C lundahl handout2012clundahlDetta är en handout till Christian Lundahls grundföreläsning Bedömning för lärande. En del bilder utgår här pga upphovsrätt
Bjud in alla elever i matematiken, mattepiloter - Norrköping 10 nov 2014 äܳBjud in alla elever i matematiken - Norrköping
Lisa Björklund Boistrup
10 nov 2014
HT 2014
SKUAfortsättning observationer träff 1 fritids MalinsppluggFörsta träffen av 3 för fritidsnätverket i kommunen där vi jobbar med fortsättningsarbetet kring språk- och kunskapsutvecklande arbetssätt. Samtidigt kopplar vi till den nya reviderade läroplanen.
Konsten att föra ett samtal framåt: Om interaktion och muntlig färdighet i sfiNationellt centrum för svenska som andraspråk, Stockholms universitetÅhörarkopior av Maria Rydells presentation på Symposium 2015:
http://www.andrasprak.su.se/konferenser-och-symposier/symposium-2015/program/konsten-att-f%C3%B6ra-ett-samtal-fram%C3%A5t-om-interaktion-och-muntlig-f%C3%A4rdighet-i-sfi-1.231452
Förmågan att lyssnaAnna KayaDet finns en språklig färdighet som är oerhört viktig men som vi inte alltid undervisar explicit i, nämligen förmågan att lyssna. Många gånger tror jag att vi tänker att förmågan att lyssna utvecklas per automatik men lika lite som förmågan att läsa eller skriva sker automatiskt gör förmågan att lyssna det. Det krävs träning och det krävs att någon modellar och undervisar om hur man gör för att aktivt lyssna.
Vad innebär det att lyssna och hur kan vi utveckla våra elevers förmåga att lyssna? Hur kan vi göra lyssnandet nödvändigt och hur kan vi uppmuntra aktivt och lyhört lyssnande? Det tar jag upp i denna presentation.
SKUA Träff 2 introduktion för nyanställda; stöttning, tala, lyssna slideshareMalinsppluggTräff 2 av 5 för nyanställda i kommunen. Utbildning kring språk- och kunskapsutvecklande arbetssätt. Vi pratar stöttning vilket kommer vara återkommande i träffarna. Idag med fokus på tala och lyssna.
På hemmaplan ytter introduktion inför SKUAarbeteMalinsppluggEn Power Point för att inspirera och motivera kring utvecklingsarbetet som väntar under läsåret i Hultsfreds kommun. Tar bl.a. kooperativt lärande som hjälp för att inspirera till elevaktiva övningar.
SKUA-utbildning. träff 1. presentation Vad är SKUA?MalinsppluggFörsta träffen av 5. En utbildning i språk- och kunskapsutvecklande arbetssätt i skolans värld. Namn på gruppmedlemmar är borttagna.
Sprak och kunskapsutvecklande_arbetssatt_basAnna KayaKanske ska du prata om detta för dina kollegor? Här finns lite ”textbilder” att låna om du vill.
Mer info om vad språk- & kunskapsutvecklande arbetssätt är och en del boktips finns här:
korta.nu/sprakutvecklande-arbetssatt
Hälsningar Anna Kaya
SKUAfortsättning observationer träff 1 fritids MalinsppluggFörsta träffen av 3 för fritidsnätverket i kommunen där vi jobbar med fortsättningsarbetet kring språk- och kunskapsutvecklande arbetssätt. Samtidigt kopplar vi till den nya reviderade läroplanen.
Konsten att föra ett samtal framåt: Om interaktion och muntlig färdighet i sfiNationellt centrum för svenska som andraspråk, Stockholms universitetÅhörarkopior av Maria Rydells presentation på Symposium 2015:
http://www.andrasprak.su.se/konferenser-och-symposier/symposium-2015/program/konsten-att-f%C3%B6ra-ett-samtal-fram%C3%A5t-om-interaktion-och-muntlig-f%C3%A4rdighet-i-sfi-1.231452
Förmågan att lyssnaAnna KayaDet finns en språklig färdighet som är oerhört viktig men som vi inte alltid undervisar explicit i, nämligen förmågan att lyssna. Många gånger tror jag att vi tänker att förmågan att lyssna utvecklas per automatik men lika lite som förmågan att läsa eller skriva sker automatiskt gör förmågan att lyssna det. Det krävs träning och det krävs att någon modellar och undervisar om hur man gör för att aktivt lyssna.
