ݺߣ

ݺߣShare a Scribd company logo
Mat
Produktion
Handel
Mål med avsnittet
 Människans användning och omvandling av naturlandskapet
och utveckling av olika kulturlandskap över tid. Analys av
naturliga hot, risker och samhällets sårbarhet.
 Samband mellan odlingsbar mark, livsmedelsproduktion,
politisk ekologi och lokal utveckling.
 Globaliseringens drivkrafter och konsekvenser avseende
ekonomiska verksamheter och lokal och regional utveckling
samt intressen och mönster i en global värld. Geografisk
arbetsdelning, transnationella företag, industriella distrikt,
transporter och kommunikation.
 Människans behov av naturresurser över tid. Resurstillgångar
och resursernas ojämna fördelning samt konsekvenser av
samhällets resursanvändning. Samband mellan odlingsbar
mark, livsmedelsproduktion, politisk ekologi och lokal
utveckling.
Tidsplanering för avsnittet
 31/3 Uppstart nytt moment: Mat,
produktion och handel
 1/4 Genomgång: Matproduktion.
Introduktion matuppgift
 14/4 Genomgång: Handel och
transporter. Jobba vidare med
matuppgift.
 15/4 Jobba vidare med matuppgift.
 21/4 STUDIEDAG
 22/4 Jobba vidare med matuppgift.
 28/4 Jobba vidare med matuppgift.
 29/4 Inlämning av matuppgiften
Effektiv matproduktion
 Fler människor kräver ökad
matproduktion
 Ökad matproduktion kräver ökade
arealer av odlingar och ökad
djurhållning. Eller?
 Vad betyder effektiv matproduktion?
Räcker jordens (mat)
resurser?
 Om man äter lika mkt som en
amerikan räcker jordens
spannmålsproduktion till 2,5 miljarder
 Om man äter som en italienare räcker
det till 5 miljarder
 Äter man som en indier räcker det till
10 miljarder
Proteiner
 Ju rikare befolkning desto mer
proteiner – mer kött, fisk och ägg
 Efterfrågan på proteiner ökar
snabbare än befolkningstillväxten
 Den viktiga sojaodlingen – pytteliten
del till vegetarianer, det mesta till
biobränsle och foder
 38% av jordens spannmålsodling går
till djurfoder
Framtida samhällskonflikter?
 Vattenbrist
 Biobränslen kontra matproduktion
 Transportvägar kontra uppodlad mark
 Boende kontra uppodlad mark
Transport av mat
 En tredjedel av all godstrafik är
mattransporter
 Långtradare vanligast
 Flyg är dyrt, endast för exotiska frukter
som kan bli dåligt
 Båt tar tid; frysta varor och frukt som
mognar under transport
Transport och miljö
 Med ökad effektivisering och
specialisering ökar transportbehoven
 Även avståndet mellan konsument
och butik har ökat – kräver mer
transporter
 Produktionen av maten står för
majoriteten av utsläppen, inte
transporterna (25/75)
 Räknat per vara är det hushållens
transport som står för de mesta
utsläppen
Multinationella matindustrier
 Unilever
Kända varumärken som Becel, Knorr, Lätta, O’Hoy,
Lipton, GB Glass
 Kellogg’s
f.a. frukostflingor; Rice Krispies, All Bran, Frosties,
Special K…
 Nestlé
barnmat, choklad (t.ex After eight, KitKat), kaffe
(Neskaffe, Zoega)
Var basvaror odlas
 Majs – odlas främst i Nordamerika
och Kina
 Potatis – i Europa och Kina
 Vete – i Europa och Indien
 Ris – Indien och Kina
 Kaffe – mestadels i Sydamerika och
Sydost Asien
 Kakao – VästAfrika
 Te – Syostasien och Indien
Samband
 Basvaror odlas och exporteras
 De odlas av lokala bönder
 Exporten sköts ofta av dotterbolag till
de multinationella matindustrierna
 Basvarorna förädlas i Europa och USA
till frukostflingor, kaffe och barnmat
 De förädlade varorna importeras igen
av de länder som först exporterade
basvarorna.
Hållbart?
 Ensidigt jordbruk bli mer sårbart mot
insektsangrepp, missväxt och
prisskillnader på världsmarknad
 Ensidigt jordbruk kan försätta ett land i
ett importberoende av andra varor
 Ensidigt jordbruk ökar
transportbehoven
Vad vill konsumenten (vi) ha?
 Variation på matutbud
 Prisvärda varor
 Ekologiska varor
 Närproducerat
- Går det?
Ad

