ݺߣ

ݺߣShare a Scribd company logo
ädz!
Learning Study på Höglundaskolan
Mittlärande 2015
anna-karin.ericsson@skola.sundsvall.se
Bakgrund
• Diskussioner i ämneslaget:
– Vi vill jobba tillsammans
– Prata om matematik
– Utveckla undervisningen
– Besöka varandras lektioner
Hur gör vi med feedback?
Tydlig mall över vad vi ska fundera kring och ge feedback på
– Lesson study och Learning Study
• Kontakt med STU. Projektpengar från Läsa
Skriva Räkna projektet
Varför Learning Study?
• Synliggöra tyst kunskap om undervisning.
• Bryta ensamtraditionen och kollektivisera kunskap.
• Jag är inte ensam, alla är ansvariga för
lektionsinnehållet.
• Intellektuell stimulans och nya ämneskunskaper.
• Grundforskning i vardagen.
• Bättre undervisning (innehållet) ger ökade
elevresultat.
• Learning Study är systematisk kunskapsbildning
(Vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet…)
Olika LS projekt
Åk 1-5
• Tiotalsövergångar i
subtraktion
• Likhetstecknets betydelse
• Bråk
• Vinklar
• Area
• Formler
• Mätning
• Dubbelt/hälften
Åk 6-9
• Proportionalitet
• Negativa tal
• Kortdivision
• Enhetsomvandlingar
• Densitet
• Spanska pronomen
• Engelsk läsförståelse
• Att läsa mellan raderna
• Att springa 30m snabbt
Learning Study och Lesson Study
Båda modellerna karaktäriseras av att en grupp
lärare tillsammans arbetar med:
- planering
- genomförande
- utvärdering
- revidering
av undervisningen i ett cykliskt förlopp.
Skillnaden mellan modellerna
Lesson Study och Learning Study
• Arbetet i en Lesson Study är mer inriktat på
lektionsdesign, samt utprövning av elevaktiviteter och
uppgifter.
• Elevernas lärande är det centrala i en Learning Study. Vi
utvärderar elevernas kunskaper både före och efter
undervisningen för att kunna bedöma hur
undervisningen bidragit till elevernas lärande.
• Learning Study har variationsteorin som teoretisk
utgångspunkt. Hur innehållet kan variera så att eleverna
förstår och kan använda kunskapen i andra sammanhang.
Variationsteorin
Innebär att fokusera på:
• Vad ska eleverna lära (Lärandeobjekt)
• Vad det innebär att kunna detta (Kritiska
aspekter)
• Vad eleverna har för uppfattningar/svårigheter
med detta (Kritiska aspekter)
• Hur innehållet kan variera så att eleverna
förstår och kan använda detta i andra
sammanhang (Variationsmönster)
Lärandeobjekt
• Vad har våra elever svårt att lära?
• Vad tycker vi att det är svårt att undervisa om
så att alla elever lär sig?
• Avgränsning och precisering – vad kan ingå i
vårt lärandeobjekt med tanke på
undervisningens omfattning? (En lektion)
Lärandeobjekt:
Att kunna teckna och
tolka matematiska uttryck
Kritiska aspekter
• De aspekter eleverna måste urskilja för att
uppnå lärandeobjektet
– De aspekter som eleverna ännu ej urskilt
• Ta hjälp av två frågor:
– Vad innebär det att kunna lärandeobjektet?
– Vad har eleverna för uppfattning om
lärandeobjektet?
- lärarnas erfarenheter
- kända ”felsvar” och ”missuppfattningar”
- resultat från forskning
- andra Learning Studies
Arbetsgången i Learning Study
• Elevernas förkunskaper
kartläggs kring det valda
lärandeobjektet genom ett
förtest.
• Alla elever som deltar i
studien gör förtestet.
- Testet ska innehålla svårigheter
som vi tror/vill att eleverna ska
falla på.
- Förtestet rättas och elevernas
misstag och kunskapssvårigheter
synliggörs.
Två uppgifter ur vårt förtest
• Analys av förtestet görs
tillsammans.
• Nu gör vi en detaljerad
lektionsplanering
tillsammans.
– hur lektionen ska angripa
de kritiska aspekterna.
– vad krävs för att eleverna
ska förstå innehållet.
