ݺߣ

ݺߣShare a Scribd company logo

Träff 1 bedömningspolicyn

•Download as PPTX, PDF•
•
Sundsvalls kommun
Sundsvalls kommun

Hur Sundsvalls kommuns Bedömningspolicy hänger ihop med BFL

1 of 34
Bedömningspolicyn …och en del annat! Pål Christensson Utvecklingspedagog Barn-, elevhälsa och skolutveckling
Planen Fem träffar: 3/3 Nyanställda 15/3 Alla 14/4 Nyanställda 3/5 Alla 26/5 Nyanställda
Idag Bedömningspolicyn Bedömning för lärande/formativ bedömning Planering-undervisning-bedömning
Bedömningspolicyn Sundsvalls kommunala skolors gemensamma bedömningspolicy 1. All bedömning syftar till att främja lärandet. 2. Formativ och summativ bedömning varieras, där tyngdpunkten ligger på den formativa bedömningen. 3. Bedömningen planeras in och integreras i undervisningen på ett medvetet och systematiskt sätt. 4. Syfte och kunskapskrav tydliggörs för eleven utifrån centralt innehåll, moment/ arbetsområde och den nivå eleven befinner sig på. 5. Eleverna stöttas och inspireras i sina lärprocesser, så att de blir medvetna om och tar ansvar för sitt eget lärande. 6. Eleverna aktiveras för att lära i interaktion med varandra. 7. Rektor säkerställer att bedömningsarbetet får utrymme i skolans arbets- och utvecklingsorganisation. 8. Skolans kompetensutveckling, uppföljning och utvärdering angående bedömningsarbetet är en del av det systematiska kvalitetsarbetet.
2. Formativ och summativ bedömning varieras, där tyngdpunkten ligger på den formativa bedömningen.
Summativ bedömning Betyg: A-F Poäng: 25/38 Annat: G, +, OK, Gemensamt: De ger ingen information till eleven om hur hen kan gå vidare i sitt lärande.
Test/prov Uppsats (fiktion, en spännande berättelse för tolvåring) Bedömning med betyg (Till exempel Orhan i 9B fick C) Bedömning med poäng (Till exempel Dima i 9A fick 58 poäng av 80 möjliga) Fördelar? Nackdelar? Diskutera i grupper och skriv på Padlet: padlet.com/christenssonpl/cfl1
Kunskapskrav för betyget C i Modersmål för årskurs 9 (1/3) Eleven kan läsa olika texter med gott flyt genom att, på ett ändamålsenligt sätt, använda lässtrategier utifrån olika texters särdrag. Genom att göra utvecklade sammanfattningar av olika texters innehåll och kommentera centrala delar med relativt god koppling till tidsaspekter och orsakssamband visar eleven god läsförståelse. Dessutom kan eleven utifrån egna erfarenheter och referensramar tolka och föra utvecklade och relativt väl underbyggda resonemang om budskap som är tydligt framträdande och budskap som kan läsas mellan raderna i olika verk.
Kunskapskrav för betyget C i Modersmål för årskurs 9 (2/3) Eleven kan med en ändamålsenlig kombination av vardagsrelaterat och ämnesrelaterat språk samtala om och diskutera varierande ämnen på ett utvecklat sätt. I sådana situationer kan eleven ställa frågor och framföra åsikter med utvecklade och relativt väl underbyggda argument på ett sätt som för samtalen och diskussionerna framåt. Dessutom kan eleven förbereda och genomföra utvecklade muntliga redogörelser med relativt väl fungerande inledning, innehåll och avslutning och relativt god anpassning till syfte, mottagare och sammanhang. Eleven kan föra utvecklade och relativt väl underbyggda resonemang kring några kunskapsområden och samhällsfrågor med anknytning till modersmålet och områden där modersmålet talas. Eleven gör då utvecklade jämförelser med egna erfarenheter och förhållanden i Sverige och drar utvecklade och relativt väl underbyggda slutsatser om vad dessa kan bero på och leda till.