Vad innebär det att lyssna och hur kan vi utveckla våra elevers förmåga att lyssna? Hur kan vi göra lyssnandet nödvändigt och hur kan vi uppmuntra aktivt och lyhört lyssnande? Det tar jag upp i denna presentation.
SKUA Träff 2 introduktion för nyanställda; stöttning, tala, lyssna slideshareMalinsppluggTräff 2 av 5 för nyanställda i kommunen. Utbildning kring språk- och kunskapsutvecklande arbetssätt. Vi pratar stöttning vilket kommer vara återkommande i träffarna. Idag med fokus på tala och lyssna.
På hemmaplan ytter introduktion inför SKUAarbeteMalinsppluggEn Power Point för att inspirera och motivera kring utvecklingsarbetet som väntar under läsåret i Hultsfreds kommun. Tar bl.a. kooperativt lärande som hjälp för att inspirera till elevaktiva övningar.
SKUA-utbildning. träff 1. presentation Vad är SKUA?MalinsppluggFörsta träffen av 5. En utbildning i språk- och kunskapsutvecklande arbetssätt i skolans värld. Namn på gruppmedlemmar är borttagna.
Sprak och kunskapsutvecklande_arbetssatt_basAnna KayaKanske ska du prata om detta för dina kollegor? Här finns lite ”textbilder” att låna om du vill.
Mer info om vad språk- & kunskapsutvecklande arbetssätt är och en del boktips finns här:
korta.nu/sprakutvecklande-arbetssatt
Hälsningar Anna Kaya
Formativ och summativ bedömning av elevtexter inom sfi och grundläggande vuxe...Nationellt centrum för svenska som andraspråk, Stockholms universitetWorkshop om sambedömning av elevtexter med Monica Lindvall och Maria Rydell på Symposium 2015:
http://www.andrasprak.su.se/konferenser-och-symposier/symposium-2015/program/formativ-och-summativ-bed%C3%B6mning-av-elevtexter-inom-sfi-och-grundl%C3%A4ggande-vuxenutbildning-1.231436
Unikum - Elevdrivna utvecklingssamtalJonas HällebrandPå Gunneboskolan i Lund har man i många år arbetat med elevdrivna utvecklingssamtal. Varför har man valt att jobba så? Hur ser förberedelserna ut för att ro detta i land? Vilka effekter har det för eleven och läraren? Träffa Jonas Hällebrand, lärare på Gunneboskolan, och hans elever när de tillsammans berättar och beskriver arbetssättet.
För vem? Rektorer, pedagoger Förberedelser: egna funderingar kring ett elevdrivet arbetssätt runt utvecklingssamtalet.
Lgr 11, big 5 och bedömningwimsisEn presentation hur jag har jobbat med Lgr 11, big 5 och bedömning med mina elever i åk 1-3. Det finns flera länkar till olika sidor på ulricaelisson.se
4. Bedömningspolicyn
Sundsvalls kommunala skolors gemensamma bedömningspolicy
1. All bedömning syftar till att främja lärandet.
2. Formativ och summativ bedömning varieras, där tyngdpunkten
ligger på den formativa bedömningen.
3. Bedömningen planeras in och integreras i undervisningen på ett
medvetet och systematiskt sätt.
4. Syfte och kunskapskrav tydliggörs för eleven utifrån centralt
innehåll, moment/ arbetsområde och den nivå eleven befinner sig på.
5. Eleverna stöttas och inspireras i sina lärprocesser, så att de blir
medvetna om och tar ansvar för sitt eget lärande.
6. Eleverna aktiveras för att lära i interaktion med varandra.
7. Rektor säkerställer att bedömningsarbetet får utrymme i skolans
arbets- och utvecklingsorganisation.
8. Skolans kompetensutveckling, uppföljning och utvärdering
angående bedömningsarbetet är en del av det systematiska
kvalitetsarbetet.
5. 2. Formativ och summativ
bedömning varieras, där
tyngdpunkten ligger på den
formativa bedömningen.