– Hur kan vi hjälpa eleverna att få syn på det vi tror är
kritiskt?
– Hur kan vi använda vanliga elevsvar för att tex
skapa kontraster?
– Vad ska hållas konstant och vad ska varieras?
– Vilka variationsmönster vill vi skapa – en aspekt i
taget, flera aspekter -samtidigt, i vilken ordning, …?
• En i gruppen genomför den
gemensamt planerade lektionen
och den spelas in.
• Kameran är riktad mot den
undervisade läraren och
lektionsinnehållet.
• Några dagar efter lektionen görs
ett eftertest. (Samma test som
förtestet)
• Vad var det eleverna förstod
och inte förstod?
• Vad måste vi förtydliga för
att nå vårt lärandeobjekt?
• Lektionen förfinas och den
förbättrade lektionen
genomförs av en annan
lärare i en ny grupp
• Cykeln fortsätter… 3-4
gånger
• En viktig del i studien är
dokumentationen
– vad man gjort
– vad man kom fram till
– resultatet
Resultat
KA: Parentesernas betydelse
9 – 5 + 3
a. Placera parenteser så att uttrycket blir lika med 7
b. Placera parenteser så att uttrycket blir lika med 1
Förtest Eftertest
Lektion 1 (7f) 11% 38%
Lektion 2 (7e) 40% 67%
Lektion 3 (6a) 18% 77%
Våra lärdomar
• Den ämnestid vi hade tillsammans använde vi till att
utveckla matematikundervisningen.
– Använd tiden till rätt saker
– Hur sprider vi information
– Inköp
• En kritisk aspekt taget!
– Genomgångar
– Planering av arbetsområden
• Vad får jag inte ta för givet?
- Backa ganska långt vid inledningen av en genomgång
• Vinster med att analysera tester/resultat
– Dra lärdomar av elevernas missuppfattningar
– Utgå från elevernas förkunskaper i större utsträckning
• Kollegiala lärandet
Litteratur och webbplats
Learning Study – undervisning gör skillnad
Tuula Maunula
Joakim Magnusson
Christina Echevarria
learning study – en guide
Johan Häggström
Maria Bergqvist
http://ls.idpp.gu.se
(skolverket, ncm och gu)
Forskning för klassrummet
Vetenskaplig grund och beprövad
erfarenhet i praktiken
Skolverket
Att organisera en Learning study
• 3 – 5 (min 2 max 6) lärare som undervisar i
samma ämne och i närliggande årskurser.
• Handledare med erfarenhet av LS.
• Elever i samma åk eller med ett års skillnad.
• Möjlighet att träffas kontinuerligt och ostört
under ca 10 planeringsträffar på vardera 1,5 –
2 timmar.
• Pågår under en termin eller en del av läsåret.
Vad roligt att du kom
och
tack för att du lyssnade!

More Related Content

Similar to Learning study mittlärande 2015 (20)

1 1 projekt-ämnesövergripande
1 1 projekt-ämnesövergripande1 1 projekt-ämnesövergripande
1 1 projekt-ämnesövergripande
KalleMicke
Flippa ditt klassrum 26 februari 2013
Flippa ditt klassrum 26 februari 2013Flippa ditt klassrum 26 februari 2013
Flippa ditt klassrum 26 februari 2013
Ingela Lundh Pedagogiskt Centrum, GR Utbildning
Norra hisingen 17 juni
Norra hisingen 17 juniNorra hisingen 17 juni
Norra hisingen 17 juni
Ingela Lundh Pedagogiskt Centrum, GR Utbildning
Fäladsgården på unikum mars 2015 kopia
Fäladsgården på unikum   mars 2015 kopiaFäladsgården på unikum   mars 2015 kopia
Fäladsgården på unikum mars 2015 kopia
vivecadahl
The Big Five ur ett formativt perspektiv, Onsala Pedagogiska enhet 2013-05-15
The Big Five ur ett formativt perspektiv, Onsala Pedagogiska enhet 2013-05-15The Big Five ur ett formativt perspektiv, Onsala Pedagogiska enhet 2013-05-15
The Big Five ur ett formativt perspektiv, Onsala Pedagogiska enhet 2013-05-15
