Presentation elag 2013geckomarma1) The National Library of Sweden (Libris) is building a new cataloguing system to transition away from their current MARC-based system to one centered around linked data.
2) They want to consume and publish linked data to take advantage of data already on the web and have more flexibility beyond MARC workflows.
3) The new system aims to maintain existing functionality while transitioning to a new format and allow for future changes beyond their current dependencies on MARC.
Välfärdsstaten och globaliseringenStaffan LindströmAv Ingvar Johansson
Ur inledningen:
Den svenska välfärdsstaten knakar just nu i fogarna. Och det på grund av tre helt olika samtidigt verkande processer: en svensk, en europeisk och en global. Jag tar dem i tur och ordning.
För det första, vår välfärdsstat hotas därför att den radikalt ökade strömmen av flyktingar och ekonomiska migranter gett moderaterna ett någorlunda acceptabelt skäl till att överge sitt under epoken Reinfeldt införda accepterande av välfärdsstaten. Nu kan de gå tillbaka till sin traditionella människouppfattning, den där man inte självmant säger: alla människor har lika värde. Det finns anledning frukta vad detta ideologiska återtåg kan komma att innebära för Välfärdssverige. Å ena sidan, så kan moderaterna i en koalition med de nyliberala falangerna inom Centerpartiet och Liberalerna försöka sig på en nedmontering av allt som kan kallas välfärdsstat. Å andra sidan, så kan de i en koalition med Sverigedemokraterna försöka sig på att införa en hierarkisk socialkonservativ ”välfärdsstat” där det görs stor skillnad på medborgare och medborgare; dels på flergenerationssvenskar och andra svenskar, dels på överklass och underklass.
För det andra, vår välfärdsstat hotas därför att Sverige är del av EU och förpliktigade att följa också EUs regelverk. Och det är en öppen fråga i vad mån detta i framtiden kommer att tillåta traditionell svensk välfärdspolitik.
För det tredje, den hotas därför att den allmänna globaliseringen gör att rika svenska medborgare fullt lagligt kan undandra ansenliga summor från välfärdsfinansieringen. De behöver bara flytta en del av sina enorma tillgodohavanden till lämpliga länder någon annanstans på vår planet. Dessutom är det lätt för dem att med – ur deras egna ögon sett – ”bara lite småfusk” undandra ännu större summor.
Det finns mycket stor anledning att stanna upp och också på ett relativt abstrakt plan reflektera en stund över de idéhistoriska, moraliska, politiska och ekonomiska grunderna för en allmän välfärdspolitik.
Denna skrift är ett försök.
Den innehåller fem för mig centrala begrepp som jag sällan eller aldrig ser i den vanliga tidnings och tidskriftsideologiska debatten: produktiv välfärdism, regionalisering,
subsidiaritetsprinciper, öppen kommunitär identitet och vertikal reformism.
Bilder från "Två filter: Varför du har fel om nästan allt men ändå inte vill ...Andreas BerghDenna bok har föredragits på Ekonomidagarna vid Lunds universitet, Lunds filosoficirkel, Centerstudenter, Sydsvenska handelskammaren samt ett nätverk för kommunpolitiker i Östergötland (med mera)
’Klassamhälle i omvandling’ och ’Det svarta hålet socialismen’ – Två kapitel ...Staffan LindströmOm författarna
Johan Lönnroth är före detta vice partiordförande i Vänsterpartiet,
matematiker, nationalekonom, politisk aktivist och amatörskådespelare.
Dessutom en rackare på handarbete.
Jimmy Sand är kulturvetare och kommunikatör, bördig från Grums. Aktiv
som fritidspolitiker för Socialdemokraterna i Göteborg, bl.a. i nämnden för
arbetsmarknad och vuxenutbildning samt i styrelsen för Göteborgs
stadsteater. Bloggar på jimmysand.com.
Föreliggande rapport består av kapitel två och tre i en kommande tredje väsentligen
omarbetade upplaga av Den tredje vänstern, som förlaget Korpen planerar att ge ut. Första
kapitlet gavs ut av Tankeverksamheten år 2014 under titeln Den svenska vänsterns historia.
Den tredje vänstern utkom i första upplaga med Johan Lönnroth som ensam författare på
Novapress år 1997, och i en andra omarbetad upplaga på Federa förlag 2009.
En rapport om Vänsterpartiet Kommunisterna.Allt om AlliansenBACK TO THE U.S.S.R. - Om Vänsterpartiet kommunisterna.
