Climate change powerpointpacorzThis document discusses climate change and provides information about the difference between weather and climate. It explains that climate is affected by both abiotic and biotic factors. Greenhouse gases are essential to our climate by trapping heat in our atmosphere. However, human activity has increased greenhouse gas levels, resulting in global warming. Evidence of climate change comes from melting glaciers, tree rings, and changes in plant and animal ranges. The document suggests various ways individuals can reduce their carbon footprint through conserving energy use at home, in transportation, and reducing waste.
AGFO talk: Hur produceras maten i framtiden?AGFO .seI takt med ökad teknikutveckling och nya konsumenttrender uppstår nya sätt att ta fram mat på:icontainrar och laboratorier, samtidigt som nya grödor tar plats på fälten. Konsumenten efterfrågar en delvis mer växtbaserad kost, närproducerad och hälsosam. Men också billig mat. Vad innebär det för framtidens matproduktion? Hur kan producenten, oavsett om det är en lantbruksföretagare eller ett startup-bolag i staden, ta tillvara på möjligheterna? Kommer framtidens matproduktion att vara storskalig, småskalig och ske i städerna, laboratoriet eller på landsbygden?
Trendspaning: Frida Jonson, AGFO
Moderator: Lovisa Madås, AGFO
I panelen:
Ann-Helen Meyer von Bremen
Frilansjournalist som skriver om lantbruk, livsmedel och mat. En av författarna bakom boken ”Makten över matkassen”. Månskensbonde – bor på en gård och har djur.
Sorosh Tavakoli
Grundare The Rubisco Protein Project. Entreprenör som grundade mjukvarubolaget Videoplaza. Undersöker nu hur man kan kommersialisera proteinet Rubisco med hjälp av vattenväxten Duckweed.
Natalie Brun Skantz
CFO, marknadschef & grundare Grönska. Grönska odlar grödor inomhus i urban miljö och året runt. Visionen är att erbjuda så lokala grödor som möjligt till invånare i svenska städer, på sikt även i hela Norden.
Julie Gold
Biträdande Professor biomaterial Chalmers. ”Fokus i min forskning har alltid varit inom material för att ersätta eller regenerera kroppsdelar, alltså ”biomaterial”. Mitt intresse har fokus på interaktioner mellan celler och proteiner, och ytan av biomaterial. Rollen som ytegenskaper som kemiska och fysiska strukturer spelar i cellernas beteende är av särkilt intresse, eftersom vi kan använda materialytor till att dirigera cellernas öde. Ett området som är relevant är interaktioner mellan skelettmuskulatur och olika biomaterial för att odla kött.”
Alarik Sandrup
Agronom och näringspolitisk chef på Lantmännen, som ägs av 25 000 lantbrukare. Kan plöja, mjölka och köra betupptagare, men har de senaste 20 åren jobbat med hållbarhet, lantbruk, bioenergi och livsmedel på LRF i Stockholm och Bryssel, Jordbruksdepartementet, Lantmännen och för We Effect i Malawi.
UN Food Systems Summit: Swedish National Dialogue Presentations (Morning Sess...SIANIOn the 25th of January 2021, the Swedish Food Systems Summit National Dialogue took place. This dialogue brought together representatives from various public sector agencies, food sector industries and research institutions, and was organised through a joint effort by the Swedish Government Offices, the Royal Swedish Academy of Agriculture and Forestry and SIANI. Here, different private and public actors presented on the topic of food systems and their work therein.
Ekosystemens roll för en uthållig produktion på lokal nivåSIANIHanna Wetterstrand beskrev hur vi överskrider eller redan har överskridit planetens gränser på 9 viktiga områden där jordbruket är en bidragande faktor . 60% av jordens städer som kommer finnas 2050 har ännu inte utvecklats och den snabba urbanisering förväntas sprida ut sig på den bästa jordbruksmarken – en jordbruksmark som behövs för att föda den växande stadsbefolkningen. Hanna avslutade med att lyfta fram ekosystemtjänsternas betydelse och vilket värde dessa har genom att illustrera effekterna den pågående bi-döden (som förorsakats av bekämpningsmedel). Mer än 2/3 av den mat vi konsumerar idag är beroende av pollinering och med den omfattande bi-döden måste man nu i flera länder pollinera manuellt.
