�ݺ�ߣ

Editor's Notes

• #2: Idag kommer det att handla om skriva och hur vi kan stötta eleverna kring skrivandet. Vi kommer att prata om cirkelmodellen men jag tänker att även om det är en modell som mest är förknippat med att skriva olika sorters texter och det som kallas genrepedagogik så tänker jag att den här modellen går att ha ett tänk kring oavsett vad som ska läras… När man ska lära något nytt oavsett om det är att cykla, skriva faktatexter, såga eller något annat så behöver vi först bygga upp lite kunskap kring det, se hur andra gör, få hjälp innan jag klarar det på egen hand.
• #3: Tänk dig RITA ETT HUS! Feedback från grannen. 2 p för skorsten 4p för 4 fönster allt annat 0 p 5p för gardiner 5 p för färg Vilka har ritat något fin i trädgården? Upp med en hand!! –Vad var instruktionen??!! -10 p Om eleverna inte vet vad vi efterfrågar tar vi bort deras möjlighet till självskattning som enligt Hattie Metaanalys är det som ger mest effekt i undervisning och resultat. Kan eleverna själva skatta sina kunskaper och ge sig själva feedback. Enligt Hattie så det de skulle lära på 3 år lär de på 1. Vi måste berätta för eleverna vad vi bedömer och tittar efter ifall de ska ha en chans!!! James Nottingham pratar om att vi också måste ge feedback under arbetes gång inte när arbetet är avslutat och klart. Varför har jag med den här aktiviteten. Jo jag tänker att vi måste ge eleverna förutsättningarna först. Precis som i cirkelmodellen. De måste få se eller iaf förstå hur det ska bli ungefär för att de ska ha en chans att kunna göra det själva i förlängningen. De måste veta vad vi förväntar… Det är lättare att få många poäng ifall man vet förutsättningarna innan… 
• #4: Vad kräver vi egentligen av eleverna? Jo de övergripande förmågorna finns genomgående i hela läroplanen. Det här ska eleverna kunna och i alla fall få möjlighet att träna på i skolan och på fritids… Cirkelmodellen är en metod för att förtydliga vad det är vi kräver av eleverna men cirkelmodellen kopplas oftast till skrivande av olika sorters texter men jag tänker att vi behöver vara tydliga och synliggöra oftare kring allt eleverna ska lära på ett cirkelmodell-liknande sätt kanske. Vill tipsa om Annas 3 små filmer kring språkliga mål på Youtube…
• #5: Ställer vi kravet att eleverna ska kunna jämföra, förklara, resonera och argumentera så måste vi också träna på det och kanske stötta och modellera kring det…
• #7: Idag ska det ju handla om att skriva. Vad har vi då att förhålla oss efter? När jag arbetar fram hur jag ska jobba för att nå mål mha pedagogiska planeringar är jag också noga med att göra matriser. Där nivå 1 är godkänd nivå och sista rutan är ”mer än godtagbara kunskaper” kan man säga. Hur ska jag i min undervisning erbjuda ett klassrum för alla? Jag måste försöka möta alla elever på deras nivå och utmana, leda lärandet mot det som jag tänker är en högre nivå. Har jag det klart för mig kan jag lättare leda lärandet mot nästa nivå som sagt. Också ett sätt för mig att dokumentera elevernas utveckling och lärande.
• #8: Nu har vi ju bedömningsstödet att ta hjälp ifrån. Det stöttar oss lärare tänker jag. Tankestrukturer för oss… Har man inte inlogg till detta så fråga era rektorer det är de som fixar det.
• #9: Skriv ut och kopiera upp stödfrågor – trestegsintervju 20 min. Den här strukturen använda jag ibland t.ex. när eleverna skrivit dagbok på måndagen. Berätta för varandra och sedan berätta för klassen. Träning i att lyssna också.
• #10: Gubbarna från förra tillfället. Idag kommer vi prata mycket om ben 3. Cykeln för lärande och genrer.
• #11: Att tänka att man i undervisningen inte ska förenkla utan förstärka runt i kring så att eleverna ändå har chans att nå målen som vi kräver för t.ex. en godkänd nivå. Hallidays tänk: Vi måste stötta så att eleverna har en möjlighet att lyckas. Cirkelmodellen och genrepedagogiken är en metod för detta.
