Södra Österbotten, Mellersta Österbotten och Österbotten 27.1.2017, Kajanaland, Norra Österbotten och Lappland 3.2.2017, Södra Karelen, Egentliga Tavastland, Kymmenedalen, Päijänne-Tavastland och Nyland 8.2.2017, Södra Savolax, Mellersta Finland, Norra Karelen och Norra Savolax 10.2.2017, Birkaland, Satakunta och Egentliga Finland17.2.2017
Great power rivalry is accelerating in the economic domain as states view economic interdependencies as vulnerabilities and gear up for competition through new means of economic intervention. This is shifting the global economy from market capitalism toward more strategic and state-directed capitalism. States are increasingly using their economies as strategic weapons through sanctions and other policies. The global economy is becoming fragmented as economic networks decouple and competing spheres of influence emerge, potentially leading to a new Cold War dynamic or "balkanization" of the global economy. Western sanctions against Russia over Ukraine are having significant economic effects on both Russia and the global economy through commodity market disruptions and inflationary pressures.
The document discusses the economic impacts of the war in Ukraine. It notes that while global activity was picking up, confidence has declined due to the war. Russia is facing high inflation and a sharp drop in commercial links. Commodity prices have surged since the war began. Inflationary pressures are broadening in many countries. The war is weakening global growth and increasing inflation. A large refugee crisis is also underway in Eastern Europe as many Ukrainians flee the war.
The document discusses the impact of the Russian war in Ukraine on the Finnish forest sector. It finds that Russian wood imports, which previously made up 75% of Finland's imported wood, have been cut off due to sanctions and export bans. This has increased demand for domestic Finnish wood and prompted companies to seek alternative wood sources from countries like Lithuania and Sweden. Rising energy and material costs also threaten to reduce profits for some forest industry producers in the coming years. The document analyzes trends in wood prices, exports, and the substitution of fossil materials with wood to meet growing demand.
Great power rivalry is accelerating in the economic domain as states view economic interdependencies as vulnerabilities and gear up for competition through new means of economic intervention. This is shifting the global economy from market capitalism toward more strategic and state-directed capitalism. States are increasingly using their economies as strategic weapons through sanctions and other policies. The global economy is becoming fragmented as economic networks decouple and competing spheres of influence emerge, potentially leading to a new Cold War dynamic or "balkanization" of the global economy. Western sanctions against Russia over Ukraine are having significant economic effects on both Russia and the global economy through commodity market disruptions and inflationary pressures.
The document discusses the economic impacts of the war in Ukraine. It notes that while global activity was picking up, confidence has declined due to the war. Russia is facing high inflation and a sharp drop in commercial links. Commodity prices have surged since the war began. Inflationary pressures are broadening in many countries. The war is weakening global growth and increasing inflation. A large refugee crisis is also underway in Eastern Europe as many Ukrainians flee the war.
The document discusses the impact of the Russian war in Ukraine on the Finnish forest sector. It finds that Russian wood imports, which previously made up 75% of Finland's imported wood, have been cut off due to sanctions and export bans. This has increased demand for domestic Finnish wood and prompted companies to seek alternative wood sources from countries like Lithuania and Sweden. Rising energy and material costs also threaten to reduce profits for some forest industry producers in the coming years. The document analyzes trends in wood prices, exports, and the substitution of fossil materials with wood to meet growing demand.