Recommended

Sammanfattning globalisering
Sammanfattning globalisering
Tobias Kjellström
Climate change powerpoint
Climate change powerpoint
pacorz
Matsvinn - from field to fork
Matsvinn - from field to fork
Axtalk
AGFO talk: Hur produceras maten i framtiden?
AGFO talk: Hur produceras maten i framtiden?
AGFO .se
UN Food Systems Summit: Swedish National Dialogue Presentations (Morning Sess...
UN Food Systems Summit: Swedish National Dialogue Presentations (Morning Sess...
SIANI
Smart
Smart
frokenmalla
Matproduktion
Matproduktion
Arlandagymnasiet
Mer svensk mat räddar miljön
Mer svensk mat räddar miljön
Centerpartiet
Ekosystemens roll för en uthållig produktion på lokal nivå
Ekosystemens roll för en uthållig produktion på lokal nivå
SIANI
Hållbar utveckling 2011
Hållbar utveckling 2011
Ana Maria Ana Maria
Mat och klimat
Mat och klimat
Stephen Hinton
AGFO talk: Hur väljer vi maten?
AGFO talk: Hur väljer vi maten?
AGFO .se
Uppgift2_Kent_Lundgren_221012.pdf
Uppgift2_Kent_Lundgren_221012.pdf
Effektiv AB
AGFO talk: Hur förändras maten?
AGFO talk: Hur förändras maten?
AGFO .se
Biofach 2010 trender och highlights
Biofach 2010 trender och highlights
guest571124
ѱÖÄ鰭Ҵ
ѱÖÄ鰭Ҵ
Pierre Ringborg
Food from Finland - Team Finland växtprogram för den finska livsmedelsindustri
Food from Finland - Team Finland växtprogram för den finska livsmedelsindustri
Maa- ja metsätalousministeriö
Hållbar utveckling
Hållbar utveckling
Malin Olsson
Fler gör mer! Regeringsuppdrag för minskat matsvinn
Fler gör mer! Regeringsuppdrag för minskat matsvinn
SIANI
Studiebesök Haningetorp 2 8B okt 2011
Studiebesök Haningetorp 2 8B okt 2011
Hans Wågbrant
Saftig och säker en bok om säker livsmedelshantering
Saftig och säker en bok om säker livsmedelshantering
Josefine Larsson
AGFO talk: Vilken mat behöver vi?
AGFO talk: Vilken mat behöver vi?
AGFO .se
En global utmaning - Klimatet och tryggad livsmedelsförsörjning för alla 2030
En global utmaning - Klimatet och tryggad livsmedelsförsörjning för alla 2030
SIANI
AGFO: Framtidens mjölk
AGFO: Framtidens mjölk
AGFO .se
Korhandt om produktion och handel
Korhandt om produktion och handel
men4907
Landskap för människor gunilla a_olsson
Landskap för människor gunilla a_olsson
Naturhistoriska riksmuseet
Haven
Haven
Arlandagymnasiet
Vem äger vattnet
Vem äger vattnet
Arlandagymnasiet

More Related Content

Similar to Mat,produktion, handel en översikt (20)