• #12: Ben 3: Genrepedagogikens tänk är uppbyggt delvis kring en metod som kallas cirkelmodellen vilket innebär att man jobbar i 4 faser med eleverna. Lite kort… Först bygger man upp kunskap tillsammans kring ett ämnesområde. Sedan tittar man på modelltexter och funderar kring hur just den här texttypen, genren är uppbyggd. Letar likheter kring liknande texter och skillnader mot andra texter. Bygga upp kunskap till textskrivandet egentligen. Hur skriver man kring just en visst genre t.ex. kring en fakta text? Vad skiljer en faktatext mot en berättande text? osv. 3:e fasen är att skriva tillsammans. Som lärare kan man tänka högt för att stötta eleverna i hur man resonerar när man skriver sin text. Hur man får den varierad och fyllig t.ex. Fördel med små grupper. Innan man släpper eleverna att skriva individuellt. Det individuella skrivandet är ofta par-skrivande. Men eleverna är mer lämnade själva än i den 3:e fasen.
• #13: Jag tänker som jag nämnde tidigare att det här sättet att jobba inte behöver vara ”bara” för textskrivande. Utan när man ska lära något t.ex. cykla, såga, hoppa rep eller vad det nu kan vara. Behöver vi bygga upp lite kunskap om vad det är först. Det är bra att se andra göra det, uppmärksamma svårigheterna och få tips om vad man ska tänka på. Sedan kanske man behöver lite hjälp de första gångerna. Någon håller i lite där bak i cykeln eller håller samtidigt i sågen för att få den rätta känslan innan jag kan på helt egen hand.
• #14: Samma sak med att lära sig kring SKUA kanske…  Ni har ju tills idag sett hur Anna Kaya jobbade kring cirkelmodellen kring ett tema. Jag tänkte visa hur jag också gjort men koppla det till de olika genrerna och samtidigt visa hur jag jobbar med stöttnigngsplanscher och tankestrukturer för att ge eleverna förutsättningar att lyckas. Förförståelse för vad jag menar att de ska kunna.
• #15: När man ska skriva i skolan så pratar man om olika sorters genrer eller texttyper. Dessa genrer kan man jobba med som en slags stöttning för eleverna i skrivandet och tillsammans med cirkelmodellen kan man reda ut förväntningarna som vi lärare har på eleverna för att ha en chans att lyckas. En genre har ett speciellt socialt syfte och används för att få något gjort med hjälp av språk. Den har en övergripande struktur eller uppbyggnad. Den har språkliga drag som är typiska för just den genren.
• #16: Genrepedagogiken är en slags stöttning. Men vi behöver förmedla den till eleverna så att de får förförståelse och vet vad som förväntas av dem. Här är lite exempel från min undervisning. Vi börjar med den sk narrativa genren dvs berättelseskrivande. Här ser ni stöttningsplanschen. Vad eleverna ska tänka på när de ska skriva en berättelse? Hur de ska lägga upp sitt arbete för att få en röd tråd?
• #17: I min vardag kan det se ut så här ungefär. Fas 1 kring berättelseskrivande handlar om att bygga upp kunskap kring någon figur eller som senare i exemplen bygga upp kunskap kring att siffran 3 är vanligt förekommande i sagorna. Här är både lite fas 1 och fas 2. Vi läser texter och i just berättelse-genren är det ju ofta inget helt nytt men däremot kanske inte alla tänkt på mönster som finns i berättelserna. Det vi fokuserar på nu då är ju inledning, problem lösning och slut. Efter som det är fokus så jobbar vi med det på många olika sätt och nöter verkligen in strukturen. Men vid ett annat tema kan vi t.ex. lägga till att siffran 3 ofta är återkommande i sagor. M.m. Fas 1 och 2: Läser böcker och funderar över inledning problem lösning och slut. Hur är sagor egentligen uppbyggda? Bygger upp kunskap kring sagor och berättelser men tittar samtidigt på strukturen.
