�ݺ�ߣ

Editor's Notes

• #2: Ideologier är alltså inte så jädrans komplicerade som man tror och det finns en massa olika ideologier i världen. Dock finns det bara tre klassiska ideologier som många andra ideologier har utvecklats ifrån eller som har liknande värderingar och tankar som dessa tre klassiska. Ni kan själva grunda en egen ideologi såklart och då bör man alltså fokusera på dessa tre frågor: Hur ser samhället ut. Trots att vi alla bor i samma samhälle så kan vi har helt olika tankar om hur väl vi tycker att det fungerar. Vilka är det som styr? Vilka är det som har pengarna? Vilka har det svårast i samhället med mera. Anledningen till att man måste ha en klar bild över hur samhället ser ut är för att man ska kunna besvara nästa fråga… Hur borde samhället se ut. Vilka är det som styr i drömsamhället? Hur ska det styras? Vilket inflytande ska vanliga människor ha och varför? Hur ska pengarna fördelas? Ska pengar fördelas via skatter överhuvudtaget och varför? Hur stor roll ska staten egentligen spela i drömsamhället? Och den sista frågan är… Hur tar vi vårt samhälle från så som det ser ut idag till så vi vill att det ska se ut? Gör man det genom långsamma förändringar där alla får vara med och säga till om eller gör man det så fort som möjligt? Kanske måste man förstöra någonting för att nå till sitt drömsamhälle? Varför ska vi läsa om dessa ideologier då? Jo, för att det är utifrån dessa ideologier som våra politiska partier har uppstått ifrån. Våra politiska partier har alla sin grund i något av de tre klassiska ideologierna. Nu är det väl i och för sig inget parti som säger sig tillhöra någon av de tre klassiska ideologierna utan någon av dessa tres förgreningar som har växt fram under årets lopp som jag kommer att nämna lite smått under genomgången. Ja, det var alltså under sekelskiftet där som de tre klassiska ideologierna uppstod. Dels hade vetenskapstankarna tillsammans med boktryckarkonsten gjort att människor faktiskt började ifrågasätta kungens rätt att styra ett helt land och likaså adelns och kyrkans makt. Industrialismen gjorde att sättet som vi producerade varor på förändrades stort och med det så förändrades även synen på ägande. Istället för att alla personer själva producerade och ägde små saker så började människor istället att arbeta för någon annan. Pengar blev viktigare i samhället – kapitalistiskt system. När det sker stora förändringar i samhället blir det ofta konflikter mellan de som vill bevara det gamla och de som förespråkar det nya, och det var i detta sammanhang som de tre ideologierna växte fram.
• #3: John Locke och Adam Smith. Liberalismen var den första av de tre klassiska ideologierna som grundades och detta var en reaktion om att kungen hade enväldig makt tillsammans med adeln. Det var liberalismen som i grund och botten orsakade den franska revolutionen där man ifrågasatte kungen, adelns och prästernas makt i samhället. Man menade alltså att alla människor (fortfarande förutom kvinnor dock) var så pass kompetenta att de faktiskt själva skulle kunna och borde styra samhället, genom allmänna och fria val dock. Man hade alltså en väldigt positiv syn på människan och vad hon kunde åstadkomma. Man menade att om alla människor fick vara med och bestämma så skulle samhället per automatik utvecklas och gå framåt. Den klassiska liberalismen förespråkade en så liten stat som möjligt. Liberalismens nyckelord är frihet, frihet ifrån tvång och man menade att en stor stat skulle hota denna frihet. Det enda som staten skulle göra var att skydda människors friheter och egendomar. Nattväktarstaten. Numera är det väldigt få som förespråkar en renodlad nattväktarstat utan nu för tiden finns socialliberalismen som menar att staten ska fortsatt vara liten, men hjälpa de som mest behöver hjälp, alltså lite fördelning av pengar (skatter) Ja, det finns egentligen inget uttalat sätt för hur liberalerna ville att man skulle nå sitt mål. Men eftersom den franska revolutionen var grunden i liberalismen så förespråkade man just då revolution. Idag är det nog få liberaler som menar att man kan legitimera en revolution. Dock är det fortfarande en grundtanke inom liberalismen att människor i ett samhälle har rätt att ta till våld för att omstörta en tyrann av något slag så. Men ja, framförallt reformer är man mer inne på. Hjärtat i liberalismen ligger i att staten ska vara så liten som möjlig och att individen ska vara så fri och självständig som möjligt. Detta innebär att man ser ägande något som är ytterst individuellt och samhället ska inte äga någonting tillsammans i stort sett. Man menar även att marknaden ska få fritt spelrum och staten ska inte lägga sig i denna. Adam Smith menade att om marknaden får fungera helt utan statlig inblandning så skulle marknaden - genom en osynlig hand – fördela resurserna rättvist. Detta är grunden i den klassiska liberalismen. Nu för tiden kallas de som förespråkar minimal statlig inblandning för nyliberaler och dessa vänder sig starkt emot de välfärdssystem som ha växt fram där staten tar stort ansvar. Socialliberalismen har gått ifrån den klassiska liberalismen på denna punkt.