Malin Frykman
Digga lärandet 2.0 ppt
Digga lärandet 2.0 pptDigga lärandet 2.0 ppt
Digga lärandet 2.0 ppt
jannascheele
Träff 1 bedömningspolicyn
Träff 1 bedömningspolicynTräff 1 bedömningspolicyn
Träff 1 bedömningspolicyn
Sundsvalls kommun
SRG: Ann Tellanders slides från Kick-In 2013
SRG: Ann Tellanders slides från Kick-In 2013SRG: Ann Tellanders slides från Kick-In 2013
SRG: Ann Tellanders slides från Kick-In 2013
Robert Bengtsson
På hemmaplan ytter introduktion inför SKUAarbete
På hemmaplan ytter introduktion inför SKUAarbetePå hemmaplan ytter introduktion inför SKUAarbete
På hemmaplan ytter introduktion inför SKUAarbete
Malinspplugg
GTI tillfälle 4
GTI tillfälle 4GTI tillfälle 4
GTI tillfälle 4
Ingela Lundh Pedagogiskt Centrum, GR Utbildning
Bfl digitalt
Bfl digitaltBfl digitalt
Bfl digitalt
Anders Holmgren
Elevaktiva och kreativa arbetssätt i so undervisningen
Elevaktiva och kreativa arbetssätt i so undervisningenElevaktiva och kreativa arbetssätt i so undervisningen
Elevaktiva och kreativa arbetssätt i so undervisningen
mittlarande
Formativ bedömning som en del av kvalitetsarbetet
Formativ bedömning som en del av kvalitetsarbetetFormativ bedömning som en del av kvalitetsarbetet
Formativ bedömning som en del av kvalitetsarbetet
Sandra Svensson GR
Elevaktiv formativ bedömning skolporten ppt
Elevaktiv formativ bedömning  skolporten   pptElevaktiv formativ bedömning  skolporten   ppt
Elevaktiv formativ bedömning skolporten ppt
Håkan Elderstig
Bedömning för lärande och systematiskt kvalitetsarbete
Bedömning för lärande och systematiskt kvalitetsarbeteBedömning för lärande och systematiskt kvalitetsarbete
Bedömning för lärande och systematiskt kvalitetsarbete
Sandra Svensson GR
Presentation Bedömning för lärande och digitala verktyg, Tjörn, tillfälle 4
Presentation Bedömning för lärande och digitala verktyg, Tjörn, tillfälle 4Presentation Bedömning för lärande och digitala verktyg, Tjörn, tillfälle 4
Presentation Bedömning för lärande och digitala verktyg, Tjörn, tillfälle 4
Malin Frykman
BFL genom RUC Högskolan i Halmstad
BFL genom RUC Högskolan i HalmstadBFL genom RUC Högskolan i Halmstad
BFL genom RUC Högskolan i Halmstad
Sandra Svensson GR
Systematiskt kvalitetsarbete ppt 151026
Systematiskt kvalitetsarbete ppt 151026Systematiskt kvalitetsarbete ppt 151026
Systematiskt kvalitetsarbete ppt 151026
Hanna Askelund
1 1 projekt-ämnesövergripande
1 1 projekt-ämnesövergripande1 1 projekt-ämnesövergripande
1 1 projekt-ämnesövergripande
KalleMicke
Fäladsgården på unikum mars 2015 kopia
Fäladsgården på unikum   mars 2015 kopiaFäladsgården på unikum   mars 2015 kopia
Fäladsgården på unikum mars 2015 kopia
vivecadahl
The Big Five ur ett formativt perspektiv, Onsala Pedagogiska enhet 2013-05-15
The Big Five ur ett formativt perspektiv, Onsala Pedagogiska enhet 2013-05-15The Big Five ur ett formativt perspektiv, Onsala Pedagogiska enhet 2013-05-15
The Big Five ur ett formativt perspektiv, Onsala Pedagogiska enhet 2013-05-15
Malin Frykman
Digga lärandet 2.0 ppt
Digga lärandet 2.0 pptDigga lärandet 2.0 ppt
Digga lärandet 2.0 ppt
jannascheele
SRG: Ann Tellanders slides från Kick-In 2013
SRG: Ann Tellanders slides från Kick-In 2013SRG: Ann Tellanders slides från Kick-In 2013
SRG: Ann Tellanders slides från Kick-In 2013
Robert Bengtsson
