際際滷

際際滷Share a Scribd company logo
Fysik Sammanfattning
Materia




Materia 辰r n奪got som tar plats.
Exempel p奪 materia 辰r luft, vatten, djur, datorer osv.
Materia kan v辰gas.

Materialagen: Materia kan inte f旦rintas eller nyskapas, endast omvandlas. T.ex n辰r l旦v
f旦rmultnar och tas upp av jorden. Materian i l旦ven har inte f旦rsvunnit utan omvandlats till en
annan form som f旦rsvinner ner i jorden.
Volym  Hur stor yta n奪got har.
Densitet  Betyder t辰thet. J辰rn har h旦gre densitet 辰n bomull. M辰ts i kg/dm3 (kilo per
kubikdecimeter).
Exempel p奪 olika 辰mnes densitet: J辰rn 7,9 kg/dm3, Korg 0,2 kg/dm3, Kvicksilver 13,6 kg/dm3,
Vatten 1,0 kg/dm3.
Massa 辰r vad n奪gonting v辰ger, t.ex 3 kg 辰pplen.
Tyngd p奪verkas av tyngdaccelerationen. Formeln f旦r tyngd: G = mg, d辰r m = massa, g =
gravitationskonstant (ca 10 p奪 Jorden) och G=tyngd (M辰ts i Newtonmeter).
R辰kneexempel p奪 G = mg. David v辰ger 85 kg p奪 Jorden. Hans massa 辰r 85 kg och
tyngdaccelerationen p奪 Jorden 辰r 10, d奪 blir m = 85 och g = 10. 85 * 10 = 850 Nm
(Newtonmeter).
Flytkraft  Hur bra ett f旦rem奪l flyter. En b奪t har en l辰mplig form som gynnar flytkraften.
Skrovet best奪r 辰ven av luftslussar.

Krafter  m辰rkbara men osynliga
Boken p奪verkas av tyngdkraften 500 N.
Motkraft 500 N.
Summa av alla krafter ska bli lika.
Skulle bordet ha en mindre motkraft 辰n vad boken har s奪
kommer bordet att g奪 s旦nder. Boken kan om旦jligt ha en
mindre kraft 辰n vad motkraften 辰r, om detta skulle vara
fallet s奪 lyfter boken.
Olika sorters krafter







Tyngdkraft
Motorkraft
Muskelkraft  vi f奪r v奪r muskelkraft genom mat.
Magnetkraft
Elastiskkraft  t.ex ett gummiband.
Friktionskraft  motst奪nd hos ett underlag eller luft.

Friktion





Utan friktion skulle vi inte kunna g奪 eller springa.
Man kan t.ex anv辰nda sig av vinterd辰ck p奪 bilen f旦r att 旦ka friktionen.
Luftmotst奪nd 辰r en typ av friktion. Vi k辰nner av luftmotst奪ndet n辰r vi t.ex cyklar.
Nackdelar med friktion  V辰rmef旦rluster. Man f旦rlorar energi till friktionen. Hade
friktionen varit mindre hade man kunna anv辰nda samma energi till att f辰rdas l辰ngre.

Hastighet




En r旦relse.
En hastighet beh旦ver en kraft f旦r att s辰ttas i r旦relse och bromsas upp.
M辰ts i medelhastighet, t.ex km/h och m/s.

Formler f旦r att ber辰kna hastighet  t = tiden, s = str辰ckan och v = hastigheten.
Exempel: 90 km p奪 3 timmar. Vad 辰r
medelhastigheten? Vi har str辰ckan (s) som 辰r 90 km
och tiden (t) som 辰r 3 timmar.
Vi anv辰nder oss av r辰tt formel, i detta fall v = s/t.

s=v*t

90/3 = 30 km/h. Medelhastigheten 辰r allts奪 30 km/h.