• #4: Edmund Burke. Även denna ideologi har med den franska revolutionen att göra och uppkom egentligen av en person, Edmund Burke – som skrev en bok som heter Reflections on the revolution in France och handlade om hur han såg på händelserna i Frankrike. Ja, det som hände i Frankrike var Burke starkt emot. Han ansåg att det var förskräckligt att så många människor kunde rasera sådant som hade tagit så lång tid att bygga upp och han menade att dessa inte alls tänkte på de konsekvenser deras handlande skulle få. Irrationellt handlande. Ja, staten är viktigare än individen i konservatismen, helt klart. Det är kollektivet som ska tänkas på och detta ska styras av sådana män som kan styra ett land. Att låta vanliga människor delta i det politiska systemet var det inte frågan om. Helst ska ingenting förändras överhuvudtaget! Man menar inom konservatismen att eftersom vårt samhälle och våra traditioner har växt fram under så lång tid så är det helt enkelt det bästa som finns. Det finns en anledning till att det ser ut som det gör, nämligen att det har tagit tusentals generationer att bygga upp det samhälle vi lever i och om något ska förändras så ska detta ske under en väldigt lång tid och gå väldigt långsamt. Fruktansvärt starkt emot revolutioner alltså. Det privata ägandet ser man som något positivt och något som stärker familjen. Självklart vill konservativa även bevara kärnfamiljen och man anser att det privata ägandet är något som stärker familjen i och med att man ärver från varandra i familjen. När industrialismen (tyvärr) hade slagit igenom såg de konservativa att många människor hamnade utanför samhället och från detta uppkom det en ny ideologi från konservatismen, nämligen socialkonservatismen och denna är fortfarande väldigt populär och innebär att staten ska ta hand om de som har det värst i samhället…den goda fadern. Dessa socialkonservativa menar nu för tiden, självklart, att allmän och fri rösträtt ska råda, men förändringar ses ändå som något negativt och ska ske ytterst långsamt.
• #5: Karl Marx och Friedrich Engels skrev tillsammans det kommunistiska manifestet som ligger till grund för socialismen. Till en början så började Marx att enbart studera hur samhället hade sett ut under historien och hur han trodde att det skulle utvecklas. Socialismen var en effekt av den industriella revolutionen som gjorde att människor blev som ett bihang till maskinerna där de som ägde produktionsmedlen – kapitalisterna – utnyttjade arbetarna som förbrukningsvaror och Marx menade att förr eller senare skulle arbetarna få nog och göra uppror och ta över produktionsmedlen. När industrialismen tog fart så grundades det en helt ny grupp i samhället – arbetarklassen. I grund och botten vill socialismen att det inte ska finnas någon stat överhuvudtaget. Man ser drömsamhället där det inte längre finns några klasser och där arbetarna äger fabriken där de arbetar tillsammans till exempel. Finns det inga klasser så råder det fullständig frihet. Dock menar socialister att för att nå detta klasslösa samhälle utan en stat så måste det först föregås av en stark diktatur som ordnar med övergången från det kapitalistiska samhället till det klasslösa. Proletärer är från gamla romarriket som menas barn – det enda man har var sina barn. Egendomslös alltså. Ja, man återkommer hela tiden till denna diktatur som skulle styra till en början inom socialismen. Detta är dock inte slutmålet utan en övergångsperiod till det klasslösa samhället där det inte längre finns någon stat. Problemet är, har det visat sig, att socialistiska länder aldrig har kommit längre än till just denna diktatur. Staten skulle ha en uppfostrande roll där man undervisar folket om det goda i det klasslösa samhället och se till att man kommer dit. Till en början menade man i socialismen att kapitalismen hade blivit så djupt inrotat i alla människor så därför var det nödvändigt med en stor och aggressiv revolution för att bryta ned de gamla samhällslektionerna. Detta kan man alltså enbart göra genom snabba förändringar och inte genom långsamma reformer. Dock tog socialismen två vägar efter ett tag: kommunism som mer eller mindre är en fortsättning på socialismen samt socialdemokratin som i grund och botten har samma mål och samhällssyn som socialismen fast man vill förändra genom reformationer. Staten ska äga allt och därefter ska arbetarna äga produktionsmedlen tillsammans. Allt ska vara av gemensamt ägo!
• #6: Vilken är din ideologi? Ideologiernas död hävdade man på 60-talet och fick förnyad kraft på 90-talet i och med Sovjets fall. Håller ni med om detta? Är ideologierna döda? En stor och viktig sak att ta upp här är dock att denna skala är hemsk föråldrar skulle man kunna säga. Vissa partier, som exempelvis miljöpartiet, vill inte allts bli mätt i denna skala och just miljöpartiet har sin grund i en annan ideologi, nämligen ekologismen och trots att de samarbetar med sossarna och vänstern så har de vissa frågor där de är mer liberala exempelvis friskolor.