ºÝºÝߣ

ºÝºÝߣShare a Scribd company logo
Ibland blir vi lurade!
Mätfel redovisas på följande sätt: mätvärde ± mätfel + enhet; Ex1 2,5 ± 0,5 cm , Ex2 100 ± 1 m , Ex3 100,0000 ± 0,0001 m
Mätfelet skall vara av samma storlek som den sista värdesiffran i mätvärdet
Mätningar och mätfel
Mätningar och mätfel
Mätfelsbehandling
I alla försök har de värden man erhåller mer eller mindre hög noggrannhet. Ibland är osäkerheten i en mätning
fullständigt försumbar i förhållande till den precision man vill ha. Andra gånger kan mätosäkerheten vara så stort att
resultatet blir helt ointressant. Det gäller alltså att veta vilken osäkerhet man har hos sina mätdata samt vilken
noggrannhet man behöver hos resultatet. I stället för mätosäkerhet talar man ofta om mätfel. I detta sammanhang
betyder alltså mätfel inte att man gjort något direkt fel utan att det alltid finns en osäkerhet, ett fel i alla mätningar.
Mätfel brukar delas in i två grupper: tillfälliga fel och systematiska fel. Låt oss förklara skillnaden med ett exempel.
Ett brev läggs 13 gånger på en mekanisk brevvåg. Varje gång avläses vikten och vi får följande resultat:
18, 19, 18, 17, 20, 18, 19, 18, 18, 18, 19, 17 och 18 gram.
Den spridning av mätvärdena som man får kan bl.a. bero på brevets placering på vågskålen, tröghet i det mekaniska
systemet, dålig avläsning av skalan, osv. Sådana tillfälliga fel uppträder slumpmässigt och kan därför behandlas
statistiskt. Genom att beräkna ett medelvärde får man en bättre uppskattning av brevets vikt än om man använder ett
enskilt mätvärde.
För att få en uppfattning om hur mätvärdena sprider sig kan man ange standardavvikelsen. Standardavvikelsen blir
alltså en uppskattning av osäkerheten/felet i en enskild mätning.
Nu kan det tyvärr hända att brevet inte alls väger runt 18 gram. Förslitning kan ha gjort att utslaget inte stämmer med
skalstrecken. Vågen kanske inte var nollställd eller man gjorde avläsningarna snett i förhållande till skalan. Denna typ
av systematiska fel är förödande eftersom de inte försvinner då man bildar medelvärden. Det är viktigt att ens
försöksuppställning minimerar de systematiska felen. Även systematiska fel kan uppskattas men att göra en detta
kräver ofta både erfarenhet och stora fysikkunskaper och kan många gånger vara mer tidskrävande än den aktuella
mätningen!
Noggrann Onoggrann
(systematiska fel)
Exakt
Oexakt
(tillfälliga fel)

More Related Content

Mätningar och mätfel

  • 1. Ibland blir vi lurade!
  • 2. Mätfel redovisas pÃ¥ följande sätt: mätvärde ± mätfel + enhet; Ex1 2,5 ± 0,5 cm , Ex2 100 ± 1 m , Ex3 100,0000 ± 0,0001 m Mätfelet skall vara av samma storlek som den sista värdesiffran i mätvärdet
  • 5. Mätfelsbehandling I alla försök har de värden man erhÃ¥ller mer eller mindre hög noggrannhet. Ibland är osäkerheten i en mätning fullständigt försumbar i förhÃ¥llande till den precision man vill ha. Andra gÃ¥nger kan mätosäkerheten vara sÃ¥ stort att resultatet blir helt ointressant. Det gäller alltsÃ¥ att veta vilken osäkerhet man har hos sina mätdata samt vilken noggrannhet man behöver hos resultatet. I stället för mätosäkerhet talar man ofta om mätfel. I detta sammanhang betyder alltsÃ¥ mätfel inte att man gjort nÃ¥got direkt fel utan att det alltid finns en osäkerhet, ett fel i alla mätningar. Mätfel brukar delas in i tvÃ¥ grupper: tillfälliga fel och systematiska fel. LÃ¥t oss förklara skillnaden med ett exempel. Ett brev läggs 13 gÃ¥nger pÃ¥ en mekanisk brevvÃ¥g. Varje gÃ¥ng avläses vikten och vi fÃ¥r följande resultat: 18, 19, 18, 17, 20, 18, 19, 18, 18, 18, 19, 17 och 18 gram. Den spridning av mätvärdena som man fÃ¥r kan bl.a. bero pÃ¥ brevets placering pÃ¥ vÃ¥gskÃ¥len, tröghet i det mekaniska systemet, dÃ¥lig avläsning av skalan, osv. SÃ¥dana tillfälliga fel uppträder slumpmässigt och kan därför behandlas statistiskt. Genom att beräkna ett medelvärde fÃ¥r man en bättre uppskattning av brevets vikt än om man använder ett enskilt mätvärde. För att fÃ¥ en uppfattning om hur mätvärdena sprider sig kan man ange standardavvikelsen. Standardavvikelsen blir alltsÃ¥ en uppskattning av osäkerheten/felet i en enskild mätning. Nu kan det tyvärr hända att brevet inte alls väger runt 18 gram. Förslitning kan ha gjort att utslaget inte stämmer med skalstrecken. VÃ¥gen kanske inte var nollställd eller man gjorde avläsningarna snett i förhÃ¥llande till skalan. Denna typ av systematiska fel är förödande eftersom de inte försvinner dÃ¥ man bildar medelvärden. Det är viktigt att ens försöksuppställning minimerar de systematiska felen. Även systematiska fel kan uppskattas men att göra en detta kräver ofta bÃ¥de erfarenhet och stora fysikkunskaper och kan mÃ¥nga gÃ¥nger vara mer tidskrävande än den aktuella mätningen!