AGFO talk: Hur väljer vi maten?AGFO .seOm att driva beteendeförändring kring mat.
Vi utsätts för påverkan i alla våra valsituationer. Att salladen står först på buffébordet har vi vant oss vid. Vi reflekterar inte över hur det påverkar våra val. Det är nyttigt med sallad – och lönsamt för restaurangen. Men när Hemköp började placera vegobiffar i köttdisken väckte det starka känslor. ”Pekpinnar och populism” tyckte en del.
Många förslag i debatten gäller nya former av påverkan: t ex sockerskatt och nya märkningar av livsmedel. Vad är det som avgör om påverkan är något positivt? Samtidigt vill många även se att vi äter insekter. Hur ska urk-faktorn överkommas och vad krävs för att något nytt ska anammas av den stora massan? Och är det så att vi tar klokare och mer hälsosamma val bara för att vi välinformerade?
Spaning av Frida Jonson, AGFO
Moderator panelsamtal: Lovisa Madås, AGFO
AGFO talk: Hur förändras maten?AGFO .seÄpplen som inte mörknar så lätt, potatis med en bättre sammansättning av stärkelse, eller växter som är motståndskraftiga mot bladlöss. Det är exempel på forskning och utveckling med hjälp av modern genteknik.
En av de senaste teknikerna kallas CRISPR. Den ger möjlighet göra väldigt precisa ändringar av gener i en växt – utan att införa egenskaper utifrån. Det här kan komma att revolutionera utvecklingen av råvaror för hela vår matproduktion.
Men regelverket i Europa är svårgenomträngligt. Är CRISPR-modifierade växter en form av GMO? Under sommaren 2018 väntas EU-domstolen komma med ett besked i frågan. Det kommer att bli avgörande för hur forskning och utveckling kommer att kunna bedrivas i Sverige.
Vad innebär den nya tekniken? Vad kan vi förvänta oss av framtida råvaror? Och vilka risker finns det?
Det här är den presentation som visades under AGFO talk, följt av ett panelsamtal.
Är du intresserad av att höra orden till presentationen, boka oss gärna!
Food from Finland - Team Finland växtprogram för den finska livsmedelsindustriMaa- ja metsätalousministeriöFood from Finland
Team Finland växtprogram för den finska livsmedelsindustri
Fler gör mer! Regeringsuppdrag för minskat matsvinnSIANIKarin Lindow from the Swedish Board of Agriculture is linking our global food waste to Climate Change.
AGFO talk: Vilken mat behöver vi?AGFO .seVårens andra AGFO talk handlar om personaliserad mat och den mätbara kroppen. Vad händer när algoritmen styr vad som landar på vår tallrik? I allt större utsträckning mäter vi och analyserar oss själva för att hitta svaret på den uråldriga frågan Vad ska vi äta till middag?.
Vad är det vi stoppar i magen egentligen, och får vi i oss den näring vi behöver för att leva långa och friska liv? En del av svaret kanske döljer sig i vår arvsmassa.
I andra upplagan av AGFO Talks träffar vi bland annat entreprenörerna som driver utvecklingen framåt, och som vill ge oss personliga näringsrekommendationer baserade på vetenskapliga metoder.
En global utmaning - Klimatet och tryggad livsmedelsförsörjning för alla 2030 SIANIJennie Barron from the Swedish University of Agricultural Sciences (SLU) is talking about the challenges linked to climate change and food security
AGFO: Framtidens mjölkAGFO .seTrendspaning och panelsamtal under Mjölksymposium på SLU (Sveriges Lantbruksuniversitet) i Ultuna. Måndag 28 januari 2019.
Landskap för människor gunilla a_olssonNaturhistoriska riksmuseetPresentation på konferensen Stadsnära landskap, Naturhistoriska riksmuseet, Stockholm 2015-01-28
Ekosystemens roll för en uthållig produktion på lokal nivåSIANIHanna Wetterstrand beskrev hur vi överskrider eller redan har överskridit planetens gränser på 9 viktiga områden där jordbruket är en bidragande faktor . 60% av jordens städer som kommer finnas 2050 har ännu inte utvecklats och den snabba urbanisering förväntas sprida ut sig på den bästa jordbruksmarken – en jordbruksmark som behövs för att föda den växande stadsbefolkningen. Hanna avslutade med att lyfta fram ekosystemtjänsternas betydelse och vilket värde dessa har genom att illustrera effekterna den pågående bi-döden (som förorsakats av bekämpningsmedel). Mer än 2/3 av den mat vi konsumerar idag är beroende av pollinering och med den omfattande bi-döden måste man nu i flera länder pollinera manuellt.
