際際滷

際際滷Share a Scribd company logo
Imperialsim reviderad
 Latinskt ord: herrav辰lde
 Total underkastelse,
moderlandets organisation
och kultur klipptes ut och
klistrades in
 Ofta total brist p奪 respekt
och f旦rst奪else f旦r den
koloniserades kultur.
 St旦rsta imperialiststaterna:
Storbritannien, Ryssland,
Frankrike, Tyskland
 Andra k辰nda: Portugal,
Spanien, Italien, Belgien,
USA, Japan
 H奪rdast drabbat
 M奪nga intressen.
 1884 konferens om
uppdelning
 Vid 1914 n辰stan hela
Afrika koloniserat
 Ej total underkastelse
 Missionsverksamhet
och handel viktigast
 Indien Juvelen i
kronan f旦r det Brittiska
imperiet
 Kina: ppna d旦rrens
politik blev r辰ddningen
 Japan: en icke-
europeiskt imperialist
stat
 Ekonomiska: jakt p奪 r奪varor samt marknad
 Ideologiska: sprida civilisation och kristendom (den
vita mannens b旦rda) Citat
 Nationella: Lyfta fram det egna landets f旦rtr辰fflighet
 Etnisk nationalism: Id辿 om gemenskap inom spr奪k,
religion, tradition, kultur
 Varje nation har r辰tt att bilda sin egen stat
 Enande kraft: Tyskland (1870-1871) och Italien
(1859-1870)
 Splittrande: sterrike-Ungern, Osmanska riket
 Medborgarnationalism: Medborgarskapet 辰r det
som enar: Schweiz, USA
 Charles Darwin(1809-
1882), Survival of the fittest
(ej Darwins citat, Herbert
Spencer), betonade dock
att m辰nniskan tillh旦r
samma art.
 M辰nskligheten delades i
raser med olika egenskaper
som v辰rderades (tex Carl
von Linn辿 1700-tal)
 L奪ngskallar och
kortskalllar (Anders
Retzius, 1800-tal)
 Sveriges rasbiologiska
institut 1921-1958

More Related Content

Viewers also liked (10)

Andra v辰rldskriget - krigets forlopp
Andra v辰rldskriget - krigets forloppAndra v辰rldskriget - krigets forlopp
Andra v辰rldskriget - krigets forlopp
Emelie Holmquist
Andra v辰rldskriget - "facit" och f旦ljder
Andra v辰rldskriget - "facit" och f旦ljderAndra v辰rldskriget - "facit" och f旦ljder
Andra v辰rldskriget - "facit" och f旦ljder
Emelie Holmquist
V辰gen till f旦rsta v辰rldskriget
V辰gen till f旦rsta v辰rldskrigetV辰gen till f旦rsta v辰rldskriget
V辰gen till f旦rsta v辰rldskriget
Janne Juopperi
京庄鉛糸壊沿姻温一
京庄鉛糸壊沿姻温一京庄鉛糸壊沿姻温一
京庄鉛糸壊沿姻温一
bj旦rn westerstr旦m
Franska revolutionens orsaker
Franska revolutionens orsakerFranska revolutionens orsaker
Franska revolutionens orsaker
Hajen
Franska revolutionen
Franska revolutionenFranska revolutionen
Franska revolutionen
Hajen
Haven
HavenHaven
Haven
Arlandagymnasiet
Afrika 4
Afrika 4Afrika 4
Afrika 4
bj旦rn westerstr旦m
Amerikanska Revolutionen
Amerikanska RevolutionenAmerikanska Revolutionen
Amerikanska Revolutionen
Marie Linder
Imperialism Power Point
Imperialism Power PointImperialism Power Point
Imperialism Power Point
Michael Payne
Andra v辰rldskriget - krigets forlopp
Andra v辰rldskriget - krigets forloppAndra v辰rldskriget - krigets forlopp
Andra v辰rldskriget - krigets forlopp
Emelie Holmquist
Andra v辰rldskriget - "facit" och f旦ljder
Andra v辰rldskriget - "facit" och f旦ljderAndra v辰rldskriget - "facit" och f旦ljder
Andra v辰rldskriget - "facit" och f旦ljder
Emelie Holmquist
V辰gen till f旦rsta v辰rldskriget
V辰gen till f旦rsta v辰rldskrigetV辰gen till f旦rsta v辰rldskriget
V辰gen till f旦rsta v辰rldskriget
Janne Juopperi
Franska revolutionens orsaker
Franska revolutionens orsakerFranska revolutionens orsaker
Franska revolutionens orsaker
Hajen
Franska revolutionen
Franska revolutionenFranska revolutionen
Franska revolutionen
Hajen
Amerikanska Revolutionen
Amerikanska RevolutionenAmerikanska Revolutionen
Amerikanska Revolutionen
Marie Linder
Imperialism Power Point
Imperialism Power PointImperialism Power Point
Imperialism Power Point
Michael Payne