På hemmaplan ytter introduktion inför SKUAarbete
På hemmaplan ytter introduktion inför SKUAarbetePå hemmaplan ytter introduktion inför SKUAarbete
På hemmaplan ytter introduktion inför SKUAarbete
Malinspplugg
Elevaktiva och kreativa arbetssätt i so undervisningen
Elevaktiva och kreativa arbetssätt i so undervisningenElevaktiva och kreativa arbetssätt i so undervisningen
Elevaktiva och kreativa arbetssätt i so undervisningen
mittlarande
Formativ bedömning som en del av kvalitetsarbetet
Formativ bedömning som en del av kvalitetsarbetetFormativ bedömning som en del av kvalitetsarbetet
Formativ bedömning som en del av kvalitetsarbetet
Sandra Svensson GR
Elevaktiv formativ bedömning skolporten ppt
Elevaktiv formativ bedömning  skolporten   pptElevaktiv formativ bedömning  skolporten   ppt
Elevaktiv formativ bedömning skolporten ppt
Håkan Elderstig
Bedömning för lärande och systematiskt kvalitetsarbete
Bedömning för lärande och systematiskt kvalitetsarbeteBedömning för lärande och systematiskt kvalitetsarbete
Bedömning för lärande och systematiskt kvalitetsarbete
Sandra Svensson GR
Presentation Bedömning för lärande och digitala verktyg, Tjörn, tillfälle 4
Presentation Bedömning för lärande och digitala verktyg, Tjörn, tillfälle 4Presentation Bedömning för lärande och digitala verktyg, Tjörn, tillfälle 4
Presentation Bedömning för lärande och digitala verktyg, Tjörn, tillfälle 4
Malin Frykman
Systematiskt kvalitetsarbete ppt 151026
Systematiskt kvalitetsarbete ppt 151026Systematiskt kvalitetsarbete ppt 151026
Systematiskt kvalitetsarbete ppt 151026
Hanna Askelund

More from mittlarande (20)

Nyanlända i Sundsvall
Nyanlända i SundsvallNyanlända i Sundsvall
Nyanlända i Sundsvall
mittlarande
Det synliga barnet
Det synliga barnetDet synliga barnet
Det synliga barnet
mittlarande
Fredriks fem bästa
Fredriks fem bästaFredriks fem bästa
Fredriks fem bästa
mittlarande
öٱ
öٱöٱ
öٱ
mittlarande
Lärande och läromedel på individens villkor
Lärande och läromedel på individens villkorLärande och läromedel på individens villkor
Lärande och läromedel på individens villkor
mittlarande
Bild en demokratisk rättighet Sundsval vt18
Bild en demokratisk rättighet Sundsval vt18Bild en demokratisk rättighet Sundsval vt18
Bild en demokratisk rättighet Sundsval vt18
mittlarande
Elevdelaktighet och elevaktivitet
Elevdelaktighet och elevaktivitetElevdelaktighet och elevaktivitet
Elevdelaktighet och elevaktivitet
mittlarande
Språk- och kunskapsutvecklande undervisning
Språk- och kunskapsutvecklande undervisningSpråk- och kunskapsutvecklande undervisning
Språk- och kunskapsutvecklande undervisning
mittlarande
Kvalitet i fritidshem genom kollegialt lärande
Kvalitet i fritidshem genom kollegialt lärandeKvalitet i fritidshem genom kollegialt lärande
Kvalitet i fritidshem genom kollegialt lärande
mittlarande
Pedagogiska appar i förskolan
Pedagogiska appar i förskolanPedagogiska appar i förskolan
Pedagogiska appar i förskolan
mittlarande
Att möta många kulturer i förskolan, ett interkulturellt arbetssätt
Att möta många kulturer i förskolan, ett interkulturellt arbetssättAtt möta många kulturer i förskolan, ett interkulturellt arbetssätt
Att möta många kulturer i förskolan, ett interkulturellt arbetssätt
mittlarande
Inte utan mina elever
Inte utan mina eleverInte utan mina elever
Inte utan mina elever
mittlarande