Tryck
Tryck beror p奪 hur stor kraften 辰r och p奪 hur stor yta kraften f旦rdelas. Ett tungt f旦rem奪l som
f旦rdelar sitt tryck p奪 en stor yta kan g旦ra mindre skada 辰n ett l辰ttare f旦rem奪l som f旦rdelar sitt
tryck p奪 en liten yta.
Det finns tv奪 olika typer av tryck i naturen: Tryck i vatten och lufttryck.
Tryck i vatten  Trycket kommer fr奪n alla h奪ll. Trycket 旦kar med djupet.
Lufttryck  Luft trycket 辰r det tryck som atmosf辰ren 奪stadkommer. Ju h旦gre 旦ver havet man
kommer ju mindre blir lufttrycket.
Enheter man m辰ter tryck i 辰r t.ex pascal och bar.
vertryck  N辰r det 辰r mer tryck i ett rum 辰n utanf旦r i atmosf辰ren.
Undertryck  N辰r trycket 辰r mindre i ett rum 辰n utanf旦r i atmosf辰ren.
Vakuum  Tomt. Ett utrymme som inte har n奪gon materia alls. Exempel p奪 vakuum 辰r den
yttre rymden. I praktiken finns det inga perfekta vakuum.

Luft och gaser
Tv奪 beh奪llare inneh奪ller exakt lika m奪nga partiklar (se bild). Det 辰r ett h旦gre tryck i den lilla
beh奪llaren d奪 partiklarna har mindre yta att r旦ra sig p奪.

Partiklar r旦r sig snabbare vid h旦gre temperaturer och l奪ngsammare vid l奪ga temperaturer. Om
man uppn奪r den absoluta noll punkten (ca-273 grader C) upph旦r partiklarnas r旦relse helt. Allt
st奪r still!
Kan vatten koka under 100 grader C? Ja det kan det. Ju h旦gre tryck det 辰r ju l辰gre blir vattnets
kokpunkt. Vatten kokar vid 100 grader C vid normalt lufttryck. Vid ett h旦gre luft tryck s奪 kan
vatten koka vid t.ex 50 grader C.

Facit instuderingsfr奪gor V辰rme
1. Ledning (ledning i t.ex metaller), str奪lning (str奪lning fr奪n solen) och str旦mning (t.ex
att varm luft stiger).
2. V辰rmeledning anv辰nds t.ex vid matlagning (kastruller och stekpannor). Det 辰r
v辰rmeledning som g旦r att du fastnar med handen/tungan p奪 kalla f旦rem奪l p奪 vintern.
Om man sitter och bastar br辰nner man sig inte p奪 tr辰b辰nkarna men man kan d辰remot
br辰nna sig om man har ett halsband. Detta beror p奪 att metaller 辰r bra ledare och tr辰 辰r
mindre bra ledare.
3. N辰stan all str奪lning fr奪n solen sl辰pps in i v奪r atmosf辰r men det 辰r bara sm奪 m辰ngder
av str奪lningen som sl辰pps ut. Utan v辰xthuseffekten hade vi inte kunnat leva p奪 jorden.
Temperaturen hade blivit alldeles f旦r l奪g annars. Dock finns det vissa gaser (t.ex
koldioxid) som 旦kar v辰xthuseffekten. Ju mer av dessa gaser som sl辰pps ut i naturen ju
varmare kommer det att bli. Detta 辰r dock inte bra. Inlandsisar sm辰lter, vattenniv奪er
h旦js, str旦mmar i vatten 辰ndras.
4. Varma metaller blir st旦rre och kalla metaller blir mindre. Det har med atomernas
r旦relse att g旦ra. I ett varmt material r旦r sig atomerna snabbare och tar st旦rre plats. I ett
kallt materia r旦r sig atomerna mindre och p奪 s奪 vis tar mindre plats.
5. Sm辰ltning  G奪r fr奪n fast form till flytande form. Stelning  fr奪n flytande form till
fast form. ngbildning  N辰r en v辰tska g奪r fr奪n flytande form till 奪nga (gasform).
Kondensation  G奪r fr奪n gas till flytande form.
6. P奪 dagen 辰r sanden varmast men p奪 kv辰llen/natten 辰r vattnet varmast. Detta beror p奪
att vatten 辰r v辰ldigt bra att beh奪lla v辰rme men tar l奪ng tid att v辰rma upp. Sand blir
varmt snabbt men tappar ocks奪 v辰rme snabbt.
7. Vatten som exempel. Gas (vatten奪nga)  flytande form (flytande vatten)  fast form
(is).
8. Guld, silver, koppar och aluminium 辰r exempel p奪 n奪gra bra ledare. Generellt sett 辰r
metaller bra ledare. Material som tr辰d och plast 辰r d奪liga ledare. mnen som 辰r i
gasform leder och d奪ligt.