More from Arlandagymnasiet (20)

Vem 辰ger vattnet
Vem 辰ger vattnetVem 辰ger vattnet
Vem 辰ger vattnet
Arlandagymnasiet
Vattnet
VattnetVattnet
Vattnet
Arlandagymnasiet
Nya tider nya v辰rldar
Nya tider nya v辰rldarNya tider nya v辰rldar
Nya tider nya v辰rldar
Arlandagymnasiet
Medeltiden
MedeltidenMedeltiden
Medeltiden
Arlandagymnasiet
Antiken grekland och rom
Antiken grekland och romAntiken grekland och rom
Antiken grekland och rom
Arlandagymnasiet
Forntid och neolitiska
Forntid och neolitiskaForntid och neolitiska
Forntid och neolitiska
Arlandagymnasiet
Opponeringen
OpponeringenOpponeringen
Opponeringen
Arlandagymnasiet
Neolitiska revolutionen
Neolitiska revolutionenNeolitiska revolutionen
Neolitiska revolutionen
Arlandagymnasiet
Forntid
ForntidForntid
Forntid
Arlandagymnasiet
Tre nedslag i kalla krigets konflikter
Tre nedslag i kalla krigets konflikterTre nedslag i kalla krigets konflikter
Tre nedslag i kalla krigets konflikter
Arlandagymnasiet
Kalla kriget
Kalla krigetKalla kriget
Kalla kriget
Arlandagymnasiet
H奪llbar utveckling
H奪llbar utvecklingH奪llbar utveckling
H奪llbar utveckling
Arlandagymnasiet
Historia, samh辰lle och popul辰rkultur
Historia, samh辰lle och popul辰rkulturHistoria, samh辰lle och popul辰rkultur
Historia, samh辰lle och popul辰rkultur
Arlandagymnasiet
Opponeringen
OpponeringenOpponeringen
Opponeringen
Arlandagymnasiet
Handel och transport
Handel och transportHandel och transport
Handel och transport
Arlandagymnasiet
Matproduktion
MatproduktionMatproduktion
Matproduktion
Arlandagymnasiet
Mat,produktion, handel en 旦versikt
Mat,produktion, handel   en 旦versiktMat,produktion, handel   en 旦versikt
Mat,produktion, handel en 旦versikt
Arlandagymnasiet
Andra v辰rldskriget
Andra v辰rldskrigetAndra v辰rldskriget
Andra v辰rldskriget
Arlandagymnasiet
Mellankrigstiden2
Mellankrigstiden2Mellankrigstiden2
Mellankrigstiden2
Arlandagymnasiet
F旦rsta v辰rldskriget bra
F旦rsta v辰rldskriget braF旦rsta v辰rldskriget bra
F旦rsta v辰rldskriget bra
Arlandagymnasiet

Imperialsim reviderad

  • 2. Latinskt ord: herrav辰lde Total underkastelse, moderlandets organisation och kultur klipptes ut och klistrades in Ofta total brist p奪 respekt och f旦rst奪else f旦r den koloniserades kultur. St旦rsta imperialiststaterna: Storbritannien, Ryssland, Frankrike, Tyskland Andra k辰nda: Portugal, Spanien, Italien, Belgien, USA, Japan
  • 3. H奪rdast drabbat M奪nga intressen. 1884 konferens om uppdelning Vid 1914 n辰stan hela Afrika koloniserat
  • 4. Ej total underkastelse Missionsverksamhet och handel viktigast Indien Juvelen i kronan f旦r det Brittiska imperiet Kina: ppna d旦rrens politik blev r辰ddningen Japan: en icke- europeiskt imperialist stat
  • 5. Ekonomiska: jakt p奪 r奪varor samt marknad Ideologiska: sprida civilisation och kristendom (den vita mannens b旦rda) Citat Nationella: Lyfta fram det egna landets f旦rtr辰fflighet
  • 6. Etnisk nationalism: Id辿 om gemenskap inom spr奪k, religion, tradition, kultur Varje nation har r辰tt att bilda sin egen stat Enande kraft: Tyskland (1870-1871) och Italien (1859-1870) Splittrande: sterrike-Ungern, Osmanska riket Medborgarnationalism: Medborgarskapet 辰r det som enar: Schweiz, USA
  • 7. Charles Darwin(1809- 1882), Survival of the fittest (ej Darwins citat, Herbert Spencer), betonade dock att m辰nniskan tillh旦r samma art. M辰nskligheten delades i raser med olika egenskaper som v辰rderades (tex Carl von Linn辿 1700-tal) L奪ngskallar och kortskalllar (Anders Retzius, 1800-tal) Sveriges rasbiologiska institut 1921-1958