Mer svensk mat räddar miljön
Mer svensk mat räddar miljön
Centerpartiet
Ekosystemens roll för en uthållig produktion på lokal nivå
Ekosystemens roll för en uthållig produktion på lokal nivå
SIANI
Hållbar utveckling 2011
Hållbar utveckling 2011
Ana Maria Ana Maria
Mat och klimat
Mat och klimat
Stephen Hinton
AGFO talk: Hur väljer vi maten?
AGFO talk: Hur väljer vi maten?
AGFO .se
Uppgift2_Kent_Lundgren_221012.pdf
Uppgift2_Kent_Lundgren_221012.pdf
Effektiv AB
AGFO talk: Hur förändras maten?
AGFO talk: Hur förändras maten?
AGFO .se
Biofach 2010 trender och highlights
Biofach 2010 trender och highlights
guest571124
ѱÖÄ鰭Ҵ
ѱÖÄ鰭Ҵ
Pierre Ringborg
Food from Finland - Team Finland växtprogram för den finska livsmedelsindustri
Food from Finland - Team Finland växtprogram för den finska livsmedelsindustri
Maa- ja metsätalousministeriö
Hållbar utveckling
Hållbar utveckling
Malin Olsson
Fler gör mer! Regeringsuppdrag för minskat matsvinn
Fler gör mer! Regeringsuppdrag för minskat matsvinn
SIANI
Studiebesök Haningetorp 2 8B okt 2011
Studiebesök Haningetorp 2 8B okt 2011
Hans Wågbrant
Saftig och säker en bok om säker livsmedelshantering
Saftig och säker en bok om säker livsmedelshantering
Josefine Larsson
AGFO talk: Vilken mat behöver vi?
AGFO talk: Vilken mat behöver vi?
AGFO .se
En global utmaning - Klimatet och tryggad livsmedelsförsörjning för alla 2030
En global utmaning - Klimatet och tryggad livsmedelsförsörjning för alla 2030
SIANI
AGFO: Framtidens mjölk
AGFO: Framtidens mjölk
AGFO .se
Korhandt om produktion och handel
Korhandt om produktion och handel
men4907
Landskap för människor gunilla a_olsson
Landskap för människor gunilla a_olsson
Naturhistoriska riksmuseet
Mer svensk mat räddar miljön
Mer svensk mat räddar miljön
Centerpartiet
Ekosystemens roll för en uthållig produktion på lokal nivå
Ekosystemens roll för en uthållig produktion på lokal nivå
SIANI
AGFO talk: Hur väljer vi maten?
AGFO talk: Hur väljer vi maten?
AGFO .se
Uppgift2_Kent_Lundgren_221012.pdf
Uppgift2_Kent_Lundgren_221012.pdf
Effektiv AB
AGFO talk: Hur förändras maten?
AGFO talk: Hur förändras maten?
AGFO .se
Biofach 2010 trender och highlights
Biofach 2010 trender och highlights
guest571124
Food from Finland - Team Finland växtprogram för den finska livsmedelsindustri
Food from Finland - Team Finland växtprogram för den finska livsmedelsindustri
Maa- ja metsätalousministeriö
Fler gör mer! Regeringsuppdrag för minskat matsvinn
Fler gör mer! Regeringsuppdrag för minskat matsvinn
SIANI
Studiebesök Haningetorp 2 8B okt 2011
Studiebesök Haningetorp 2 8B okt 2011
Hans Wågbrant
Saftig och säker en bok om säker livsmedelshantering
Saftig och säker en bok om säker livsmedelshantering
Josefine Larsson
AGFO talk: Vilken mat behöver vi?
AGFO talk: Vilken mat behöver vi?
AGFO .se
En global utmaning - Klimatet och tryggad livsmedelsförsörjning för alla 2030
En global utmaning - Klimatet och tryggad livsmedelsförsörjning för alla 2030
SIANI
AGFO: Framtidens mjölk
AGFO: Framtidens mjölk
AGFO .se
Korhandt om produktion och handel
Korhandt om produktion och handel
men4907

More from Arlandagymnasiet (20)

Haven
Haven
Arlandagymnasiet
Vem äger vattnet
Vem äger vattnet
Arlandagymnasiet
Vattnet
Vattnet
Arlandagymnasiet
Nya tider nya världar
Nya tider nya världar
Arlandagymnasiet
Medeltiden
Medeltiden
Arlandagymnasiet
Antiken grekland och rom
Antiken grekland och rom
Arlandagymnasiet
Forntid och neolitiska
Forntid och neolitiska
Arlandagymnasiet
Opponeringen
Opponeringen
Arlandagymnasiet
Neolitiska revolutionen
Neolitiska revolutionen
Arlandagymnasiet
Forntid
Forntid
Arlandagymnasiet
Tre nedslag i kalla krigets konflikter
Tre nedslag i kalla krigets konflikter
Arlandagymnasiet
Kalla kriget
Kalla kriget
Arlandagymnasiet
Hållbar utveckling
Hållbar utveckling
Arlandagymnasiet
Historia, samhälle och populärkultur
Historia, samhälle och populärkultur
Arlandagymnasiet
Opponeringen
Opponeringen
Arlandagymnasiet
Handel och transport
Handel och transport
Arlandagymnasiet
Andra världskriget
Andra världskriget
Arlandagymnasiet
Antisemitismens historia
Antisemitismens historia
Arlandagymnasiet
Mellankrigstiden2
Mellankrigstiden2
Arlandagymnasiet
Första världskriget bra
Första världskriget bra
Arlandagymnasiet
Ad