More Related Content

What's hot (20)

Lena Koinberg | Biologi: M辰nniskan del 1
Lena Koinberg | Biologi: M辰nniskan del 1Lena Koinberg | Biologi: M辰nniskan del 1
Lena Koinberg | Biologi: M辰nniskan del 1
Lena Koinberg
Lena Koinberg | Biologi: Bioteknik
Lena Koinberg | Biologi: BioteknikLena Koinberg | Biologi: Bioteknik
Lena Koinberg | Biologi: Bioteknik
Lena Koinberg
Lena Koinberg | FBK Fysik: Ljud
Lena Koinberg | FBK Fysik: LjudLena Koinberg | FBK Fysik: Ljud
Lena Koinberg | FBK Fysik: Ljud
Lena Koinberg
Lena Koinberg | Fysik: R旦relse
Lena Koinberg | Fysik: R旦relseLena Koinberg | Fysik: R旦relse
Lena Koinberg | Fysik: R旦relse
Lena Koinberg
Lena Koinberg | Baskemi: Kol och kolf旦reningar
Lena Koinberg | Baskemi: Kol och kolf旦reningarLena Koinberg | Baskemi: Kol och kolf旦reningar
Lena Koinberg | Baskemi: Kol och kolf旦reningar
Lena Koinberg
Lena Koinberg | Fysik: Kraft och Tryck
Lena Koinberg | Fysik: Kraft och TryckLena Koinberg | Fysik: Kraft och Tryck
Lena Koinberg | Fysik: Kraft och Tryck
Lena Koinberg
Periodiska systemet.ppt gzl
Periodiska systemet.ppt gzlPeriodiska systemet.ppt gzl
Periodiska systemet.ppt gzl
gulzay12
Lena Koinberg | FBK Fysik: Atomen
Lena Koinberg | FBK Fysik: AtomenLena Koinberg | FBK Fysik: Atomen
Lena Koinberg | FBK Fysik: Atomen
Lena Koinberg
Lena Koinberg | Fysik: Atomfysik och k辰rnfysik
Lena Koinberg | Fysik: Atomfysik och k辰rnfysikLena Koinberg | Fysik: Atomfysik och k辰rnfysik
Lena Koinberg | Fysik: Atomfysik och k辰rnfysik
Lena Koinberg
Manniskokroppen del 3 andningsorganen
Manniskokroppen del 3 andningsorganenManniskokroppen del 3 andningsorganen
Manniskokroppen del 3 andningsorganen
jonathansikh
L旦slighet och l旦sningsmedel
L旦slighet och l旦sningsmedelL旦slighet och l旦sningsmedel
L旦slighet och l旦sningsmedel
Parisa_rasooli
Lena Koinberg | Biologi: Ditt liv
Lena Koinberg | Biologi: Ditt livLena Koinberg | Biologi: Ditt liv
Lena Koinberg | Biologi: Ditt liv
Lena Koinberg
Salter
SalterSalter
Salter
Malin hrby
Lena Koinberg | Biologi: M辰nniskan del 2
Lena Koinberg | Biologi: M辰nniskan del 2Lena Koinberg | Biologi: M辰nniskan del 2
Lena Koinberg | Biologi: M辰nniskan del 2
Lena Koinberg
Elektricitet sammanfattning
Elektricitet   sammanfattningElektricitet   sammanfattning
Elektricitet sammanfattning
Malin hrby
Elektrokemi.ppt gzl
Elektrokemi.ppt gzlElektrokemi.ppt gzl
Elektrokemi.ppt gzl
gulzay
Genetik
GenetikGenetik
Genetik
NOHasse
Lena Koinberg | Fysik: Energi
Lena Koinberg | Fysik: EnergiLena Koinberg | Fysik: Energi
Lena Koinberg | Fysik: Energi
Lena Koinberg
Lena Koinberg | Fysik: Ljud
Lena Koinberg | Fysik: LjudLena Koinberg | Fysik: Ljud
Lena Koinberg | Fysik: Ljud
Lena Koinberg
Vad 辰r energi