AGFO talk: Hur väljer vi maten?AGFO .seOm att driva beteendeförändring kring mat.
Vi utsätts för påverkan i alla våra valsituationer. Att salladen står först på buffébordet har vi vant oss vid. Vi reflekterar inte över hur det påverkar våra val. Det är nyttigt med sallad – och lönsamt för restaurangen. Men när Hemköp började placera vegobiffar i köttdisken väckte det starka känslor. ”Pekpinnar och populism” tyckte en del.
Många förslag i debatten gäller nya former av påverkan: t ex sockerskatt och nya märkningar av livsmedel. Vad är det som avgör om påverkan är något positivt? Samtidigt vill många även se att vi äter insekter. Hur ska urk-faktorn överkommas och vad krävs för att något nytt ska anammas av den stora massan? Och är det så att vi tar klokare och mer hälsosamma val bara för att vi välinformerade?
Spaning av Frida Jonson, AGFO
Moderator panelsamtal: Lovisa Madås, AGFO
AGFO talk: Hur förändras maten?AGFO .seÄpplen som inte mörknar så lätt, potatis med en bättre sammansättning av stärkelse, eller växter som är motståndskraftiga mot bladlöss. Det är exempel på forskning och utveckling med hjälp av modern genteknik.
En av de senaste teknikerna kallas CRISPR. Den ger möjlighet göra väldigt precisa ändringar av gener i en växt – utan att införa egenskaper utifrån. Det här kan komma att revolutionera utvecklingen av råvaror för hela vår matproduktion.
Men regelverket i Europa är svårgenomträngligt. Är CRISPR-modifierade växter en form av GMO? Under sommaren 2018 väntas EU-domstolen komma med ett besked i frågan. Det kommer att bli avgörande för hur forskning och utveckling kommer att kunna bedrivas i Sverige.
Vad innebär den nya tekniken? Vad kan vi förvänta oss av framtida råvaror? Och vilka risker finns det?
Det här är den presentation som visades under AGFO talk, följt av ett panelsamtal.
Är du intresserad av att höra orden till presentationen, boka oss gärna!
Food from Finland - Team Finland växtprogram för den finska livsmedelsindustriMaa- ja metsätalousministeriöFood from Finland
Team Finland växtprogram för den finska livsmedelsindustri
Fler gör mer! Regeringsuppdrag för minskat matsvinnSIANIKarin Lindow from the Swedish Board of Agriculture is linking our global food waste to Climate Change.
AGFO talk: Vilken mat behöver vi?AGFO .seVårens andra AGFO talk handlar om personaliserad mat och den mätbara kroppen. Vad händer när algoritmen styr vad som landar på vår tallrik? I allt större utsträckning mäter vi och analyserar oss själva för att hitta svaret på den uråldriga frågan Vad ska vi äta till middag?.
Vad är det vi stoppar i magen egentligen, och får vi i oss den näring vi behöver för att leva långa och friska liv? En del av svaret kanske döljer sig i vår arvsmassa.
I andra upplagan av AGFO Talks träffar vi bland annat entreprenörerna som driver utvecklingen framåt, och som vill ge oss personliga näringsrekommendationer baserade på vetenskapliga metoder.
En global utmaning - Klimatet och tryggad livsmedelsförsörjning för alla 2030 SIANIJennie Barron from the Swedish University of Agricultural Sciences (SLU) is talking about the challenges linked to climate change and food security
AGFO: Framtidens mjölkAGFO .seTrendspaning och panelsamtal under Mjölksymposium på SLU (Sveriges Lantbruksuniversitet) i Ultuna. Måndag 28 januari 2019.