• #18: 4-rutan använder vi nu i skolan som en skiss för tankarna men i början så skrev vi allt i rutorna. Men det är där vi planerar vår saga som vi sedan skriver på datorn. Och försöker utveckla… Här pratade vi om siffran 3 och kopplade det därför också till vårt sagoskrivande. Vi har först läst en saga där siffran 3 är tydlig. Modelltext. Sedan har vi gjort en skiss på tavlan. Vi har här planerat en saga gemensamt mha 4-rutan. Sedan skriver vi en gemensam saga. Jag skriver och eleverna säger vad jag ska skriva. Vi tänker högt. Kanske blir det upprepande om jag hela tiden börjar med sen, sen , sen. Kan jag skriva på något annat sätt? Jag kan under det här arbetet uppmuntra eleverna till att utmana sig själva och påtala vad som är utmaningsmål att försöka få med. Några kanske har tillräckligt med att skriva en saga med inledning, problem, lösning och slut medan andra absolut kan utmanas mot nästa steg. Vi kan använda tidsorden som finns på stöttningsplanschen för att utveckla vår saga. Jättesvårt och jättenyttigt. Inte för stor grupp!
• #19: Två och två. Tar hjälp av varandra för att hitta på. Planerar sin saga. På datorn ska man skriva med hela meningar. Utmaningen blir också att försöka utveckla sin saga när man skriver där. Hitta på en mening till kring varje ruta.
• #20: Kan eleven skriva/berätta med röd tråd? Kanske inte på svenska men på sitt förstaspråk?
• #21: Sedan använder jag 4-rutan som struktur i flera sammanhang. Konfliktlösning Eller helt enkelt tankar kring de sociala målen. Jag fyller i inledning och problem rutan och så får eleverna fylla i lösning och slut. Hur är det att komma ny till skolan? Bokrecension
• #22: Progressionen: För att komma vidare i berättelseskrivandet så jobbar vi nämligen med något som jag kallar för 8-rutan. För att utmana oss och skriva mer i våra berättelser så vill jag att eleverna beskriver mer i sina texter. Här ser ni hur jag har försökt förtydliga för eleverna hur jag menar. Det gröna på 4-rutan är också grönt på 8-rutan som ni ser här. Syftet är att eleverna ska skriva mer om huvudpersonen vad han eller hon har för mål t.ex. För att förtydliga det så läste vi t.ex. boken ”över bäcken” av Pija Lindenbaum. De har nämligen ett väldigt tydligt mål i den boken, att ta sig över bäcken! Men råkar ut för tokiga problem. Men det går också att läsa maxböcker även här. De har också en längre inledning än bara en sida.
• #23: Nästa steg i progressionen är att skriva om fler personer som råkar ut för fler problem och ändå hålla ihop den röda tråden. Vårt arbete kring att skriva berättelser har gjort att alla kan skriva berättelser med röd tråd nu. Progressionen vidare är att ha flera problem med i berättelsen och att läsaren får reda på hur alla problem löser sig. Progressionen ligger i att först kunna med stöd av vuxen eller kompis ev någon mall till att man själv ska klara att skriva en narrativtext med tydlig handling. Här läser vi Kalle Ankas otursdag som modelltext. Han stöter på en väldig massa problem…
• #24: Fler Personer: Deckare Petrus Dahlin författarbesök Kalle Skavank, Dilsa Misstänkta Ämnesspecifika ord: Bevis, Motiv vittne. Tanken är att de inte ska behöva några rutor utan ska klara sig själva så småningom. Utveckla sagor på datorn, men även med two stars and a wish.
• #25: Som en förlängning på 4-rutan så har vi jobbat med sekvensbilder. Vi har jobbat med Flo som borstar tänderna och klär på sig m.m. Lägger dem rätt och sätter ord på vad som gör. Men också lite mer utmanande bilder där eleverna varit uppdelade i grupper och har fått lägga bilderna rätt, som de tänker, sedan skriva en liten mening kring varje bild. Sedan blanda runt bilderna och gå till nästa grupps bilder… Där har ju den gruppen skrivit meningar till andra bilder och då får man på den stationen titta på bilderna och läsa meningarna som skrivits och försöka lägga bilderna som kompisarna tänkt att de ska vara. Det kan man utveckla med att den nya gruppen skriver till en mening till för varje bild t.ex. ,
• #26: Ca 10 min?