Vad 辰r energiVad 辰r energi
Vad 辰r energi
gulzay
Lena Koinberg | Biologi: M辰nniskan del 1
Lena Koinberg | Biologi: M辰nniskan del 1Lena Koinberg | Biologi: M辰nniskan del 1
Lena Koinberg | Biologi: M辰nniskan del 1
Lena Koinberg
Lena Koinberg | Biologi: Bioteknik
Lena Koinberg | Biologi: BioteknikLena Koinberg | Biologi: Bioteknik
Lena Koinberg | Biologi: Bioteknik
Lena Koinberg
Lena Koinberg | FBK Fysik: Ljud
Lena Koinberg | FBK Fysik: LjudLena Koinberg | FBK Fysik: Ljud
Lena Koinberg | FBK Fysik: Ljud
Lena Koinberg
Lena Koinberg | Fysik: R旦relse
Lena Koinberg | Fysik: R旦relseLena Koinberg | Fysik: R旦relse
Lena Koinberg | Fysik: R旦relse
Lena Koinberg
Lena Koinberg | Baskemi: Kol och kolf旦reningar
Lena Koinberg | Baskemi: Kol och kolf旦reningarLena Koinberg | Baskemi: Kol och kolf旦reningar
Lena Koinberg | Baskemi: Kol och kolf旦reningar
Lena Koinberg
Lena Koinberg | Fysik: Kraft och Tryck
Lena Koinberg | Fysik: Kraft och TryckLena Koinberg | Fysik: Kraft och Tryck
Lena Koinberg | Fysik: Kraft och Tryck
Lena Koinberg
Periodiska systemet.ppt gzl
Periodiska systemet.ppt gzlPeriodiska systemet.ppt gzl
Periodiska systemet.ppt gzl
gulzay12
Lena Koinberg | FBK Fysik: Atomen
Lena Koinberg | FBK Fysik: AtomenLena Koinberg | FBK Fysik: Atomen
Lena Koinberg | FBK Fysik: Atomen
Lena Koinberg
Lena Koinberg | Fysik: Atomfysik och k辰rnfysik
Lena Koinberg | Fysik: Atomfysik och k辰rnfysikLena Koinberg | Fysik: Atomfysik och k辰rnfysik
Lena Koinberg | Fysik: Atomfysik och k辰rnfysik
Lena Koinberg
Manniskokroppen del 3 andningsorganen
Manniskokroppen del 3 andningsorganenManniskokroppen del 3 andningsorganen
Manniskokroppen del 3 andningsorganen
jonathansikh
L旦slighet och l旦sningsmedel
L旦slighet och l旦sningsmedelL旦slighet och l旦sningsmedel
L旦slighet och l旦sningsmedel
Parisa_rasooli
Lena Koinberg | Biologi: Ditt liv
Lena Koinberg | Biologi: Ditt livLena Koinberg | Biologi: Ditt liv
Lena Koinberg | Biologi: Ditt liv
Lena Koinberg
Lena Koinberg | Biologi: M辰nniskan del 2
Lena Koinberg | Biologi: M辰nniskan del 2Lena Koinberg | Biologi: M辰nniskan del 2
Lena Koinberg | Biologi: M辰nniskan del 2
Lena Koinberg
Elektricitet sammanfattning
Elektricitet   sammanfattningElektricitet   sammanfattning
Elektricitet sammanfattning
Malin hrby
Elektrokemi.ppt gzl
Elektrokemi.ppt gzlElektrokemi.ppt gzl
Elektrokemi.ppt gzl
gulzay
Genetik
GenetikGenetik
Genetik
NOHasse
Lena Koinberg | Fysik: Energi
Lena Koinberg | Fysik: EnergiLena Koinberg | Fysik: Energi
Lena Koinberg | Fysik: Energi
Lena Koinberg
Lena Koinberg | Fysik: Ljud
Lena Koinberg | Fysik: LjudLena Koinberg | Fysik: Ljud
Lena Koinberg | Fysik: Ljud
Lena Koinberg
Vad 辰r energi
Vad 辰r energiVad 辰r energi
Vad 辰r energi
gulzay