Landskap för människor gunilla a_olssonNaturhistoriska riksmuseetPresentation på konferensen Stadsnära landskap, Naturhistoriska riksmuseet, Stockholm 2015-01-28
2. Mål med avsnittet
Människans användning och omvandling av naturlandskapet
och utveckling av olika kulturlandskap över tid. Analys av
naturliga hot, risker och samhällets sårbarhet.
Samband mellan odlingsbar mark, livsmedelsproduktion,
politisk ekologi och lokal utveckling.
Globaliseringens drivkrafter och konsekvenser avseende
ekonomiska verksamheter och lokal och regional utveckling
samt intressen och mönster i en global värld. Geografisk
arbetsdelning, transnationella företag, industriella distrikt,
transporter och kommunikation.
Människans behov av naturresurser över tid. Resurstillgångar
och resursernas ojämna fördelning samt konsekvenser av
samhällets resursanvändning. Samband mellan odlingsbar
mark, livsmedelsproduktion, politisk ekologi och lokal
utveckling.
3. Tidsplanering för avsnittet
31/3 Uppstart nytt moment: Mat,
produktion och handel
1/4 Genomgång: Matproduktion.
Introduktion matuppgift
14/4 Genomgång: Handel och
transporter. Jobba vidare med
matuppgift.
15/4 Jobba vidare med matuppgift.
21/4 STUDIEDAG
22/4 Jobba vidare med matuppgift.
28/4 Jobba vidare med matuppgift.
29/4 Inlämning av matuppgiften
4. Effektiv matproduktion
Fler människor kräver ökad
matproduktion
Ökad matproduktion kräver ökade
arealer av odlingar och ökad
djurhållning. Eller?
Vad betyder effektiv matproduktion?
5. Räcker jordens (mat)
resurser?
Om man äter lika mkt som en
amerikan räcker jordens
spannmålsproduktion till 2,5 miljarder
Om man äter som en italienare räcker
det till 5 miljarder
Äter man som en indier räcker det till
10 miljarder
6. Proteiner
Ju rikare befolkning desto mer
proteiner – mer kött, fisk och ägg
Efterfrågan på proteiner ökar
snabbare än befolkningstillväxten
Den viktiga sojaodlingen – pytteliten
del till vegetarianer, det mesta till
biobränsle och foder
38% av jordens spannmålsodling går
till djurfoder
8. Transport av mat
En tredjedel av all godstrafik är
mattransporter
Långtradare vanligast
Flyg är dyrt, endast för exotiska frukter
som kan bli dåligt
Båt tar tid; frysta varor och frukt som
mognar under transport
9. Transport och miljö
Med ökad effektivisering och
specialisering ökar transportbehoven
Även avståndet mellan konsument
och butik har ökat – kräver mer
transporter
Produktionen av maten står för
majoriteten av utsläppen, inte
transporterna (25/75)
Räknat per vara är det hushållens
transport som står för de mesta
utsläppen
10. Multinationella matindustrier
Unilever
Kända varumärken som Becel, Knorr, Lätta, O’Hoy,
Lipton, GB Glass
Kellogg’s
f.a. frukostflingor; Rice Krispies, All Bran, Frosties,
Special K…
Nestlé
barnmat, choklad (t.ex After eight, KitKat), kaffe
(Neskaffe, Zoega)
11. Var basvaror odlas
Majs – odlas främst i Nordamerika
och Kina
Potatis – i Europa och Kina
Vete – i Europa och Indien
Ris – Indien och Kina
Kaffe – mestadels i Sydamerika och
Sydost Asien
Kakao – VästAfrika
Te – Syostasien och Indien
12. Samband
Basvaror odlas och exporteras
De odlas av lokala bönder
Exporten sköts ofta av dotterbolag till
de multinationella matindustrierna
Basvarorna förädlas i Europa och USA
till frukostflingor, kaffe och barnmat
De förädlade varorna importeras igen
av de länder som först exporterade
basvarorna.
13. Hållbart?
Ensidigt jordbruk bli mer sårbart mot
insektsangrepp, missväxt och
prisskillnader på världsmarknad
Ensidigt jordbruk kan försätta ett land i
ett importberoende av andra varor
Ensidigt jordbruk ökar
transportbehoven
14. Vad vill konsumenten (vi) ha?
Variation på matutbud
Prisvärda varor
Ekologiska varor
Närproducerat
- Går det?