Kunskapskrav för betyget C i Modersmål för årskurs 9 (3/3) Eleven kan utifrån sitt modersmåls särdrag, skriva olika texter med relativt tydligt innehåll och relativt god språklig variation med en i huvudsak fungerande kombination av vardagsrelaterade och ämnesrelaterade ord och begrepp. Texterna kännetecknas av utvecklade beskrivningar och utvecklad berättarstruktur. Eleven anpassar på ett utvecklat sätt sina texters innehåll och språk så att de fungerar relativt väl i de situationer som skrivandet avser. Genom att på ett relativt väl fungerande sätt jämföra och översätta ord, begrepp och fraser mellan modersmålet och svenska kan eleven föra utvecklade och relativt väl underbyggda resonemang om likheter och skillnader mellan modersmålet och svenska.
Vad tänker Orhan? -Ett C, vad bra! -Ett C, det var bra, undrar vad jag ska göra i framtiden för att få ett A? -Ett C. Varför fick jag det? Vad gjorde jag mindre bra och vad gjorde jag bra? -Ett C. Undrar vilka delar av kunskapskraven som är bedömda och vilka som inte är bedömda?
Vad tänker Dima? -58 poäng av 80, vad bra! -58 poäng av 80, undrar vilket betyg det motsvarar? -58 poäng av 80, undrar vad som gick bra och vad som inte gick bra? -58 poäng av 80, undrar hur jag kan göra för att få bättre poäng på nästa prov? -58 poäng av 80, undrar vad de andra fick?
Formativ bedömning
Formativ bedömning GOAL (Mål) = Bedömningar (och andra aktiviteter) som ger eleven en bild av målen för kursen eller momentet. POSITION (Nuläge) = Bedömningar (och andra aktiviteter) som ger eleven en bild av sin nuvarande kunskap i förhållande till målen. STRATEGY (Lärstrategi) = Bedömningar (och andra aktiviteter) som ger eleven ledtrådar till hur hen kan utveckla sina förmågor och närma sig målet.
Exempel på formativ bedömning GOAL = ”Du behöver anpassa din text till läsaren, vilket i det här fallet är barn i 12-årsåldern”. POSITION = ”Du skriver med både inlevelse och empati. Ibland återanvänder du samma uttryck, vilket kan uppfattas lite tråkigt”. STRATEGY = ”För att bli bättre på att skriva med ett varierat och intressant språk bör du tänka dig in i läsarens situation, i det här fallet en 12-åring. Läs alltid igenom din text flera gånger och titta efter upprepningar och formulera om meningen”.
MEN VAD FICK JAG FÖR BETYG, DÅ?! När man bedömer formativt på det här sättet får man ofta frågan Hur bör man svara? Vad innebär de olika svaren för fortsatt lärande? Diskutera i grupp och skriv på Padlet: padlet.com/christenssonpl.cfl2
2. Formativ och summativ bedömning varieras, där tyngdpunkten ligger på den formativa bedömningen.
1. All bedömning syftar till att främja lärandet. = bedöm ej om det inte främjar lärandet.
Fruktpaus!
4. Syfte och kunskapskrav tydliggörs för eleven utifrån centralt innehåll, moment/ arbetsområde och den nivå eleven befinner sig på.
Skapa motivation, långsiktigt och kortsiktigt Skapa tydlighet i hur läraren bedömer och vad som bedöms Mål: att eleven blir delaktig och ägare av sin egen lärprocess
Exempel Moment: Uppsatsskrivning Mål: Att kunna skriva en spännande text för tolvåringar Syfte: Att utveckla förståelse för läsarens perspektiv Att utveckla ett varierat språk Att utveckla en förståelse för berättelsens dramaturgi. Bedömning: Kamratbedömning, processkrivande. Kunskapskrav: ”Eleven kan utifrån sitt modersmåls särdrag, skriva olika texter…”
4. Syfte och kunskapskrav tydliggörs för eleven utifrån centralt innehåll, moment/ arbetsområde och den nivå eleven befinner sig på.