6. Summativ bedömning
Betyg: A-F
Poäng: 25/38
Annat: G, +, OK,
Gemensamt: De ger ingen information till eleven om hur hen kan gå
vidare i sitt lärande.
7. Test/prov
Uppsats (fiktion, en spännande berättelse för tolvåring)
Bedömning med betyg (Till exempel Orhan i 9B fick C)
Bedömning med poäng (Till exempel Dima i 9A fick 58 poäng av 80 möjliga)
Fördelar? Nackdelar? Diskutera i grupper och skriv på Padlet:
padlet.com/christenssonpl/cfl1
8. Kunskapskrav för betyget C i
Modersmål för årskurs 9 (1/3)
Eleven kan läsa olika texter med gott flyt genom att, på ett
ändamålsenligt sätt, använda lässtrategier utifrån olika texters
särdrag.
Genom att göra utvecklade sammanfattningar av olika texters
innehåll och kommentera centrala delar med relativt god koppling
till tidsaspekter och orsakssamband visar eleven god
läsförståelse.
Dessutom kan eleven utifrån egna erfarenheter och referensramar
tolka och föra utvecklade och relativt väl underbyggda
resonemang om budskap som är tydligt framträdande och
budskap som kan läsas mellan raderna i olika verk.
9. Kunskapskrav för betyget C i
Modersmål för årskurs 9 (2/3)
Eleven kan med en ändamålsenlig kombination av vardagsrelaterat och
ämnesrelaterat språk samtala om och diskutera varierande ämnen på ett
utvecklat sätt.
I sådana situationer kan eleven ställa frågor och framföra åsikter med
utvecklade och relativt väl underbyggda argument på ett sätt som för
samtalen och diskussionerna framåt.
Dessutom kan eleven förbereda och genomföra utvecklade muntliga
redogörelser med relativt väl fungerande inledning, innehåll och avslutning och
relativt god anpassning till syfte, mottagare och sammanhang.
Eleven kan föra utvecklade och relativt väl underbyggda resonemang kring
några kunskapsområden och samhällsfrågor med anknytning till modersmålet
och områden där modersmålet talas.
Eleven gör då utvecklade jämförelser med egna erfarenheter och förhållanden i
Sverige och drar utvecklade och relativt väl underbyggda slutsatser om vad
dessa kan bero på och leda till.
10. Kunskapskrav för betyget C i
Modersmål för årskurs 9 (3/3)
Eleven kan utifrån sitt modersmåls särdrag, skriva olika texter med
relativt tydligt innehåll och relativt god språklig variation med en i
huvudsak fungerande kombination av vardagsrelaterade och
ämnesrelaterade ord och begrepp.
Texterna kännetecknas av utvecklade beskrivningar och utvecklad
berättarstruktur.
Eleven anpassar på ett utvecklat sätt sina texters innehåll och språk
så att de fungerar relativt väl i de situationer som skrivandet avser.
Genom att på ett relativt väl fungerande sätt jämföra och översätta
ord, begrepp och fraser mellan modersmålet och svenska kan eleven
föra utvecklade och relativt väl underbyggda resonemang om
likheter och skillnader mellan modersmålet och svenska.
11. Vad tänker Orhan?
-Ett C, vad bra!
-Ett C, det var bra, undrar vad jag ska göra i framtiden för att få ett
A?
-Ett C. Varför fick jag det? Vad gjorde jag mindre bra och vad
gjorde jag bra?
-Ett C. Undrar vilka delar av kunskapskraven som är bedömda och
vilka som inte är bedömda?
12. Vad tänker Dima?
-58 poäng av 80, vad bra!
-58 poäng av 80, undrar vilket betyg det motsvarar?
-58 poäng av 80, undrar vad som gick bra och vad som inte gick
bra?
-58 poäng av 80, undrar hur jag kan göra för att få bättre poäng på
nästa prov?
-58 poäng av 80, undrar vad de andra fick?
14. Formativ bedömning
GOAL (Mål) = Bedömningar (och andra aktiviteter) som ger eleven en bild av målen för kursen
eller momentet.
