際際滷

際際滷Share a Scribd company logo
Det romerska riket
Bakgrund
 Romerska riket 辰r en stor krigsmaskin som stj辰l kunskap och kultur
fr奪n fr奪n folk de vinner 旦ver i krig.
Romarna 旦vertog kunskap
 Arkitektur: fr奪n folket Etruskerna
 Romarna blir duktiga p奪 att skapa byggnader, akvedukter, bra v辰gar.
Kunskaper de f奪r fr奪n folket Etruskerna.
Romarna l辰rde sig att bygga bra v辰gar.
Det innebar att de kunde h奪lla samman en st旦rre
landmassa. Tidigare reste folk mest 旦ver havet.
Nu kan romarna kriga fr奪n land!
Via Appia
Romarna 旦vertog kunskap
 Politik, Vetenskap, religion, filosofi, konst och litteratur: fr奪n Grekland.
 N辰r romarna tog 旦ver kunskaper om t ex religion d旦pte de om gudarna.
Posiedon i Grekland fick namnet
Neptunus i Rom
Romarna var duktiga krigare
 r 50 e.Kr. h辰rskade de 旦ver allt land runt Medelhavet och dessutom
旦ver Gallien och Britannien, det vill s辰ga nuvarande Frankrike och
England
Att s旦ndra och h辰rska.
 Alla omr奪den som romarna besegrade delades in i mindre omr奪den
som fick betala skatt till Rom.
 Att locka folkgrupper att strida mot varandra ist辰llet f旦r emot Rom.
Var en taktik romarna anv辰nde f旦r att hindra stora uppror mot Rom.
(S旦ndra och h辰rska)
Romarriket styrdes av en kejsare
 Kejsaren titel var Ceasar.
 Ceasar var en diktator.
 Ceasar var som en gud som
levde p奪 jorden.
Romarriket var mycket stort
 Eftersom riket var stort talade folket i riket m奪nga olika spr奪k.
 I n奪gra delar av landet talade man grekiska i andra romarnas spr奪k
latin.
Slavarna fick g旦ra det tunga arbetet.
 Krigen gjorde att romarna hade massor av slavar som fick g旦ra allt
kroppsarbete. Till exempel sl辰pa tunga stenar att bygga med eller hj辰lpa till
p奪 g奪rdarna.
 Slavarna k旦ptes och s奪ldes p奪 stora slavmarknader.
Latin- Romarnas spr奪k anv辰nds fortfarande
 Spr奪ket latin anv辰nds fortfarande i skriven form av exempelvis l辰kare.
 Italien, Spanien, Frankrike, Portugal Rum辰nien har alla spr奪k som
kommer fr奪n latin.
Romarna spred kristendomen.
 Jesus f旦ddes ett land som kallades Palestina som d奪 l奪g i Romarriket.
 Romarna f旦rf旦ljde och d旦dade m奪nga kristna under flera hundra 奪r.
 Men under 300-talet e.Kr blev det religionsfrihet och kristendomen
blev statsreligion.
 Romarna spred kristendomen i Europa.
Romarriket faller
Romarriket delas i tv奪 delar p奪 300-talet e. Kr.
Romarriket faller
 Andra folk b旦rjar anfalla och romarna f旦rlorar mark.
Romarriket faller
 V辰stradelen faller 476 e.Kr (tas 旦ver av andra folk som vinner 旦ver
romarriket i krig).
 stradelen av romarriket h奪ller samman till ca 1453 allts奪 i n辰sta
1000 奪r.
Hur kan vi veta s奪 mycket om Romarna?
 De skrev mycket!
 Romarna vara sj辰lva intresserade av historia d辰rf旦r f旦rstod de att det
vara viktigt att skriva ner sin historia s奪 att den blev ber辰ttad p奪
r辰tt s辰tt.
 Flera av byggnader de byggde finns fortfarande kvar.
 Andra kulturer och l辰nder skrev och ber辰ttade om romarriket.
Hur kan vi veta s奪 mycket om Romarna
 Flera av byggnader de byggde finns fortfarande kvar.
 Staden Pompeji har gett oss mycket information om hur livet i en stad
s奪g ut. Staden t辰cktes (79 e.Kr) av 6 meter tjockt laget av aska och
sten fr奪n ett vulkanutbrott. Folk som inte hann att fly blev kvar under
askan.
Vad har vi kvar fr奪n romarna idag?
 Ett r辰ttssystem. Man hade nedskriva lagar och ett system f旦r hur de
skulle f旦ljas.
 Byggnader akvedukter och v辰gar som de byggde finns fortfarande
kvar.
 Spr奪ket latin som fortfarande anv辰nds av l辰kare och inom den kristna
(katolska) kyrkan.
 De spred kristendomen i Europa.
 En id辿 om ett stort enat imperium.