Bedömning för lärande – en välsignelse eller en återvändsgränd
Bedömning för lärande – en välsignelse eller en återvändsgrändBedömning för lärande – en välsignelse eller en återvändsgränd
Bedömning för lärande – en välsignelse eller en återvändsgränd
mittlarande
Digitalt skapande på webben
Digitalt skapande på webbenDigitalt skapande på webben
Digitalt skapande på webben
mittlarande
Arg flyttar in Maria-Pia Gottberg-Sundsvall_160223
Arg flyttar in Maria-Pia Gottberg-Sundsvall_160223Arg flyttar in Maria-Pia Gottberg-Sundsvall_160223
Arg flyttar in Maria-Pia Gottberg-Sundsvall_160223
mittlarande
Lärmiljö i skolan, Magnus Blixt mittlär16
Lärmiljö i skolan, Magnus Blixt mittlär16Lärmiljö i skolan, Magnus Blixt mittlär16
Lärmiljö i skolan, Magnus Blixt mittlär16
mittlarande
Arbetsro och ledarskap i klassrummet, Magnus Blixt
Arbetsro och ledarskap i klassrummet, Magnus BlixtArbetsro och ledarskap i klassrummet, Magnus Blixt
Arbetsro och ledarskap i klassrummet, Magnus Blixt
mittlarande
Programmering en fråga om demokrati
Programmering en fråga om demokratiProgrammering en fråga om demokrati
Programmering en fråga om demokrati
mittlarande
Den pedagogiska miljöns betydelse
Den pedagogiska miljöns betydelseDen pedagogiska miljöns betydelse
Den pedagogiska miljöns betydelse
mittlarande
Pedagogisk dokumentation som ett systematiskt kvalitetsverktyg i förskolan
Pedagogisk dokumentation som ett systematiskt kvalitetsverktyg i förskolanPedagogisk dokumentation som ett systematiskt kvalitetsverktyg i förskolan
Pedagogisk dokumentation som ett systematiskt kvalitetsverktyg i förskolan
mittlarande
Nyanlända i Sundsvall
Nyanlända i SundsvallNyanlända i Sundsvall
Nyanlända i Sundsvall
mittlarande
Lärande och läromedel på individens villkor
Lärande och läromedel på individens villkorLärande och läromedel på individens villkor
Lärande och läromedel på individens villkor
mittlarande
Bild en demokratisk rättighet Sundsval vt18
Bild en demokratisk rättighet Sundsval vt18Bild en demokratisk rättighet Sundsval vt18
Bild en demokratisk rättighet Sundsval vt18
mittlarande
Elevdelaktighet och elevaktivitet
Elevdelaktighet och elevaktivitetElevdelaktighet och elevaktivitet
Elevdelaktighet och elevaktivitet
mittlarande
Språk- och kunskapsutvecklande undervisning
Språk- och kunskapsutvecklande undervisningSpråk- och kunskapsutvecklande undervisning
Språk- och kunskapsutvecklande undervisning
mittlarande
Kvalitet i fritidshem genom kollegialt lärande
Kvalitet i fritidshem genom kollegialt lärandeKvalitet i fritidshem genom kollegialt lärande
Kvalitet i fritidshem genom kollegialt lärande
mittlarande
Pedagogiska appar i förskolan
Pedagogiska appar i förskolanPedagogiska appar i förskolan
Pedagogiska appar i förskolan
mittlarande
Att möta många kulturer i förskolan, ett interkulturellt arbetssätt
Att möta många kulturer i förskolan, ett interkulturellt arbetssättAtt möta många kulturer i förskolan, ett interkulturellt arbetssätt
Att möta många kulturer i förskolan, ett interkulturellt arbetssätt
mittlarande
Bedömning för lärande – en välsignelse eller en återvändsgränd
Bedömning för lärande – en välsignelse eller en återvändsgrändBedömning för lärande – en välsignelse eller en återvändsgränd
Bedömning för lärande – en välsignelse eller en återvändsgränd
mittlarande
Digitalt skapande på webben