Mat,produktion, handel en översikt

  • 2. Mål med avsnittet  Människans användning och omvandling av naturlandskapet och utveckling av olika kulturlandskap över tid. Analys av naturliga hot, risker och samhällets sårbarhet.  Samband mellan odlingsbar mark, livsmedelsproduktion, politisk ekologi och lokal utveckling.  Globaliseringens drivkrafter och konsekvenser avseende ekonomiska verksamheter och lokal och regional utveckling samt intressen och mönster i en global värld. Geografisk arbetsdelning, transnationella företag, industriella distrikt, transporter och kommunikation.  Människans behov av naturresurser över tid. Resurstillgångar och resursernas ojämna fördelning samt konsekvenser av samhällets resursanvändning. Samband mellan odlingsbar mark, livsmedelsproduktion, politisk ekologi och lokal utveckling.
  • 3. Tidsplanering för avsnittet  31/3 Uppstart nytt moment: Mat, produktion och handel  1/4 Genomgång: Matproduktion. Introduktion matuppgift  14/4 Genomgång: Handel och transporter. Jobba vidare med matuppgift.  15/4 Jobba vidare med matuppgift.  21/4 STUDIEDAG  22/4 Jobba vidare med matuppgift.  28/4 Jobba vidare med matuppgift.  29/4 Inlämning av matuppgiften
  • 4. Effektiv matproduktion  Fler människor kräver ökad matproduktion  Ökad matproduktion kräver ökade arealer av odlingar och ökad djurhållning. Eller?  Vad betyder effektiv matproduktion?
  • 5. Räcker jordens (mat) resurser?  Om man äter lika mkt som en amerikan räcker jordens spannmålsproduktion till 2,5 miljarder  Om man äter som en italienare räcker det till 5 miljarder  Äter man som en indier räcker det till 10 miljarder
  • 6. Proteiner  Ju rikare befolkning desto mer proteiner – mer kött, fisk och ägg  Efterfrågan på proteiner ökar snabbare än befolkningstillväxten  Den viktiga sojaodlingen – pytteliten del till vegetarianer, det mesta till biobränsle och foder  38% av jordens spannmålsodling går till djurfoder
  • 7. Framtida samhällskonflikter?  Vattenbrist  Biobränslen kontra matproduktion  Transportvägar kontra uppodlad mark  Boende kontra uppodlad mark
  • 8. Transport av mat  En tredjedel av all godstrafik är mattransporter  Långtradare vanligast  Flyg är dyrt, endast för exotiska frukter som kan bli dåligt  Båt tar tid; frysta varor och frukt som mognar under transport
  • 9. Transport och miljö  Med ökad effektivisering och specialisering ökar transportbehoven  Även avståndet mellan konsument och butik har ökat – kräver mer transporter  Produktionen av maten står för majoriteten av utsläppen, inte transporterna (25/75)  Räknat per vara är det hushållens transport som står för de mesta utsläppen
  • 10. Multinationella matindustrier  Unilever Kända varumärken som Becel, Knorr, Lätta, O’Hoy, Lipton, GB Glass  Kellogg’s f.a. frukostflingor; Rice Krispies, All Bran, Frosties, Special K…  Nestlé barnmat, choklad (t.ex After eight, KitKat), kaffe (Neskaffe, Zoega)
  • 11. Var basvaror odlas  Majs – odlas främst i Nordamerika och Kina  Potatis – i Europa och Kina  Vete – i Europa och Indien  Ris – Indien och Kina  Kaffe – mestadels i Sydamerika och Sydost Asien  Kakao – VästAfrika  Te – Syostasien och Indien
  • 12. Samband  Basvaror odlas och exporteras  De odlas av lokala bönder  Exporten sköts ofta av dotterbolag till de multinationella matindustrierna  Basvarorna förädlas i Europa och USA till frukostflingor, kaffe och barnmat  De förädlade varorna importeras igen av de länder som först exporterade basvarorna.
  • 13. Hållbart?  Ensidigt jordbruk bli mer sårbart mot insektsangrepp, missväxt och prisskillnader på världsmarknad  Ensidigt jordbruk kan försätta ett land i ett importberoende av andra varor  Ensidigt jordbruk ökar transportbehoven
  • 14. Vad vill konsumenten (vi) ha?  Variation på matutbud  Prisvärda varor  Ekologiska varor  Närproducerat - Går det?