More Related Content

What's hot (20)

Nya tider nya v辰rldar
Nya tider nya v辰rldarNya tider nya v辰rldar
Nya tider nya v辰rldar
Arlandagymnasiet
Teckensprak historia
Teckensprak historiaTeckensprak historia
Teckensprak historia
Veronika H旦gnelid
Demografi
DemografiDemografi
Demografi
Arlandagymnasiet
12.athenian democracy
12.athenian democracy12.athenian democracy
12.athenian democracy
haugemily
Amerikanska Revolutionen
Amerikanska RevolutionenAmerikanska Revolutionen
Amerikanska Revolutionen
Marie Linder
Lag och r辰tt
Lag och r辰ttLag och r辰tt
Lag och r辰tt
Hajen
Kolonialisme og imperialisme uten film
Kolonialisme og imperialisme uten filmKolonialisme og imperialisme uten film
Kolonialisme og imperialisme uten film
Hansgresli
Forsta varldskriget 1914
Forsta varldskriget 1914Forsta varldskriget 1914
Forsta varldskriget 1914
JonathanvanderKender
Andra v辰rldskriget PowerPoint presentation
Andra v辰rldskriget PowerPoint presentationAndra v辰rldskriget PowerPoint presentation
Andra v辰rldskriget PowerPoint presentation
Adnan Pervan (NTI-Gymnasiet)
Folkvandringstiden
FolkvandringstidenFolkvandringstiden
Folkvandringstiden
liisamurphy
Absolutismo e MercantilismoAbsolutismo e Mercantilismo
Absolutismo e Mercantilismo
Janayna Lira
Upplysningen
UpplysningenUpplysningen
Upplysningen
Marie S旦dergren
Flodkulturerna
FlodkulturernaFlodkulturerna
Flodkulturerna
jonathansikh
Am辿rica espanholaAm辿rica espanhola
Am辿rica espanhola
Professora Nat叩lia de Oliveira
Upplysningen
UpplysningenUpplysningen
Upplysningen
Arlandagymnasiet
A civiliza巽達o romanaA civiliza巽達o romana
A civiliza巽達o romana
Pedro Henriques
Industriella revolutionen
Industriella revolutionenIndustriella revolutionen
Industriella revolutionen
sofianilsson
Grecia antiga 2Grecia antiga 2
Grecia antiga 2
joaoamrfs
CristianismoCristianismo
Cristianismo
Carlos Vieira
Aula Mercantilismo e AbsolutismoAula Mercantilismo e Absolutismo
Aula Mercantilismo e Absolutismo
Cec鱈lia Chagas
Nya tider nya v辰rldar
Nya tider nya v辰rldarNya tider nya v辰rldar
Nya tider nya v辰rldar
Arlandagymnasiet
12.athenian democracy
12.athenian democracy12.athenian democracy
12.athenian democracy
haugemily
Amerikanska Revolutionen
Amerikanska RevolutionenAmerikanska Revolutionen
Amerikanska Revolutionen
Marie Linder
Lag och r辰tt
Lag och r辰ttLag och r辰tt
Lag och r辰tt
Hajen
Kolonialisme og imperialisme uten film
Kolonialisme og imperialisme uten filmKolonialisme og imperialisme uten film
Kolonialisme og imperialisme uten film
Hansgresli
Folkvandringstiden
FolkvandringstidenFolkvandringstiden
Folkvandringstiden
liisamurphy
Absolutismo e MercantilismoAbsolutismo e Mercantilismo
Absolutismo e Mercantilismo
Janayna Lira
Am辿rica espanholaAm辿rica espanhola
Am辿rica espanhola
Professora Nat叩lia de Oliveira
A civiliza巽達o romanaA civiliza巽達o romana
A civiliza巽達o romana
Pedro Henriques
Industriella revolutionen
Industriella revolutionenIndustriella revolutionen
Industriella revolutionen
sofianilsson
Grecia antiga 2Grecia antiga 2
Grecia antiga 2
joaoamrfs
CristianismoCristianismo
Cristianismo
Carlos Vieira
Aula Mercantilismo e AbsolutismoAula Mercantilismo e Absolutismo
Aula Mercantilismo e Absolutismo
Cec鱈lia Chagas

Similar to Romarriket (20)