POSITION (Nuläge) = Bedömningar (och andra aktiviteter) som ger eleven en bild av sin
nuvarande kunskap i förhållande till målen.
STRATEGY (Lärstrategi) = Bedömningar (och andra aktiviteter) som ger eleven ledtrådar till
hur hen kan utveckla sina förmågor och närma sig målet.
15. Exempel på formativ bedömning
GOAL = ”Du behöver anpassa din text till läsaren, vilket i det här fallet
är barn i 12-årsåldern”.
POSITION = ”Du skriver med både inlevelse och empati. Ibland
återanvänder du samma uttryck, vilket kan uppfattas lite tråkigt”.
STRATEGY = ”För att bli bättre på att skriva med ett varierat och
intressant språk bör du tänka dig in i läsarens situation, i det här fallet
en 12-åring. Läs alltid igenom din text flera gånger och titta efter
upprepningar och formulera om meningen”.
16. MEN VAD FICK JAG FÖR
BETYG, DÅ?!
När man bedömer formativt på det här sättet får man ofta frågan
Hur bör man svara?
Vad innebär de olika svaren för fortsatt lärande?
Diskutera i grupp och skriv på Padlet: padlet.com/christenssonpl.cfl2
17. 2. Formativ och summativ
bedömning varieras, där
tyngdpunkten ligger på den
formativa bedömningen.
18. 1. All bedömning syftar
till att främja lärandet.
= bedöm ej om det inte främjar lärandet.
20. 4. Syfte och kunskapskrav
tydliggörs för eleven utifrån
centralt innehåll, moment/
arbetsområde och den nivå
eleven befinner sig på.
21. Skapa motivation, långsiktigt och kortsiktigt
Skapa tydlighet i hur läraren bedömer och vad som bedöms
Mål: att eleven blir delaktig och ägare av sin egen lärprocess
22. Exempel
Moment: Uppsatsskrivning
Mål: Att kunna skriva en spännande text för tolvåringar
Syfte: Att utveckla förståelse för läsarens perspektiv
Att utveckla ett varierat språk
Att utveckla en förståelse för berättelsens
dramaturgi.
Bedömning: Kamratbedömning, processkrivande.
Kunskapskrav: ”Eleven kan utifrån sitt modersmåls särdrag, skriva
olika texter…”
23. 4. Syfte och kunskapskrav
tydliggörs för eleven utifrån
centralt innehåll, moment/
arbetsområde och den nivå
eleven befinner sig på.
26. Fem nyckelstrategier
1. Tydliggöra mål och kunskapskrav
2. Synliggöra lärandet
3. Återkoppling
4. Aktivera eleverna som lärresurser för varandra
5. Aktivera eleven som ägare av sin egen lärprocess
27. Two stars and a wish
”Din berättelse är spännande eftersom du redan i
början skapar ett dilemma”
”Du har bra koll på stavning”
”För att göra din berättelse ännu mer engagerande
kan du tänka på att inte skriva ut vad alla tänker.
Låt några hemligheter finnas kvar.”
29. Traditionell planering
1. Bestämma område (centralt innehåll?)
2. Planera innehåll/moment
3. Planera metoder/aktiviteter
Eller tar man fram gamla övningar och undervisar som man alltid gjort?
Bedömningsarbete
30. Planering (mer formativ)
1. Planera vilka förmågor som ska tränas (kunskapskraven)
2. Planera hur eleverna ska visa sin kunskap/förståelse
3. Planera undervisning/aktiviteter där kunskaperna/förståelsen
visas
Kallas ibland backwards design, omvänd pedagogisk planering
eller baklängesplanering
31. Sammanfattning
Bedömningspolicyn (punkt 1, 2 och 4)
Skillnaden mellan formativ och summativ bedömning
Bedömning för lärande
- fem nyckelstrategier
- two stars and a wish
- kamratbedömning
Baklängesplanering
Fundera en liten stund helt på egen hand. Vad är nytt för dig? Vad har fördjupats hos dig? Vad
verkar å men intressant? Vad vill du lära dig mer om?
32. Prata!
Berätta för varandra 3 och 3 (eller 4 och 4). Och lyssna!
När alla har fått berätta om sina tankar försöker ni hitta likheter och
skillnader.