More from davidloving (11)

Sammanfattning ekologi
Sammanfattning ekologiSammanfattning ekologi
Sammanfattning ekologi
davidloving
H奪llfastighet och broar 8c
H奪llfastighet och broar 8cH奪llfastighet och broar 8c
H奪llfastighet och broar 8c
davidloving
意姻辰糸温姻岳艶姻
意姻辰糸温姻岳艶姻意姻辰糸温姻岳艶姻
意姻辰糸温姻岳艶姻
davidloving
Ma 奪r 7 kap.1 tal
Ma 奪r 7 kap.1 talMa 奪r 7 kap.1 tal
Ma 奪r 7 kap.1 tal
davidloving
Matematiklyftet presentation
Matematiklyftet presentationMatematiklyftet presentation
Matematiklyftet presentation
davidloving
Sammanfattning k辰rnfysik
Sammanfattning k辰rnfysikSammanfattning k辰rnfysik
Sammanfattning k辰rnfysik
davidloving
Hj辰rnan och nervsystemet
Hj辰rnan och nervsystemetHj辰rnan och nervsystemet
Hj辰rnan och nervsystemet
davidloving
Fysik lektion 1
Fysik lektion 1Fysik lektion 1
Fysik lektion 1
davidloving
Sammanfattning arv och evolution
Sammanfattning arv och evolutionSammanfattning arv och evolution
Sammanfattning arv och evolution
davidloving
Power point om 旦gat och synvillor
Power point om 旦gat och synvillorPower point om 旦gat och synvillor
Power point om 旦gat och synvillor
davidloving
Sammanfattning ekologi
Sammanfattning ekologiSammanfattning ekologi
Sammanfattning ekologi
davidloving
H奪llfastighet och broar 8c
H奪llfastighet och broar 8cH奪llfastighet och broar 8c
H奪llfastighet och broar 8c
davidloving
意姻辰糸温姻岳艶姻
意姻辰糸温姻岳艶姻意姻辰糸温姻岳艶姻
意姻辰糸温姻岳艶姻
davidloving
Ma 奪r 7 kap.1 tal
Ma 奪r 7 kap.1 talMa 奪r 7 kap.1 tal
Ma 奪r 7 kap.1 tal
davidloving
Matematiklyftet presentation
Matematiklyftet presentationMatematiklyftet presentation
Matematiklyftet presentation
davidloving
Sammanfattning k辰rnfysik
Sammanfattning k辰rnfysikSammanfattning k辰rnfysik
Sammanfattning k辰rnfysik
davidloving
Hj辰rnan och nervsystemet
Hj辰rnan och nervsystemetHj辰rnan och nervsystemet
Hj辰rnan och nervsystemet
davidloving
Fysik lektion 1
Fysik lektion 1Fysik lektion 1
Fysik lektion 1
davidloving
Sammanfattning arv och evolution
Sammanfattning arv och evolutionSammanfattning arv och evolution
Sammanfattning arv och evolution
davidloving
Power point om 旦gat och synvillor
Power point om 旦gat och synvillorPower point om 旦gat och synvillor
Power point om 旦gat och synvillor
davidloving