2. Samarbetet mellan Mavi och landskapen
17-01-272
• EU:s direkta jordbrukarstöd, nationella jordbrukarstöd
• Genomförande av Landsbygdsprogrammet 2014–2020 som EU
delfinansierar:
• delfinansierade jordbrukarstöd
• investeringar på gårdsbruk och startstöd till unga
jordbrukare; en del av dem är också nationella
• företags- och projektstöd inkl. Leaderverksamheten
• Stöd enligt renhushållnings- och skoltlagen, är koncentrerade till
Lappland
Landskapsreformen
3. Samarbetet mellan Mavi och landskapen
• Landskapsreformen en mycket positiv sak
• Förvaltningen på landskapsnivå befäster den kundorienterade
verksamheten
• Penningströmmarna för jordbruk och landsbygds-utveckling har
en stor betydelse för den regionala ekonomin och
näringsverksamheten i regionerna
• EU-fonderna EGFJ (jordbruk) och EJFLU (landsbygdsutveckling)
utgör ramarna för nästan allt
• Mavis uppgift är att följa upp och övervaka att specialvillkoren för
verksamheten som utbetalningsställe uppfylls – i en anda av
strategiskt partnerskap
17-01-27Landskapsreformen3
4. Exempel: Penningströmmarna i landskapet Södra Österbotten
2015/2016. Penningströmmarna totalt cirka 226 milj. euro
Mavi-utbetalningarnas andel 76,7 %
27.01.174 Landskapsreformen
5. 27.01.175
Penningströmmarna (Mavi, ERUF och ESF) i landskapen Södra Österbotten, Österbotten och
Mellersta Österbotten 2015/2016. Penningströmmarna totalt cirka 351,6 miljoner euro. Mavi-utbetaln. andel 95,5 %
Mellersta Österbotten:
59,4 miljoner euro
Österbotten:
113,9 miljoner euro
Källor:
Mavis utbetalningar år 2016:
ANM/systemet EURA/strukturfondsfinansieringsförslag landskapsvis 12.1.2017, ERUF- och ESF-stöd
Södra Österbotten: 178,3 miljoner euro
6. Strategiskt partnerskap i kundrelationer – Landsbygdsverkets kundstrategi 2020
27.01.17Maakuntauudistus6
Lyckade
kundrelationer
Information och stöd
– på rätt sätt och vid
rätt tidpunkt. Med
uppskattning för
kunden och sak-
kunskapen
7. 27.01.177
Utbetalande
organ
ca 2 mrd. €/år
Landskapen
Uppgiftersomutbetalandeorganet
delegerat,landskapenskyldigaatt
skötadem,kanintedelegerasvidare
EU-kommissionen
Europeiska revisionsdomstolen
Det attesterande organet
Statens revisionsverk
JSM
€
€
€
€
€
1) Den behöriga myndigheten (JSM) godkänner Finlands
utbetalande organs interna förhållanden (inkl. organisering av
delegerade uppgifter)
EU
ca 0,9 mrd.
€/år
Godkänner
utbetalande
organet 1
Övervakar
Landskapsreformen
#3: Mavilla ei ole virallista roolia maakuntauudistuksen valmistelussa, tullee kuitenkin toimeenpanon lähestyesssä kasvamaan merkittävästi
Esim. Ns. Maksajaviraston akkreditointi uudistuksen yhteydessä
Erillisrahoitus, tätä ei juurikaan muualla
#4: Maakuntatasoinen hallinnointi (joissakin tehtävissä jopa seudullinen) nähdään erityisesti asiakaslähtöisenä ratkaisuna
Yleistä:
tässä on suuret mahdollisuudet erityisesti asiakkaiden näkökulmasta, kun lähes kaikki viranomaispalvelut saadaan samalta organisaatiolta
Taustalla MMM:n tehtävissä usein, ja erityisesti maksajavirastotehtävissä aina, hyvin tiukka EU-lainsäädäntö
Ei direktiivejä, vaan suoraan jäsenvaltiota velvoittaavaa EU-asetustasoista sääntelyä
Kyse on niin merkittävästä hallinnollisesta muutoksesta, että se vaatii maksajaviraston uudelleen akkreditoinnin.
#6: Marknadsstöd
Projekt- och företagsstöd
Strukturstöd = Jordbruksinvesteringar och startstöd
Övriga Mavi-stöd
ERUF
ESF
Jordbrukarstöd
Källor:
Mavis utbetalningar år 2016:
ANM/systemet EURA/strukturfondsfinansieringsförslag landskapsvis 12.1.2017, ERUF- och ESF-stöd
#7: Strategisen kumppanuuden henki toteutuu mm. Mavin asiakasstrategian kautta.
Asiakaslähtöisyys on Maaseutuviraston kaikkea toimintaa ohjaavan strategian kantava teema. Maakunnilla ja mavilla ovat yhteiset asiakkaat. Yhteisenä tavoitteena on tuottaa lisäarvoa asiakkaalle, parantaa elinkeinotoiminnan edellytyksiä ja vaikuttaa laajemminkin aluetalouteen ja yhteiskuntaan.
Maaseutuvirasto tukee maakuntia kehittämällä yhteistyössä kumppanien kanssa laadukkaita palveluita, joita kumppanimme alueilla tarjoavat.
Onnistunut asiakaslähtöinen toimeenpano vastaa asiakkaan tarpeisiin ja on kustannustehokasta. Viime kädessä se vähentää rahoitusoikaisujen riskiä valtiolle.
ÌýPidämme ensisijaisen tärkeänä prosessien yhtenäistä toimintaa myönnöstä maksuun sekä sähköisten järjestelmien toiminnallista luotettavuutta. Kiinnitämme huomiota viestintään, resurssien riittävyyteen ja palvelun laatuun.