Digitalt skapande på webbenDigitalt skapande på webben
Digitalt skapande på webben
mittlarande
Arg flyttar in Maria-Pia Gottberg-Sundsvall_160223
Arg flyttar in Maria-Pia Gottberg-Sundsvall_160223Arg flyttar in Maria-Pia Gottberg-Sundsvall_160223
Arg flyttar in Maria-Pia Gottberg-Sundsvall_160223
mittlarande
Lärmiljö i skolan, Magnus Blixt mittlär16
Lärmiljö i skolan, Magnus Blixt mittlär16Lärmiljö i skolan, Magnus Blixt mittlär16
Lärmiljö i skolan, Magnus Blixt mittlär16
mittlarande
Arbetsro och ledarskap i klassrummet, Magnus Blixt
Arbetsro och ledarskap i klassrummet, Magnus BlixtArbetsro och ledarskap i klassrummet, Magnus Blixt
Arbetsro och ledarskap i klassrummet, Magnus Blixt
mittlarande
Programmering en fråga om demokrati
Programmering en fråga om demokratiProgrammering en fråga om demokrati
Programmering en fråga om demokrati
mittlarande
Den pedagogiska miljöns betydelse
Den pedagogiska miljöns betydelseDen pedagogiska miljöns betydelse
Den pedagogiska miljöns betydelse
mittlarande
Pedagogisk dokumentation som ett systematiskt kvalitetsverktyg i förskolan
Pedagogisk dokumentation som ett systematiskt kvalitetsverktyg i förskolanPedagogisk dokumentation som ett systematiskt kvalitetsverktyg i förskolan
Pedagogisk dokumentation som ett systematiskt kvalitetsverktyg i förskolan
mittlarande

Learning study mittlärande 2015

  • 2. Learning Study på Höglundaskolan Mittlärande 2015 anna-karin.ericsson@skola.sundsvall.se
  • 3. Bakgrund • Diskussioner i ämneslaget: – Vi vill jobba tillsammans – Prata om matematik – Utveckla undervisningen – Besöka varandras lektioner Hur gör vi med feedback? Tydlig mall över vad vi ska fundera kring och ge feedback på – Lesson study och Learning Study • Kontakt med STU. Projektpengar från Läsa Skriva Räkna projektet
  • 4. Varför Learning Study? • Synliggöra tyst kunskap om undervisning. • Bryta ensamtraditionen och kollektivisera kunskap. • Jag är inte ensam, alla är ansvariga för lektionsinnehållet. • Intellektuell stimulans och nya ämneskunskaper. • Grundforskning i vardagen. • Bättre undervisning (innehållet) ger ökade elevresultat. • Learning Study är systematisk kunskapsbildning (Vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet…)
  • 5. Olika LS projekt Åk 1-5 • Tiotalsövergångar i subtraktion • Likhetstecknets betydelse • Bråk • Vinklar • Area • Formler • Mätning • Dubbelt/hälften Åk 6-9 • Proportionalitet • Negativa tal • Kortdivision • Enhetsomvandlingar • Densitet • Spanska pronomen • Engelsk läsförståelse • Att läsa mellan raderna • Att springa 30m snabbt
  • 6. Learning Study och Lesson Study Båda modellerna karaktäriseras av att en grupp lärare tillsammans arbetar med: - planering - genomförande - utvärdering - revidering av undervisningen i ett cykliskt förlopp.
  • 7. Skillnaden mellan modellerna Lesson Study och Learning Study • Arbetet i en Lesson Study är mer inriktat på lektionsdesign, samt utprövning av elevaktiviteter och uppgifter. • Elevernas lärande är det centrala i en Learning Study. Vi utvärderar elevernas kunskaper både före och efter undervisningen för att kunna bedöma hur undervisningen bidragit till elevernas lärande. • Learning Study har variationsteorin som teoretisk utgångspunkt. Hur innehållet kan variera så att eleverna förstår och kan använda kunskapen i andra sammanhang.