Det romerska riket ratt
Det romerska riket rattDet romerska riket ratt
Det romerska riket ratt
jonathansikh
1 kristendomens spridning
1 kristendomens spridning1 kristendomens spridning
1 kristendomens spridning
ulfalster78
4 det antika rom + filmklipp rome
4 det antika rom + filmklipp rome4 det antika rom + filmklipp rome
4 det antika rom + filmklipp rome
ulfalster78
辰Ldre medeltid1
辰Ldre medeltid1辰Ldre medeltid1
辰Ldre medeltid1
Arlandagymnasiet
Antika rom1
Antika rom1Antika rom1
Antika rom1
Arlandagymnasiet
Medeltiden
MedeltidenMedeltiden
Medeltiden
Raimo Rommedahl
Medeltiden
MedeltidenMedeltiden
Medeltiden
Arlandagymnasiet
Folkvandringar
FolkvandringarFolkvandringar
Folkvandringar
lararniklas
Wikibok omv辰rldskunskap
Wikibok omv辰rldskunskapWikibok omv辰rldskunskap
Wikibok omv辰rldskunskap
Andreas Arvidsson
Antiken
AntikenAntiken
Antiken
Marie S旦dergren
5 roms delning och fall
5 roms delning och fall5 roms delning och fall
5 roms delning och fall
ulfalster78
Imperialismen europas och europ辿ernas roll i v辰rlden
Imperialismen europas och europ辿ernas roll i v辰rldenImperialismen europas och europ辿ernas roll i v辰rlden
Imperialismen europas och europ辿ernas roll i v辰rlden
Peter M辰gi
Antikens Grekland
Antikens GreklandAntikens Grekland
Antikens Grekland
kaaij
Epokerna 02 antiken
Epokerna 02 antikenEpokerna 02 antiken
Epokerna 02 antiken
Janne Juopperi

More from Marie S旦dergren (20)

Begrepp om gud eller gudomliga
Begrepp om gud eller gudomligaBegrepp om gud eller gudomliga
Begrepp om gud eller gudomliga
Marie S旦dergren
Vad ar religion
Vad ar religionVad ar religion
Vad ar religion
Marie S旦dergren
Heliga berattelser, myter och riter
Heliga berattelser, myter och riterHeliga berattelser, myter och riter
Heliga berattelser, myter och riter
Marie S旦dergren
Hur funkar betygen
Hur funkar betygenHur funkar betygen
Hur funkar betygen
Marie S旦dergren
Varfor religionskunskap
Varfor religionskunskapVarfor religionskunskap
Varfor religionskunskap
Marie S旦dergren
Varfor religionskunskap
Varfor religionskunskapVarfor religionskunskap
Varfor religionskunskap
Marie S旦dergren
Introduktion till religionskunskap 2
Introduktion till religionskunskap 2Introduktion till religionskunskap 2
Introduktion till religionskunskap 2
Marie S旦dergren
Eu valet
Eu valetEu valet
Eu valet
Marie S旦dergren
Eu varfor finns eu
Eu varfor finns euEu varfor finns eu
Eu varfor finns eu
Marie S旦dergren
Klimatforandringar
KlimatforandringarKlimatforandringar
Klimatforandringar
Marie S旦dergren
Jamstalldhet
JamstalldhetJamstalldhet
Jamstalldhet
Marie S旦dergren
Kvinnor och arbetsmarknaden
Kvinnor och arbetsmarknadenKvinnor och arbetsmarknaden
Kvinnor och arbetsmarknaden
Marie S旦dergren
Arbetslivsorganisationer
ArbetslivsorganisationerArbetslivsorganisationer
Arbetslivsorganisationer
Marie S旦dergren
Fackorganisationerna 2
Fackorganisationerna 2Fackorganisationerna 2
Fackorganisationerna 2
Marie S旦dergren
Fackorganisationerna 1
Fackorganisationerna 1Fackorganisationerna 1
Fackorganisationerna 1
Marie S旦dergren
Arbetslivet 1
Arbetslivet 1Arbetslivet 1
Arbetslivet 1
Marie S旦dergren
Vad 辰r musikhj辰lpen
Vad 辰r musikhj辰lpenVad 辰r musikhj辰lpen
Vad 辰r musikhj辰lpen
Marie S旦dergren
rets tema
rets temarets tema
rets tema
Marie S旦dergren