ÌýOnnistuneen toimeenpanon lähtökohtana on hyvin toteutettu ja sujuva suunnittelu- ja valmisteluprosessi yhteistyössä kumppaneiden ja asiakkaiden kanssa. Kustannusten arvioinnissa huomioimme asiakas- ja organisaatiohyödyt sekä byrokratian vähentämisen tavoitteet. Toimintaa priorisoidessamme ja valintoja tehdessämme asiakasvaikutukset ja -palaute painavat paljon.
Yhtenäisesti toimiva maaseutuhallinto tarkoittaa viraston ja sen kumppaneiden informaatio-ohjauksen, kuten viestinnän, tiedon ja ohjeistuksen, sekä tekemisen ja palveluiden yhtenäisyyttä ja ymmärrettävyyttä.
Jokaisen maaseutuhallinnon prosessin vaiheen takana ovat ihmiset. Kun he jakavat ymmärryksen yhteisestä päämäärästä ja keinoista sen saavuttamiseksi ja pystyvät perustelemaan ratkaisut asiakkaalle, on toiminta linjakasta ja ymmärrettävää. Tämä vähentää asiakkaan kokemusta turhasta sääntelystä ja hallinnollisesta taakasta ja herättää luottamusta viranomaisiin kaikilla tasoilla.
ÌýKehitämme yhteistyötä ja tiedonkulkua kumppanien kanssa määrätietoisesti ja suunnitelmallisesti. Panostamme kumppaniemme toiminnan tuntemukseen. Varmistamme, että maaseutuhallinnossa toimivien roolit ja vastuut ovat selvät. Hyödynnämme yhteistä asiakastietoa, jonka saatavuus varmistetaan tietojärjestelmien kehittämisessä.
ÌýSitoutumisemme asiakaslähtöiseen palveluun heijastuu myös kumppanien toimintaan. Vahvistamme asiakasosaamistamme ja panostamme kumppanien riittävään ja yhtenäiseen koulutukseen. Viraston prosessien kehittämisessä painotamme verkosto- ja prosessijohtamisen parantamista.
Tuotamme palvelut kustannustehokkaasti, laadukkaasti ja vaikuttavalla tavalla.ÌýLainsäädäntö ja ympäröivä maailma muuttuvat jatkuvasti. Ennakoimme muutoksia ja olemme valmistautuneita uudistamaan toimintatapojamme muutosten myötä. Kehitämme viraston palvelujen laatua määrätietoisesti hiomalla ydinprosessien toimintaa, parantamalla henkilöstön osaamista sekä hyödyntämällä asiakkaiden ja kumppaneiden palautetta.
ÌýKorostamme palvelutavoitettavuutta henkilötavoitettavuuden sijaan. Viraston henkilöstöllä on käytössään ajantasainen asianhallintajärjestelmistä saatu tieto. Näin asiakkaat ja kumppanit saavat palvelunsa tasalaatuisesti riippumatta yhteydenottovälineestä, yhteydenoton ajankohdasta, palvelua tuottavasta henkilöstä ja mahdollisista henkilövaihdoksista.
#8: EU lainsäädännön näkökulmasta kyse on maksajaviraston maakunnille siirtämistä tehtävistä. Vrt. Rakennerahastoihin, joissa ei ole maksajavirastokäsitettä
Kaikki rahat liikkuvat valtion tileiltä, rahoja ei ole maakunnilla (kuten rakennerahastot). Kohtuullisen merkittävä summa alueellisesti
Jotta summa saadaan maksettua, niin maksajavirastovaatimusten on täytyttävä, MAKSAJAVIRASTON HALLINTORAKENTEEN ON OLTAVA KUNNOSSA (ML. maakunnat)
Jos maksajavirastovaatimuksia ja/tai EU-säädöksiä ei noudateta, komissio määrää Suomelle rahoitusoikaisuja. Pienentävät Suomelle tuloutuvaa summaa
Esimerkiksi henkilöstöresurssit edellytyksenä. Tukien maksamisen edellytyksenä on riittävä ja asiantunteva henkilöstö
#9: Tässä korostettava tietojärjestelmien omistajuutta ja kehittämistä >> ei maakuntien omistukseen
#10: Totalt
Aktionsgruppernas verksamhetspenning Jordbrukarstöd
Rådgivningsersättning
Tekniskt bistånd, NTM-centralen
Temaprojekt
Företagsstöd
Utvecklingsprojekt
Jordbruksinvesteringar
Startstöd till unga jordbrukare
E-ansökningar Pappersansökningar