Individualisering … kan vara å
Bedömning för lärande Formativ bedömning Grunden för Bedömningspolicyn
Fem nyckelstrategier 1. Tydliggöra mål och kunskapskrav 2. Synliggöra lärandet 3. Återkoppling 4. Aktivera eleverna som lärresurser för varandra 5. Aktivera eleven som ägare av sin egen lärprocess
Two stars and a wish ”Din berättelse är spännande eftersom du redan i början skapar ett dilemma” ”Du har bra koll på stavning” ”För att göra din berättelse ännu mer engagerande kan du tänka på att inte skriva ut vad alla tänker. Låt några hemligheter finnas kvar.”
Kamratbedömning Flera effekter: - Medvetenheten ökar hos den som bedömer - Den som får återkoppling kan få mer och oftare - Språket eleverna emellan gör att de når fram
Traditionell planering 1. Bestämma område (centralt innehåll?) 2. Planera innehåll/moment 3. Planera metoder/aktiviteter Eller tar man fram gamla övningar och undervisar som man alltid gjort? Bedömningsarbete
Planering (mer formativ) 1. Planera vilka förmågor som ska tränas (kunskapskraven) 2. Planera hur eleverna ska visa sin kunskap/förståelse 3. Planera undervisning/aktiviteter där kunskaperna/förståelsen visas Kallas ibland backwards design, omvänd pedagogisk planering eller baklängesplanering
Sammanfattning Bedömningspolicyn (punkt 1, 2 och 4) Skillnaden mellan formativ och summativ bedömning Bedömning för lärande - fem nyckelstrategier - two stars and a wish - kamratbedömning Baklängesplanering Fundera en liten stund helt på egen hand. Vad är nytt för dig? Vad har fördjupats hos dig? Vad verkar å men intressant? Vad vill du lära dig mer om?
Prata! Berätta för varandra 3 och 3 (eller 4 och 4). Och lyssna! När alla har fått berätta om sina tankar försöker ni hitta likheter och skillnader.
Skriv individuellt! padlet.com/christenssonpl/cfl3 Dessa tankar tar jag med mig från den här eftermiddagen
Tack för idag! Vi ses igen 14 april (nyanställda) eller 3 maj (alla)!

More Related Content

Träff 1 bedömningspolicyn

  • 1. Bedömningspolicyn …och en del annat! Pål Christensson Utvecklingspedagog Barn-, elevhälsa och skolutveckling
  • 2. Planen Fem träffar: 3/3 Nyanställda 15/3 Alla 14/4 Nyanställda 3/5 Alla 26/5 Nyanställda
  • 3. Idag Bedömningspolicyn Bedömning för lärande/formativ bedömning Planering-undervisning-bedömning
  • 4. Bedömningspolicyn Sundsvalls kommunala skolors gemensamma bedömningspolicy 1. All bedömning syftar till att främja lärandet. 2. Formativ och summativ bedömning varieras, där tyngdpunkten ligger på den formativa bedömningen. 3. Bedömningen planeras in och integreras i undervisningen på ett medvetet och systematiskt sätt. 4. Syfte och kunskapskrav tydliggörs för eleven utifrån centralt innehåll, moment/ arbetsområde och den nivå eleven befinner sig på. 5. Eleverna stöttas och inspireras i sina lärprocesser, så att de blir medvetna om och tar ansvar för sitt eget lärande. 6. Eleverna aktiveras för att lära i interaktion med varandra. 7. Rektor säkerställer att bedömningsarbetet får utrymme i skolans arbets- och utvecklingsorganisation. 8. Skolans kompetensutveckling, uppföljning och utvärdering angående bedömningsarbetet är en del av det systematiska kvalitetsarbetet.
  • 5. 2. Formativ och summativ bedömning varieras, där tyngdpunkten ligger på den formativa bedömningen.
  • 6. Summativ bedömning Betyg: A-F Poäng: 25/38 Annat: G, +, OK, Gemensamt: De ger ingen information till eleven om hur hen kan gå vidare i sitt lärande.