Fysik sammanfattning

  • 1. Fysik Sammanfattning Materia Materia 辰r n奪got som tar plats. Exempel p奪 materia 辰r luft, vatten, djur, datorer osv. Materia kan v辰gas. Materialagen: Materia kan inte f旦rintas eller nyskapas, endast omvandlas. T.ex n辰r l旦v f旦rmultnar och tas upp av jorden. Materian i l旦ven har inte f旦rsvunnit utan omvandlats till en annan form som f旦rsvinner ner i jorden. Volym Hur stor yta n奪got har. Densitet Betyder t辰thet. J辰rn har h旦gre densitet 辰n bomull. M辰ts i kg/dm3 (kilo per kubikdecimeter). Exempel p奪 olika 辰mnes densitet: J辰rn 7,9 kg/dm3, Korg 0,2 kg/dm3, Kvicksilver 13,6 kg/dm3, Vatten 1,0 kg/dm3. Massa 辰r vad n奪gonting v辰ger, t.ex 3 kg 辰pplen. Tyngd p奪verkas av tyngdaccelerationen. Formeln f旦r tyngd: G = mg, d辰r m = massa, g = gravitationskonstant (ca 10 p奪 Jorden) och G=tyngd (M辰ts i Newtonmeter). R辰kneexempel p奪 G = mg. David v辰ger 85 kg p奪 Jorden. Hans massa 辰r 85 kg och tyngdaccelerationen p奪 Jorden 辰r 10, d奪 blir m = 85 och g = 10. 85 * 10 = 850 Nm (Newtonmeter). Flytkraft Hur bra ett f旦rem奪l flyter. En b奪t har en l辰mplig form som gynnar flytkraften. Skrovet best奪r 辰ven av luftslussar. Krafter m辰rkbara men osynliga Boken p奪verkas av tyngdkraften 500 N. Motkraft 500 N. Summa av alla krafter ska bli lika. Skulle bordet ha en mindre motkraft 辰n vad boken har s奪 kommer bordet att g奪 s旦nder. Boken kan om旦jligt ha en mindre kraft 辰n vad motkraften 辰r, om detta skulle vara fallet s奪 lyfter boken.
  • 2. Olika sorters krafter Tyngdkraft Motorkraft Muskelkraft vi f奪r v奪r muskelkraft genom mat. Magnetkraft Elastiskkraft t.ex ett gummiband. Friktionskraft motst奪nd hos ett underlag eller luft. Friktion Utan friktion skulle vi inte kunna g奪 eller springa. Man kan t.ex anv辰nda sig av vinterd辰ck p奪 bilen f旦r att 旦ka friktionen. Luftmotst奪nd 辰r en typ av friktion. Vi k辰nner av luftmotst奪ndet n辰r vi t.ex cyklar. Nackdelar med friktion V辰rmef旦rluster. Man f旦rlorar energi till friktionen. Hade friktionen varit mindre hade man kunna anv辰nda samma energi till att f辰rdas l辰ngre. Hastighet En r旦relse. En hastighet beh旦ver en kraft f旦r att s辰ttas i r旦relse och bromsas upp. M辰ts i medelhastighet, t.ex km/h och m/s. Formler f旦r att ber辰kna hastighet t = tiden, s = str辰ckan och v = hastigheten. Exempel: 90 km p奪 3 timmar. Vad 辰r medelhastigheten? Vi har str辰ckan (s) som 辰r 90 km och tiden (t) som 辰r 3 timmar. Vi anv辰nder oss av r辰tt formel, i detta fall v = s/t. s=v*t 90/3 = 30 km/h. Medelhastigheten 辰r allts奪 30 km/h. Tryck Tryck beror p奪 hur stor kraften 辰r och p奪 hur stor yta kraften f旦rdelas. Ett tungt f旦rem奪l som f旦rdelar sitt tryck p奪 en stor yta kan g旦ra mindre skada 辰n ett l辰ttare f旦rem奪l som f旦rdelar sitt tryck p奪 en liten yta. Det finns tv奪 olika typer av tryck i naturen: Tryck i vatten och lufttryck. Tryck i vatten Trycket kommer fr奪n alla h奪ll. Trycket 旦kar med djupet. Lufttryck Luft trycket 辰r det tryck som atmosf辰ren 奪stadkommer. Ju h旦gre 旦ver havet man kommer ju mindre blir lufttrycket. Enheter man m辰ter tryck i 辰r t.ex pascal och bar.