En rapport från Moderata Ungdomsförbundet
december 2009
En skrämmande rapport om Vänsterpartiet KommunisternaAllt om AlliansenBACK TO THE U.S.S.R. - Om Vänsterpartiet Kommunisterna
En rapport från Moderata Ungdomsförbundet
december 2009
Från defensiv till offensiv och framåtsyftande socialdemokratiStaffan Lindströmav Colin Crouch
Ur inledningen:
Den europeiska socialdemokratin behöver skakas ur den defensiva hållning den nu har försjunkit i under många år. Det finns ingen anledning att befinna sig i denna position alls. Ojämlikhet har återigen blivit en huvudfråga; storföretagens makt skapar en mängd problem för konsumenterna, löntagarna och medborgarna; ignoransen av kollektiva behov leder till skrämmande miljöförstöring. Det handlar i allt om områden där socialdemokratin har starka positioner och den nyliberala kapitalismen är som mest sårbar. Vi behöver nå en förståelse för paradoxen varför socialdemokraterna, trots detta, i de flesta länder är tillbakapressade medan nyliberalismen triumferar; och på så sätt undersöka vilka förändringar den socialdemokratiska politiken behöver för att ta sig ur försvarspositionerna och hämta ny styrka – tillsammans
med den gröna och andra sociala rörelser i en ny allians som är mer integrerad än rödgröna valkoalitioner.
Om författaren:
Colin Crouch är professor emeritus vid University of Warwick och knuten till Max
Planck Institutet för samhällsstudier i Köln. Han har skrivit en lång rad böcker, bl.a.
Post-democracy (2003), The Strange Non-Death of Neoliberalism (2011) och
Making Capitalism Fit for Society (2013).
2. Liberalismen grundande sig på idéer från 1700-
talet
Liberalismen har en misstänksamhet mot en
starkt statlig makt. Ett hot mot den enskilda
människans frihet.
Kommer ur det latinska ordet ”liber” som
betyder fri.
Frihet är liberalismen främsta honnörsord.
3. • Grunden till liberalismen lades fram av flera
tänkare.
• Adam Smith (1723-1790) är känd för den
ekonomiska liberalismens tankar.
• John Stuart Mill (1806-1873) är känd för den
politiska liberalismens tankar.
• Både amerikanska (1776) och franska (1789)
revolutionen grundade sig på liberalismens
tankar.
4. • Frihet att tänka och tycka som man vill.
• Frihet att skriva och publicera vad man vill.
• Folket ska ha makten genom fria val.
• Staten ska endast finnas för att skydda
medborgarnas rättigheter.
• Ekonomisk frihet ska bidra till
konkurrens lägre priser.
• Samhället blir ekonomiskt rikare med hjälp av
frihandel.
5. Under 1800-talets senare del skapas en ny form
av liberalism genom socialliberalismen.
Fattigdomen bland arbetarklassen bidrar till
tankar om att staten också kan hjälpa
medborgare ekonomiskt och inte bara skydda
dem.
Det sociala skyddsnätet blir en rättighet.
6. Liberalismen är idag en självklarhet i många av
världens länder. I västvärlden är det inte ens en
omstridd fråga.
Fortfarande finns det dock platser där den
precis börjat influera människor och politiker,
t.ex. i Kina och Östeuropa.
I Sverige är det främst folkpartiet som
traditionsmässigt ses som liberalt.
7. Konservatismen grundande sig på idéer
från slutet av 1700-talet
Kommer ur det latinska ordet
”conservare” som betyder bevara.
Vill slå vakt om nationernas traditioner
och historia utan radikala
samhällsförändringar.
8. Engelsmannen Edmund Burke (1729-1797)
räknas som den främste inom konservatismen.
Konservatismen blir en motreaktion av
liberalismen. Man var emot de stora
förändringar som revolutionerna skapade.
Adeln och kyrkan skulle fortsätta ha en stark
ställning. De hade fått makten av Gud och
därför kunde ingen ta den ifrån dem.
9. Konservatismen anser att politiken bör skynda
långsamt.
Snabba samhällsförändringar är inte bra för
folket.
Länder bör styras av en utbildad och
kompetent elit och religionen ska ha en stark
ställning för moralens skull.
10. Alla människor har olika förutsättningar och
rätt att ha olika inkomst och utbildning. Det är
inte bra för samhället att alla ska bli ”lika”.
Har accepterat allmän rösträtt och anammat
liberalismen ekonomiska syn på frihandel mm.
Ser gärna ett starkt försvar och försvarar de
kristna traditionerna.
Är emot politisk styrning och för privatisering
av alla samhällets sektorer.
I Sverige är det främst Moderaterna som
traditionsmässigt ses som konservativt.
11. Socialismen föddes i bakvattnet av industriella
revolutionen.
Den representerade den fattiga underklassen i
samhället.
Kommer ur det latinska ordet ”socius” som
betyder kamrat.
Klasskampen ett centralt tema.
12. • Den störste socialistiske tänkaren är Karl Marx
(1818-1883)
• Marx skrev det kommunistiska manifestet med
Friedrich Engels 1848.
• Den skriften och Marx tankar har haft ett
enormt inflytande under det senaste
århundradet.
• Massor har ”eldats” av det socialistiska
budskapet med det har också möts av enormt
motstånd och hat.
13. • Socialismen bygger på en analys där samhället
består av klasser. Fördelningen av resurserna
mellan klasserna är ojämn.
• Överklassen äger pengar och maskiner.