  • 7. Test/prov Uppsats (fiktion, en spännande berättelse för tolvåring) Bedömning med betyg (Till exempel Orhan i 9B fick C) Bedömning med poäng (Till exempel Dima i 9A fick 58 poäng av 80 möjliga) Fördelar? Nackdelar? Diskutera i grupper och skriv på Padlet: padlet.com/christenssonpl/cfl1
  • 8. Kunskapskrav för betyget C i Modersmål för årskurs 9 (1/3) Eleven kan läsa olika texter med gott flyt genom att, på ett ändamålsenligt sätt, använda lässtrategier utifrån olika texters särdrag. Genom att göra utvecklade sammanfattningar av olika texters innehåll och kommentera centrala delar med relativt god koppling till tidsaspekter och orsakssamband visar eleven god läsförståelse. Dessutom kan eleven utifrån egna erfarenheter och referensramar tolka och föra utvecklade och relativt väl underbyggda resonemang om budskap som är tydligt framträdande och budskap som kan läsas mellan raderna i olika verk.
  • 9. Kunskapskrav för betyget C i Modersmål för årskurs 9 (2/3) Eleven kan med en ändamålsenlig kombination av vardagsrelaterat och ämnesrelaterat språk samtala om och diskutera varierande ämnen på ett utvecklat sätt. I sådana situationer kan eleven ställa frågor och framföra åsikter med utvecklade och relativt väl underbyggda argument på ett sätt som för samtalen och diskussionerna framåt. Dessutom kan eleven förbereda och genomföra utvecklade muntliga redogörelser med relativt väl fungerande inledning, innehåll och avslutning och relativt god anpassning till syfte, mottagare och sammanhang. Eleven kan föra utvecklade och relativt väl underbyggda resonemang kring några kunskapsområden och samhällsfrågor med anknytning till modersmålet och områden där modersmålet talas. Eleven gör då utvecklade jämförelser med egna erfarenheter och förhållanden i Sverige och drar utvecklade och relativt väl underbyggda slutsatser om vad dessa kan bero på och leda till.
  • 10. Kunskapskrav för betyget C i Modersmål för årskurs 9 (3/3) Eleven kan utifrån sitt modersmåls särdrag, skriva olika texter med relativt tydligt innehåll och relativt god språklig variation med en i huvudsak fungerande kombination av vardagsrelaterade och ämnesrelaterade ord och begrepp. Texterna kännetecknas av utvecklade beskrivningar och utvecklad berättarstruktur. Eleven anpassar på ett utvecklat sätt sina texters innehåll och språk så att de fungerar relativt väl i de situationer som skrivandet avser. Genom att på ett relativt väl fungerande sätt jämföra och översätta ord, begrepp och fraser mellan modersmålet och svenska kan eleven föra utvecklade och relativt väl underbyggda resonemang om likheter och skillnader mellan modersmålet och svenska.
  • 11. Vad tänker Orhan? -Ett C, vad bra! -Ett C, det var bra, undrar vad jag ska göra i framtiden för att få ett A? -Ett C. Varför fick jag det? Vad gjorde jag mindre bra och vad gjorde jag bra? -Ett C. Undrar vilka delar av kunskapskraven som är bedömda och vilka som inte är bedömda?
  • 12. Vad tänker Dima? -58 poäng av 80, vad bra! -58 poäng av 80, undrar vilket betyg det motsvarar? -58 poäng av 80, undrar vad som gick bra och vad som inte gick bra? -58 poäng av 80, undrar hur jag kan göra för att få bättre poäng på nästa prov? -58 poäng av 80, undrar vad de andra fick?
  • 14. Formativ bedömning GOAL (Mål) = Bedömningar (och andra aktiviteter) som ger eleven en bild av målen för kursen eller momentet. POSITION (Nuläge) = Bedömningar (och andra aktiviteter) som ger eleven en bild av sin nuvarande kunskap i förhållande till målen. STRATEGY (Lärstrategi) = Bedömningar (och andra aktiviteter) som ger eleven ledtrådar till hur hen kan utveckla sina förmågor och närma sig målet.
  • 15. Exempel på formativ bedömning GOAL = ”Du behöver anpassa din text till läsaren, vilket i det här fallet är barn i 12-årsåldern”. POSITION = ”Du skriver med både inlevelse och empati. Ibland återanvänder du samma uttryck, vilket kan uppfattas lite tråkigt”. STRATEGY = ”För att bli bättre på att skriva med ett varierat och intressant språk bör du tänka dig in i läsarens situation, i det här fallet en 12-åring. Läs alltid igenom din text flera gånger och titta efter upprepningar och formulera om meningen”.