• #27: Kring den återgivande genren jobbar vi ganska lika. Sekvensbilder-liknande övningar men med bilder tagna i vår vardag och sätta ord på vad vi gjort och varför. Men också dagboksskrivande. Genrepedagogikens tänk är ju verkligen en slags stöttning för eleverna och i läroplanerna står det om olika genrer eller texttyper som jag som lärare ska ge eleverna. Vi har genreplanscher för att komma ihåg hur man ska tänka kring de olika genrerna som jag vill att eleverna skriver. Sätta ord på vad vi gör! Det kan handla om vad barnen gjort i helgen. Men också…
• #28: Att sätta ord på vad vi gör…. Om det är ett skogsbesök eller ett studiebesök i kyrkan och moskén. Vi använder tidsord och skriver meningar/berättar… Vi hittade en larv, vi letade efter svampar vi såg skivlingar, taggsvampar…. Vi använde luppar m.m. Vilka viktiga ord behöver vi kunna, hur fyller man meningarna där emellan?
• #29: Dagboksskrivande: Korsspråkande. Här jobbar en kille i klassen med albanska som modersmål. När han skriver dagbok skriver han också någon mening på albanska. Han är duktig på svenska men behöver träna på att läsa och skriva på albanska och han har bara modersmålslektion ca 60 min i veckan. Det kan jämföras med hur mycket svenska vi har på schemat. Därför får han möjlighet vid vissa övningar att också skriva på albanska.
• #30: Vi jobbar också med den argumenterande genren. Vilken är din favorit färg, djur, årstid, månad osv? frågar ofta våra elever på låg. Något att spinna vidare på i den argumenterande genren.
• #31: Modelltext.
• #32: Stöttning i form av börjor.
• #33: Elevexempel.
• #34: Jag har två sorters flerspråkiga elever som behöver använda modersmålet på olika sätt i mitt klassrum tänker jag… Den första eleven som behöver ha arabiskan som stöd för att ta till sig, förstå och kunna utveckla sin svenska som ni fick höra tidigare. Så har jag en annan elev som lärt sig svenska mycket fort och bra men behöver träna och fortsätta utveckla sin albanska så att han utvecklar ett skolspråk även på albanska som han annars bara använder hemma och på modesmålslektionen 40 min i veckan. Att jämföra med studiehandledningen… Det blir som två olika sorters studiestöd… Jag och Dinore behöver jobba tillsammans för att han ska utveckla sitt modersmål. Det är svårt för Dinore att hinna med allt på sin lektion och eftersom han både läser och skriver lite på albanska blir det inte jättesvårt för mig att i undervisningen i mitt klassrum erbjuda att han också uttrycker sig på albanska. Med Dinores stöttning lite då och då, speciellt kring ett nytt tema med nya expertord så löser vi det sen. Glädjen i ögonen då han lär sina kamrater lite albanska är fantastisk!!
• #35: Kring beskrivande genren så jobbar vi oftast med 6-fältare som tankestruktur.
• #36: När vi jobbade med växter i skogen så byggde vi upp kunskap kring blåbäret genom att plocka och baka, smaka och känna. Vi läste och gjorde tankekarta. Sedan gick vi till fas 2 och tittade på hur faktatexterna egentligen ser ut. Vad ska finnas med och ev inte finans med. Vi sorterar våra kunskaper mha en 6-fältare. Skriver stödord så att vi sedan kan skapa vår faktatext. Den här skrev vi gemensamt. Det individuella skrivandet (som oftast ändå är i par) fick de göra när vi gick vidare till nästa växt. Då försöka överföra sina kunskaper om uppbyggnad av text på en annan växt helt enkelt. En liknande uppgift som det kallas i matten… Här blev rutan för övrigt viktigt och tydlig. Information som vi inte tidigare fått med i 6-fältaren som är viktig att ha med. Ex. blåsippan är fridlyft, den får inte plockas.
• #37: Det kan handla om växter och djur och då har vi använt oss av 6-fältaren, som en tankestruktur eller stöttning. Då är de ämnesspecifika orden klassificering, utseende, förekomst, föda / livscykel, förökning och övrigt. Ibland skriver vi istället mindmaps men syftet är ändå samma. Främst när det inte handlar om växter och djur, t.ex. är vi jobbade med rymden. Vi skriver stödord i 6-fältaren eller mindmapen för att sedan använda för att skriva våra egna faktatexter. Gemensamt arbete. Stryker under tillsammans. Skumläser! Funderar på begreppen tillsammans. Progressionen att klara det tillsmammans med en kompis, för att så småningom klara det själva. Skriva stödord i rutorna!! Utveckla till en enkel faktatext i datorn. Med talsyntes!