• Underklassen äger endast arbetskraften.
• Detta gör enligt S. att arbetarklassen
(proletariatet) tjänar pengar åt överklassen
(kapitalet).
• Detta skapar konflikter och den konflikten skall
tas till vara på så att samhällets resurser
fördelas rättvist.
• Målet är det klasslösa samhället.
14. Socialismen bygger på att konflikten mellan
klasserna utmynnar i en REVOLUTION!
Under 1800-talet delas Socialismen i en
reformdel och i en revolutions del.
De revolutionära kallas kommunister och
reformisterna kallas socialister.
Man har samma analys och samma mål men
det är vägen dit som skiljer S. och K. åt.
15. Idag finns socialismen i länder över hela
världen.
Både i kommunistiska diktaturer och i
socialdemokratiska demokratier.
Än så länge har ingen av de båda metoderna
gett ett helt klasslöst samhälle.
I Sverige är det främst Socialdemokraterna och
Vänsterpartiet som traditionsmässigt ses som
socialistiskt.
16. Feminismen föddes ur franska revolutionens
tankar om alla människors lika rättigheter.
Kommer ur det latinska ordet ” fe´mina” som
betyder kvinna.
Den menar att kvinnor som grupp i samhället
är underordnade män som grupp.
Detta vill feminismen ändra på så att både
kvinnor och män är lika mycket värda som
grupp.
17. • Några kända feministiska tänkare var Mary
Wollstonecraft (1759-1797) och liberalen John
Stuart Mill (1806-1873) som beskrev orättvisan
med kvinnans underordning i samhället.
• Efter århundraden av kamp lyckades kvinnor
få rösträtt i Europa efter första världskriget.
• Under 1900-talet delas feminismen in i flera
underkategorier som särartsfeminism,
liberalfeminism, socialfeminism,
radikalfeminism, queerfeminism m.fl.
18. Feminismen bygger på en analys där makten i
samhället beror på kön.
Män som grupp har mer makt än kvinnor som
grupp. Detta trots att hälften av alla människor
är kvinnor.
Makten finns i politiken, arbetslivet, idrotten,
kulturen, privatlivet mm.
En feminist vill ändra på den maktbalansen
och låta kvinnor ha lika stor makt som männen.
19. Liberalfeminister vill ha lika politiska rättigheter,
som rösträtt, rätt till arbete mm.
Socialfeminister vill ha lika ekonomiska rättigheter
och ett klasslöst samhälle.
Postfeminister menar att könen är något man lär
sig. Pojkar och flickor uppfostras på olika sätt.
”Man födds inte till kvinna man blir det”
Radikalfeminister anser att männen styr över
samhället med våld eller hot om våld,
könskonflikt.
Queerfeminister menar att makten inte bara
handlar om kön utan också om sexualitet.
Heterosexuella har mer makt än homosexuella,
och homosexuella förtrycks.
20. Feminismen har under den senaste
århundradet fått stora framsteg vad det gäller
kvinnors politiska rättigheter.
I dag arbetar feminismen fortfarande för att
kvinnors löner ska vara lika bra som männens.
Arbetsmarknaden är också fortfarande
uppdelat i mansyrken och kvinnoyrken.
Många män har också sett att mansroller
tvingar in dem i ett fack och stödjer därför
feminismen.
I Sverige är alla partier utom (Kd) feministiska
till viss del.
21. Ekologismen har uppstått efter att
industrialiseringens miljöförstöring blivit känd.
Ekologismen kommer från ekologi som
handlar om alla levande varelser samspel med
varandra och sim miljö.
Miljörörelsen har växt sig stark i framförallt
industriländer som redan har ekonomisk
tillväxt.
Många fattiga länder menar att de inte har råd
att tänka på miljön.
22. Framförallt på 1980-talet började miljörörelsen
att växa i västvärlden.
Den ville visa på att våra vanor att konsumera
och föräta oss på jordens resurser inte är
hållbart i längden.
Många rörelser bildade politiska partier för att
lyfta upp miljöfrågan på dagordningen.
De senaste åren har världen blivit mer och mer
överens om att vi människor faktiskt har
påverkat jorden och miljön negativt. (FN)
23. Ekologismen menar att vi måste hushålla på
resurserna till framtida generationer.
Ekonomiska intressen får inte gå före
miljöfrågorna.
Det finns ett kretsloppstänkande där allt vi gör
och alla beslut vi tar får konsekvenser för andra
och för miljön. Detta innebär ett ansvar.
24. Idag är ekologismen högaktuell och det arbetas
febrilt på internationell nivå för att få ett
globalt avtal som ska ta ett ekologiskt ansvar
för världens utveckling.
FNs klimatpanel har enat världens länder om
faran med ett ekonomiskt intresse före
miljöintresset.
Det är dock svårt att få fattiga länder med på
tankarna då de ser industrin som nödvändig
för att komma ur fattigdomen.
Idag är det främst Miljöpartiet som i Sverige
traditionellt ses som företrädare av
ekologismen.