontraheras dras två olika sorters filament omlott om varandra. • En muskel består av buntar av muskelfibrer • Muskelfibrerna är uppbyggda av myofibriller • Myofibrillen är uppbyggd av sarkomerer, där två olika sorters filament går omlott när muskeln förkortas • Filamenten heter aktin och myosin
- 11. kontraktion - ihopdragning • Tunnare aktinfilament sitter om vartannat med tjockare myosinfilament. Dessa överlappar varandra litegrann i avslappnat tillstånd, och mer i kontraherat tillstånd. • En aktin-myosinenhet kallas sarkomer. Muskelfibern är uppbyggd av många sarkomerer. • En muskelfiber kontraheras med allt eller inget-principen. Det som styr hur stor rörelsen blir är hur många celler som är kopplade till en eller flera nerver.
- 13. Snabba / långsamma muskler • Röda fibrer innehåller många mitokondrier och mycket myoglobin. Dessa är långsamma men uthålliga muskler • Vita fibrer innehåller färre kapillärer, mitokondrier och myoglobin. Detta ger sämre syretillförsel men snabbare kontraktion. Dessa muskler är explosiva. • Vid muskelarbete startar de vita muskelfibrerna, de använder glykogen som finns lagrat i musklerna. Större delen av muskelarbetet är anaerobt, det blir snart syrebrist och mjölksyra bildas. • De röda fibrerna tar succesivt över och energiomsättningen blir aerob. Syretillförseln är den begränsande faktorn i de flesta fall.
- 14. Snabba / långsamma muskler • Röda fibrer innehåller många mitokondrier och mycket myoglobin. Dessa är långsamma men uthålliga muskler • Vita fibrer innehåller färre kapillärer, mitokondrier och myoglobin. Detta ger sämre syretillförsel men snabbare kontraktion. Dessa muskler är explosiva. • Vid muskelarbete startar de vita muskelfibrerna, de använder glykogen som finns lagrat i musklerna. Större delen av muskelarbetet är anaerobt, det blir snart syrebrist och mjölksyra bildas. • De röda fibrerna tar succesivt över och energiomsättningen blir aerob. Syretillförseln är den begränsande faktorn i de flesta fall.