  • 8. Variationsteorin Innebär att fokusera på: • Vad ska eleverna lära (Lärandeobjekt) • Vad det innebär att kunna detta (Kritiska aspekter) • Vad eleverna har för uppfattningar/svårigheter med detta (Kritiska aspekter) • Hur innehållet kan variera så att eleverna förstår och kan använda detta i andra sammanhang (Variationsmönster)
  • 9. Lärandeobjekt • Vad har våra elever svårt att lära? • Vad tycker vi att det är svårt att undervisa om så att alla elever lär sig? • Avgränsning och precisering – vad kan ingå i vårt lärandeobjekt med tanke på undervisningens omfattning? (En lektion) Lärandeobjekt: Att kunna teckna och tolka matematiska uttryck
  • 10. Kritiska aspekter • De aspekter eleverna måste urskilja för att uppnå lärandeobjektet – De aspekter som eleverna ännu ej urskilt • Ta hjälp av två frågor: – Vad innebär det att kunna lärandeobjektet? – Vad har eleverna för uppfattning om lärandeobjektet? - lärarnas erfarenheter - kända ”felsvar” och ”missuppfattningar” - resultat från forskning - andra Learning Studies
  • 12. • Elevernas förkunskaper kartläggs kring det valda lärandeobjektet genom ett förtest. • Alla elever som deltar i studien gör förtestet. - Testet ska innehålla svårigheter som vi tror/vill att eleverna ska falla på. - Förtestet rättas och elevernas misstag och kunskapssvårigheter synliggörs.
  • 13. Två uppgifter ur vårt förtest
  • 14. • Analys av förtestet görs tillsammans. • Nu gör vi en detaljerad lektionsplanering tillsammans. – hur lektionen ska angripa de kritiska aspekterna. – vad krävs för att eleverna ska förstå innehållet. – Hur kan vi hjälpa eleverna att få syn på det vi tror är kritiskt? – Hur kan vi använda vanliga elevsvar för att tex skapa kontraster? – Vad ska hållas konstant och vad ska varieras? – Vilka variationsmönster vill vi skapa – en aspekt i taget, flera aspekter -samtidigt, i vilken ordning, …?
  • 15. • En i gruppen genomför den gemensamt planerade lektionen och den spelas in. • Kameran är riktad mot den undervisade läraren och lektionsinnehållet. • Några dagar efter lektionen görs ett eftertest. (Samma test som förtestet)
  • 16. • Vad var det eleverna förstod och inte förstod? • Vad måste vi förtydliga för att nå vårt lärandeobjekt? • Lektionen förfinas och den förbättrade lektionen genomförs av en annan lärare i en ny grupp • Cykeln fortsätter… 3-4 gånger
  • 17. • En viktig del i studien är dokumentationen – vad man gjort – vad man kom fram till – resultatet
  • 18. Resultat KA: Parentesernas betydelse 9 – 5 + 3 a. Placera parenteser så att uttrycket blir lika med 7 b. Placera parenteser så att uttrycket blir lika med 1 Förtest Eftertest Lektion 1 (7f) 11% 38% Lektion 2 (7e) 40% 67% Lektion 3 (6a) 18% 77%
  • 19. Våra lärdomar • Den ämnestid vi hade tillsammans använde vi till att utveckla matematikundervisningen. – Använd tiden till rätt saker – Hur sprider vi information – Inköp • En kritisk aspekt taget! – Genomgångar – Planering av arbetsområden • Vad får jag inte ta för givet? - Backa ganska långt vid inledningen av en genomgång • Vinster med att analysera tester/resultat – Dra lärdomar av elevernas missuppfattningar – Utgå från elevernas förkunskaper i större utsträckning • Kollegiala lärandet
  • 20. Litteratur och webbplats Learning Study – undervisning gör skillnad Tuula Maunula Joakim Magnusson Christina Echevarria learning study – en guide Johan Häggström Maria Bergqvist http://ls.idpp.gu.se (skolverket, ncm och gu) Forskning för klassrummet Vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet i praktiken Skolverket
  • 21. Att organisera en Learning study • 3 – 5 (min 2 max 6) lärare som undervisar i samma ämne och i närliggande årskurser. • Handledare med erfarenhet av LS. • Elever i samma åk eller med ett års skillnad. • Möjlighet att träffas kontinuerligt och ostört under ca 10 planeringsträffar på vardera 1,5 – 2 timmar. • Pågår under en termin eller en del av läsåret.
  • 22. Vad roligt att du kom och tack för att du lyssnade!

Editor's Notes

  • #8: Variationsteorin: Bygger på att lärande sker med hjälp av att urskilja nya aspekter. För att förstå vad något är behöver man se vad det inte är.
  • #18: Lektion 1 ca 12/30 Lektion 2 ca 20/30 Letkion 3 23/30