  • 3. vertryck N辰r det 辰r mer tryck i ett rum 辰n utanf旦r i atmosf辰ren. Undertryck N辰r trycket 辰r mindre i ett rum 辰n utanf旦r i atmosf辰ren. Vakuum Tomt. Ett utrymme som inte har n奪gon materia alls. Exempel p奪 vakuum 辰r den yttre rymden. I praktiken finns det inga perfekta vakuum. Luft och gaser Tv奪 beh奪llare inneh奪ller exakt lika m奪nga partiklar (se bild). Det 辰r ett h旦gre tryck i den lilla beh奪llaren d奪 partiklarna har mindre yta att r旦ra sig p奪. Partiklar r旦r sig snabbare vid h旦gre temperaturer och l奪ngsammare vid l奪ga temperaturer. Om man uppn奪r den absoluta noll punkten (ca-273 grader C) upph旦r partiklarnas r旦relse helt. Allt st奪r still! Kan vatten koka under 100 grader C? Ja det kan det. Ju h旦gre tryck det 辰r ju l辰gre blir vattnets kokpunkt. Vatten kokar vid 100 grader C vid normalt lufttryck. Vid ett h旦gre luft tryck s奪 kan vatten koka vid t.ex 50 grader C. Facit instuderingsfr奪gor V辰rme 1. Ledning (ledning i t.ex metaller), str奪lning (str奪lning fr奪n solen) och str旦mning (t.ex att varm luft stiger). 2. V辰rmeledning anv辰nds t.ex vid matlagning (kastruller och stekpannor). Det 辰r v辰rmeledning som g旦r att du fastnar med handen/tungan p奪 kalla f旦rem奪l p奪 vintern. Om man sitter och bastar br辰nner man sig inte p奪 tr辰b辰nkarna men man kan d辰remot br辰nna sig om man har ett halsband. Detta beror p奪 att metaller 辰r bra ledare och tr辰 辰r mindre bra ledare. 3. N辰stan all str奪lning fr奪n solen sl辰pps in i v奪r atmosf辰r men det 辰r bara sm奪 m辰ngder av str奪lningen som sl辰pps ut. Utan v辰xthuseffekten hade vi inte kunnat leva p奪 jorden. Temperaturen hade blivit alldeles f旦r l奪g annars. Dock finns det vissa gaser (t.ex koldioxid) som 旦kar v辰xthuseffekten. Ju mer av dessa gaser som sl辰pps ut i naturen ju varmare kommer det att bli. Detta 辰r dock inte bra. Inlandsisar sm辰lter, vattenniv奪er h旦js, str旦mmar i vatten 辰ndras.
  • 4. 4. Varma metaller blir st旦rre och kalla metaller blir mindre. Det har med atomernas r旦relse att g旦ra. I ett varmt material r旦r sig atomerna snabbare och tar st旦rre plats. I ett kallt materia r旦r sig atomerna mindre och p奪 s奪 vis tar mindre plats. 5. Sm辰ltning G奪r fr奪n fast form till flytande form. Stelning fr奪n flytande form till fast form. ngbildning N辰r en v辰tska g奪r fr奪n flytande form till 奪nga (gasform). Kondensation G奪r fr奪n gas till flytande form. 6. P奪 dagen 辰r sanden varmast men p奪 kv辰llen/natten 辰r vattnet varmast. Detta beror p奪 att vatten 辰r v辰ldigt bra att beh奪lla v辰rme men tar l奪ng tid att v辰rma upp. Sand blir varmt snabbt men tappar ocks奪 v辰rme snabbt. 7. Vatten som exempel. Gas (vatten奪nga) flytande form (flytande vatten) fast form (is). 8. Guld, silver, koppar och aluminium 辰r exempel p奪 n奪gra bra ledare. Generellt sett 辰r metaller bra ledare. Material som tr辰d och plast 辰r d奪liga ledare. mnen som 辰r i gasform leder och d奪ligt.