  • 16. MEN VAD FICK JAG FÖR BETYG, DÅ?! När man bedömer formativt på det här sättet får man ofta frågan Hur bör man svara? Vad innebär de olika svaren för fortsatt lärande? Diskutera i grupp och skriv på Padlet: padlet.com/christenssonpl.cfl2
  • 17. 2. Formativ och summativ bedömning varieras, där tyngdpunkten ligger på den formativa bedömningen.
  • 18. 1. All bedömning syftar till att främja lärandet. = bedöm ej om det inte främjar lärandet.
  • 20. 4. Syfte och kunskapskrav tydliggörs för eleven utifrån centralt innehåll, moment/ arbetsområde och den nivå eleven befinner sig på.
  • 21. Skapa motivation, långsiktigt och kortsiktigt Skapa tydlighet i hur läraren bedömer och vad som bedöms Mål: att eleven blir delaktig och ägare av sin egen lärprocess
  • 22. Exempel Moment: Uppsatsskrivning Mål: Att kunna skriva en spännande text för tolvåringar Syfte: Att utveckla förståelse för läsarens perspektiv Att utveckla ett varierat språk Att utveckla en förståelse för berättelsens dramaturgi. Bedömning: Kamratbedömning, processkrivande. Kunskapskrav: ”Eleven kan utifrån sitt modersmåls särdrag, skriva olika texter…”
  • 23. 4. Syfte och kunskapskrav tydliggörs för eleven utifrån centralt innehåll, moment/ arbetsområde och den nivå eleven befinner sig på.
  • 25. Bedömning för lärande Formativ bedömning Grunden för Bedömningspolicyn
  • 26. Fem nyckelstrategier 1. Tydliggöra mål och kunskapskrav 2. Synliggöra lärandet 3. Återkoppling 4. Aktivera eleverna som lärresurser för varandra 5. Aktivera eleven som ägare av sin egen lärprocess
  • 27. Two stars and a wish ”Din berättelse är spännande eftersom du redan i början skapar ett dilemma” ”Du har bra koll på stavning” ”För att göra din berättelse ännu mer engagerande kan du tänka på att inte skriva ut vad alla tänker. Låt några hemligheter finnas kvar.”
  • 28. Kamratbedömning Flera effekter: - Medvetenheten ökar hos den som bedömer - Den som får återkoppling kan få mer och oftare - Språket eleverna emellan gör att de når fram
  • 29. Traditionell planering 1. Bestämma område (centralt innehåll?) 2. Planera innehåll/moment 3. Planera metoder/aktiviteter Eller tar man fram gamla övningar och undervisar som man alltid gjort? Bedömningsarbete
  • 30. Planering (mer formativ) 1. Planera vilka förmågor som ska tränas (kunskapskraven) 2. Planera hur eleverna ska visa sin kunskap/förståelse 3. Planera undervisning/aktiviteter där kunskaperna/förståelsen visas Kallas ibland backwards design, omvänd pedagogisk planering eller baklängesplanering
  • 31. Sammanfattning Bedömningspolicyn (punkt 1, 2 och 4) Skillnaden mellan formativ och summativ bedömning Bedömning för lärande - fem nyckelstrategier - two stars and a wish - kamratbedömning Baklängesplanering Fundera en liten stund helt på egen hand. Vad är nytt för dig? Vad har fördjupats hos dig? Vad verkar å men intressant? Vad vill du lära dig mer om?
  • 32. Prata! Berätta för varandra 3 och 3 (eller 4 och 4). Och lyssna! När alla har fått berätta om sina tankar försöker ni hitta likheter och skillnader.
  • 33. Skriv individuellt! padlet.com/christenssonpl/cfl3 Dessa tankar tar jag med mig från den här eftermiddagen
  • 34. Tack för idag! Vi ses igen 14 april (nyanställda) eller 3 maj (alla)!