Romarriket

  • 2. Bakgrund Romerska riket 辰r en stor krigsmaskin som stj辰l kunskap och kultur fr奪n fr奪n folk de vinner 旦ver i krig.
  • 3. Romarna 旦vertog kunskap Arkitektur: fr奪n folket Etruskerna Romarna blir duktiga p奪 att skapa byggnader, akvedukter, bra v辰gar. Kunskaper de f奪r fr奪n folket Etruskerna.
  • 4. Romarna l辰rde sig att bygga bra v辰gar. Det innebar att de kunde h奪lla samman en st旦rre landmassa. Tidigare reste folk mest 旦ver havet. Nu kan romarna kriga fr奪n land! Via Appia
  • 5. Romarna 旦vertog kunskap Politik, Vetenskap, religion, filosofi, konst och litteratur: fr奪n Grekland. N辰r romarna tog 旦ver kunskaper om t ex religion d旦pte de om gudarna. Posiedon i Grekland fick namnet Neptunus i Rom
  • 6. Romarna var duktiga krigare r 50 e.Kr. h辰rskade de 旦ver allt land runt Medelhavet och dessutom 旦ver Gallien och Britannien, det vill s辰ga nuvarande Frankrike och England
  • 7. Att s旦ndra och h辰rska. Alla omr奪den som romarna besegrade delades in i mindre omr奪den som fick betala skatt till Rom. Att locka folkgrupper att strida mot varandra ist辰llet f旦r emot Rom. Var en taktik romarna anv辰nde f旦r att hindra stora uppror mot Rom. (S旦ndra och h辰rska)
  • 8. Romarriket styrdes av en kejsare Kejsaren titel var Ceasar. Ceasar var en diktator. Ceasar var som en gud som levde p奪 jorden.
  • 9. Romarriket var mycket stort Eftersom riket var stort talade folket i riket m奪nga olika spr奪k. I n奪gra delar av landet talade man grekiska i andra romarnas spr奪k latin.
  • 10. Slavarna fick g旦ra det tunga arbetet. Krigen gjorde att romarna hade massor av slavar som fick g旦ra allt kroppsarbete. Till exempel sl辰pa tunga stenar att bygga med eller hj辰lpa till p奪 g奪rdarna. Slavarna k旦ptes och s奪ldes p奪 stora slavmarknader.
  • 11. Latin- Romarnas spr奪k anv辰nds fortfarande Spr奪ket latin anv辰nds fortfarande i skriven form av exempelvis l辰kare. Italien, Spanien, Frankrike, Portugal Rum辰nien har alla spr奪k som kommer fr奪n latin.
  • 12. Romarna spred kristendomen. Jesus f旦ddes ett land som kallades Palestina som d奪 l奪g i Romarriket. Romarna f旦rf旦ljde och d旦dade m奪nga kristna under flera hundra 奪r. Men under 300-talet e.Kr blev det religionsfrihet och kristendomen blev statsreligion. Romarna spred kristendomen i Europa.
  • 13. Romarriket faller Romarriket delas i tv奪 delar p奪 300-talet e. Kr.
  • 14. Romarriket faller Andra folk b旦rjar anfalla och romarna f旦rlorar mark.
  • 15. Romarriket faller V辰stradelen faller 476 e.Kr (tas 旦ver av andra folk som vinner 旦ver romarriket i krig). stradelen av romarriket h奪ller samman till ca 1453 allts奪 i n辰sta 1000 奪r.
  • 16. Hur kan vi veta s奪 mycket om Romarna? De skrev mycket! Romarna vara sj辰lva intresserade av historia d辰rf旦r f旦rstod de att det vara viktigt att skriva ner sin historia s奪 att den blev ber辰ttad p奪 r辰tt s辰tt. Flera av byggnader de byggde finns fortfarande kvar. Andra kulturer och l辰nder skrev och ber辰ttade om romarriket.
  • 17. Hur kan vi veta s奪 mycket om Romarna Flera av byggnader de byggde finns fortfarande kvar. Staden Pompeji har gett oss mycket information om hur livet i en stad s奪g ut. Staden t辰cktes (79 e.Kr) av 6 meter tjockt laget av aska och sten fr奪n ett vulkanutbrott. Folk som inte hann att fly blev kvar under askan.
  • 18. Vad har vi kvar fr奪n romarna idag? Ett r辰ttssystem. Man hade nedskriva lagar och ett system f旦r hur de skulle f旦ljas. Byggnader akvedukter och v辰gar som de byggde finns fortfarande kvar. Spr奪ket latin som fortfarande anv辰nds av l辰kare och inom den kristna (katolska) kyrkan. De spred kristendomen i Europa. En id辿 om ett stort enat imperium.

Editor's Notes

  • #5: Via Appia
  • #16: Andra folk 辰r huvudsakligen germaner.