• #38: Progression att äga de ämnesspecifika begreppen.
• #39: Så här blev slutresultatet den här första gången. Ibland blir det lite tokigt men bra ändå. Sista nivån i matrisen men undervisningen måste ge eleverna chansen att träna på det. Det ska inte bara vara tur att man lyckas få med det som kräv. Mål och syfte måste vara uttalat!!
• #40: Det behöver inte alltid vara 6-fältare. Här har vi istället jobbat med bläddror kring livscykelarbetet. Jag brukar fundera ut hur vill jag att resultatet ska bli. Vad är viktigt som måste vara med och hur kan jag hjälpa mina elever att lyckas? Bläddror ibland, 4-rutor ibland, matteverktyg ibland..
• #41: Så lite kort om den instruerande genren som jag kopplade ihop med att vi provade på att programmera. Vi programmerar både online mha Code.org och i ”verkligheten”, programmera en kompis! Vi valde code.org för vi har lättare att få tag på datorer till flera samtidigt än I-pads. Men det finns ju flera olika programmerings appar. Lightbot, Lego, Men vi har också skrivit recept och som ni ser här legoinstruktioner.
• #42: Genrer har alltså…
• #43: Workshop kring genrepedagogik: 20 min? Dela ut skolgenre-lappen. Kooperativa roller?
• #44: Någon ställer sig upp och läser gruppens text och berättar vad ni kommit fram till i er undersökning av text.
• #45: När man ska jobba med skrivande just så vill jag tipsa om Annas blogg och bok! Hon skriver om ASL som läsinlärningsmetod och har många tips och lektionsupplägg kring det på sin blogg och i sin bok. Skriva i par är en viktig del och att hela tiden få feedback på sitt skrivande. Barnen ljudar tillsammans och tränar bokstavsljud på så ��ä�ٳ�. Sedan går det att bygga på i progression på olika ��ä�ٳ�. I min grupp av sva-elever på skriver vi mycket ord som en mindmapp vilken vi utgår från för att sedan skriva meningar. Några skriver orden, andra meningar och ytterligare några pratar jag med om grammatiska böjningar och ordföljd m.m.
• #46: En del skriver ord och andra meningar
• #47: Elevernas resonemang här är musik för en lärares öron.
• #48: Sätta fiskar på väg ut! Ben 1 inom genrepedagogiken. Vyogtskis teori om lärande.
• #49: Fråga eleverna mer!! Utvärdera med eleverna! Behöver tränas lite men nyttigt både för dem och för mig som pedagog. Hur var det vi gjorde? Lärde jag mig något? Svårare uppgifter nästa gång? Inspirerad av Rebecka Färlind i Vena Kopiera upp fiskar!
• #50: Idag får ni uppgifterna på QR-koder om ni vill annars kommer de som ni brukar här i power pointen, alltid bland de sista slidesen. Behöver installera en QR-läsarapp om ni inte tidigare har det för att kunna scanna koderna. Mellanträffen är nu alltså den 7/3 inte den 28/2 pga att jag och några FL ska iväg på dialogmöte kring bygga svenska materialet.
• #51: Här har jag beskrivit hur jag jobbar stöttande kring att skriva återberättande texter som en uppgift i min kursledarutbildning.
• #52: Gärna ett tema som ni nu har framför er så att ni kan ta med er planeringen och använda den. Hur har du ni tänkt kring temat? Berätta i oneshot. Hur du tänker dig att du kan lägga upp ett arbetsområde och bolla med basgruppen eller hur du gjort ett arbetsområde och prata om lärdomar och slutsatser. 2 och 2 om ni vill!
• #53: Kom gärna ihåg cirkelmodell. Tipsa om didaktorn. - cirkelmodellen Redovisas i mellanträffen? Lättare med lokaler. Svårt att lyssna och visa när vi inte har tillgång till fler små rum på de stora träffarna.